Högskoleprovet

Måndag är det som gäller

En av anledningarna till bytet var att provet ansågs ojämställt tidigare eftersom att kvinnor presterade sämre på de matematiska delarna, och då främst på NOG. Med det nya provet där man kraftigt minskat NOG-delen och istället infört XYZ & KVA som anspelar mer på gymnasiematematiken (där tjejer har bättre betyg) hoppades man på att kunna radera ut skillnaderna mellan könen i provresultat. I själva verket blev de dock ännu större

Detta var lite off-topic från din fråga, men provet har i alla fall blivit något svårare och även att få 2.0. Detta eftersom att eventuella "överskottspoäng" på en av delarna inte påverkar ens normering i positiv riktning som tidigare. (Dvs. om 2.0-gränsen på Kvant är 73 poäng så är det skitsamma om du får 73 eller 74 poäng). Men att 2.0 blivit ovanligare innebär också att 1.80 och resultat där omkring nu är mer sällsynta än tidigare. Så inte någon jätteskillnad i praktiken utan mest en förskjutning, vilket nog var nyttigt med tanke på att t.ex. Läkarprogrammet KI ibland krävde 2.0 under förra provets tid. Hur gör då om fler sökande än antal platser har högsta betyg och 2.0 på provet? Blir problematiskt förstås.

Nya provet ställer högre krav på att matematikreglerna från gymnasiet faktiskt sitter, nägot man lite kunde komma undan med på förra. Men var du duktig på gamla provet tror jag inte att det blir någon större omställning till nya. Fortfarande ganska liknande tänk som gäller, att informationen kan va otillräcklig på KVA t.ex. Medan XYZ däremot kanske mer är ren och skär gymnasiematte

En reform inom utbildningsväsendet som inte fått önskad effekt? Helt klart otippat

Om man inte längre kan buffra så gör ju onekligen bara det att provet numera är svårare; vad jag minns så brukade det räcka med 108-109 (av 122) för att få 2.0, och det spelade ju ingen roll om du torskade rejält på en del så länge du spikade resten. Helt plötsligt kan det bli ödesdigert att åka på ett slarvfel eller två.

Låter ju dock bra att man faktiskt måste kunna räkna lite nu, då lite logiskt tänkande räckte ganska långt på NOG. Normeringstabellen ser ju intressant ut, med 0.4% på 1.9 eller bättre och endast 0.1% på 2.0 (att jämföra med de gamla då det i regel var 0.5-0.6% som låg på 2.0). Det blir nog till att skriva det nya

Alla har en väldig tendens att göra det gör adet onödigt komplicerat för sig själva (komplicerat enligt mig), både i lösning och förklaring.
Sättet jag räknar ut detta på är att jag tar det maximala antalet minuter, alltså 60, å ena sidan, och jämför hastigheten de båda kranarna emellan å andra sidan.

60/60=1
60/15=4, alltså är den större pumpen 4x så snabb.

Nu gör vi istället om ekvationen då vi inte längre vill se hur de olika pumparnas snabbhet förhåller sig till varandra, utan antalet MINUTER som de båda TILLSAMMANS fyller samma tank.

60/(1+4)=12

Svaret är alltså 12 minuter.

Jag är medveten om att lösningen är okonventionell och att läroplanen gärna vill att du ska tillämpa formler för att få fram svaret men denna lösning kommer instinktivt till mig och fungerar extremt mycket effektivare och snabbare FÖR MIG i min jakt på rätt svar.
Ekvationen är simpel och jag hade svaret inom fem sekunder, vilket är hela världen när man gör högskoleprovet.

Nice.

Hur löser du följande uppgift?
Målarna A och B ska måla ett plank. A och B målar var och en med sin egen konstanta
hastighet. Om A målar planket ensam tar det sex timmar, och om B målar planket
ensam tar det fyra timmar. A börjar måla och arbetar i två timmar. Om B tar över
där A slutat, hur länge måste då B arbeta innan hela planket är målat?

Om det tar A 6 timmar att måla hela planket så hinner han måla 1/3 av det på två timmar. B måste således måla 2/3 av planket, och då det tar B 4 timmar att måla hela planket bör det alltså ta honom 2 2/3 timmar eller rätt och slätt 2 timmar och 40 minuter att måla klart resten.

