Citat:
Ursprungligen postat av
Solglittret
Exakt så - förebyggt o legat steget före!
Det är just därför Lotta skulle undvikit Martin - i förebyggande syfte.
Jag hoppas innerligen att cyberdoktorn inte har hand om patienter som utsatts för våld, du kan skada med dina ord, och föreställningar. Du resonerar kanske som så att blir någon förkyld, så ska man inte gå ut bland folk alls i förebyggande syfte. Du kan inte skydda dig mot förkylningar, om du inte vill sluta leva.
Om du träffar på en patient som lider, så kan du inte bota med uppmaningen "döda ditt känsloliv". Den som utsätts för manipulation behöver hjälp med att hitta tillbaka till sig själv. "Gå" eller "Lämna" är inte en uppmaning som hjälper då. Det behövs mycket mer stöd än så, för många offer har i regel blivit ensamma, på grund av andra människors rädsla, okunskap, förakt och allt det som du så tydligt visar finns runt utsatta.
En person som inte längre vet vem hon är, vad hon är värd, eller vem som bestämmer vad hon är värd, kan inte med en uppmaning som tar en sekund att säga, lösa sitt vidriga problem: att ha blivit hjärntvättad till att vilja saker som inte är bra för personen.
Dessutom skapas snabbt ett beroende av manipulatörer för de är i regel inte onda 24/7. De blandar sina olika sidor, det är därför de lyckas hålla kvar och locka nya offer. Om du inbillar dig att gms andra kvinnor har en sund inställning till sig själv och andra, tror du fel. De är också skadade, de har dragits in i en värld där de är medberoende.
Jag tror så här: en del polisanmälningar kan handla om att offret vill få hjälp med att få gm på rätt köl, inte om att avsluta relationen. De har tron att de bara kan få behålla de goda sidorna, om myndigheterna får bukt med de dåliga. Det finns många som lever i relationer med säg 75 procent normalitet, 25 procent normaliserat våld.
Jag tror att ofta kan det vara mindre stresståliga med halvdiagnoser som tar till våld i trängda lägen. Lotta levde inte med våld 24/7. Därför var hon kvar. Hon hade nog fortfarande hopp, även om var rädd också. Det här motsägelsefulla måste omgivningen förstå, och inte lägga den döde till last. Har man förstått det, kan man hitta bättre lösningar för offer, så att de kan lämna utan den övergivnes panik. För panik har offer. Ibland. De har normaliserat våldet.
Offer kan få höra:
Du hittar ingen bättre än mig
Du klarar dig inte utan mig
Var glad att jag vill ha dig
Jag vill ha dig, trots att du är (valfritt)
Jag längtar efter dig
Varför förstör du vårt fina förhållande…
Väntar på dig
Du är allt för mig
Du är finast i världen
Du betyder allt för mig
Det finns ingen annan
Älskar du mig
Jag älskar dig
Osv osv osv osv
Till slut tror offret att detta stämmer. De kan inte få någon annan. Här är svaret på allt de letat efter. Att våldet finns, förtränger det. Direkt efter en attack, kan de beklaga sig, polisanmäla, skaffa bevis, men sen glömmer de snart, när en ny period med ovanstående tar vid. De kan hålla avstånd ett tag, sen orkar de inte. Finns inga så enträgna som de som vill kontrollera sitt offer, men, jag är inte heller säker på att de tänker i termer av offer. Det är förvirrade, skadade individer det handlar om, konstant, på gm-sidan. Offren kan bli hela igen, med stöd av kunniga inom samhällsstöttande funktioner. Okunnigheten är enorm. Det bevisar den jag svarar nu…
Sen är det klart, vi har ju olika gränser. Vilket våld accepteras, när slår blindheten till?
Lotta fick ett glas krossat mot sin fot (?). Hon överlevde, stannade.
Lotta fick blåmärken, hon stannade.
Hon blev runtkastad (?) fick revben skadade.
Hon blev mördad.
Det är en stigande kurva i våldet. Det är smygande. Att gå vid första slaget är klassisk kommentar, den är korrekt, den bör gälla, men utsatta har redan accepterat mycket innan dess. Det kan vara knuffar, gliringar, hjärndribbel. Den som vill ha makt över någon är expert på att manipulera. Det vi lär ut, fungerar i teorin, men den som har rubbad självkänsla reagerar inte tillräckligt snabbt.
Allra värst är de dubbla signalerna. Någon som säger sig älska, men slår.