Precis.
Utan att jag kollade på din lösning var det min instinktiva lösningsmetod.
Känns som att tillämpandet av krångliga formler enbart är tidsdödande i det tidsbegränsade högskoleprovet. Enkelt, smidigt och effektivt är allt som oftast att föredra.
Alla liknande frågeställningar som den ovan på HP är dessutom VÄLDIGT lika. Kan du lösa den frågeställningen kan du generellt tillämpa samma typ av lösningsmetod för att lösa alla andra liknande.

Någon som kan länka till det programmet?

Jag köpte aldrig den där förklaringen, för det lät extremt märkligt att mer matematik skulle gynna kvinnorna. Det är väl känt att män är relativt sett bättre på matematik och kvinnor bättre på språk, så det kändes ju helt bakvänt (och dessutom kan man fråga sig varför det behövdes åtgärder för att få kvinnor att lyckas bättre på HP när de redan lyckades bättre i skolan. Ska män missgynnas på båda områdena? Nå ja, det är kanske i linje med rådande "feministiska" diskurs och inget att förvånas över).

Nej, snarare tror jag att åtgärden kom till stånd för att gynna en annan grupp, nämligen invandrare med bristande kunskaper i svenska. En större andel matematikfrågor skulle ge dessa större chans att nå ett bra resultat på provet, var tanken. Men jag gissar att politiker och myndigheter befarade att det skulle väcka starka reaktioner om man angav det som skäl och att man därför drog feministkortet i stället, som är lättare att ursäkta (även när det är ologiskt, som här).


Så vitt jag vet har aldrig läkarprogrammet på KI krävt 2,0 på HP, inte ens för 10-15 år sedan när antalet studieplatser bara var 2/3 av dagens. Åtminstone inte på andra urvalet, som brukade kräva 1,9. I dag kan det räcka med 1,8 för att komma in, vilket i första hand är ett resultat av det ökade antalet platser och i andra hand på att färre än tidigare skriver toppresultat på HP.


Sant, det nya provet har blivit mycket mer av ett "pluggprov" där yngre gynnas iom att kunskaperna från gymnasiet finns i färskt minne. Det gamla provet krävde grundläggande matematikkunskaper som sedan praktiserades med en dos logik, precis som i den nuvarande NOG-delen fast med dubbelt så många frågor.

Denna förändring går stick i stäv med den ursprungliga tanken med HP, som var att lite äldre personer som av olika skäl inte hade toppbetyg från gymnasiet skulle få en andra chans att söka in till högskolan och dra nytta av den livserfarenhet som bl.a. brukar medföra bättre språkkunskaper (där gäller ju verkligen att man lär så länge man lever, eftersom man lär sig språk "passivt", både svenska och engelska).

Tidigare fanns dessutom en särskild kvot för HP + arbetslivserfarenhet (minst fem år krävdes), som togs bort för några år sedan. Så när politikerna pratar om vikten av att äldre utbildar sig så är det hyckleri/okunnigt med tanke på de förändringar av HP som skett och som gynnar yngre på äldres bekostnad.

"Ni har rätt båda två," som det heter. Snabbhet är a och o på HP, och att ställa upp ekvationer av ovanstående typ låter sig sällan göras. MEN att känna till hur problemet kan lösas med en formel underlättar ofta lösningen, för även om man inte använder sig av ekvationen per se så finns kunskapen i bakhuvudet. På många frågor behöver man ju heller inte få fram det exakta svaret, det räcker med att inse att det faktiskt går att räkna ut.

Det har det faktiskt!
Går man till http://statistik.uhr.se/ och söker på "Läkarprogrammet KI" för terminen HT2008 så ser man att i både urval 1 och 2 krävdes 2.00 i högskoleprovskvoten. Men tror inte att det gällde varje år och inte för vårterminen då lägsta antagningspoäng generellt är lite lägre.

Ja denna kvot verkar onekligen ha försvunnit nästan helt och hållet. Vet dock att LiU fortfarande tillämpar den för läkarprogrammet där 5 års relevant arbetserfarenhet ger 1.00 poäng som adderas med HP-resultat i en separat kvot.

Jag skrev 2.0 på detta med få fel. Blev omnämnd som Sveriges näst smartaste människa i Expressen Vem fan var smartare? Skulle vilja ge honom bögstryk.

Fast idag skulle jag inte fixa detta. De har utvidgat mattedelen - min sämsta gren - så idag tror jag inte jag skulle skriva bättre än ungefär 1.7.