Citat:
Det är inte fulspel att mörka träningsmetoder och upplägg. Att använda tillåtna medel som förbättrar prestationen och inte berätta om dem är inte fulspel. Ingen tävlingsmänska avslöjar sina knep åt motståndare.
I en tävling så är den normala moralen åsidosatt på så sätt att man inte behöver känna skuld för att man lurar en motståndare. I den speciella situationen gäller de regler man satt upp.
Det finns många sätt att luras. I skidåkning kan det vara en så enkel sak som att man gör ett ryck på ett visst ställe. Man utnyttjar motståndarens misstag, man försöker få motståndaren att tro att ett eventuellt ryck kommer någon annanstans. Inom vallning så avslöjar man heller inget och om en motståndare försöker spionera på ens vallningsmetoder så får han räkna med att bli vilseledd. Vallning är en del av skidåkningen (tyvärr).
Inom orientering så stämplar man vid en kontroll såsnabbt som möjligt och söker sig bort så att en eventuell motståndare som ser en inte skall veta att man redan varit vid kontrollen. På detta sätt blev Tove Alexandersson lurad av Minna Kauppi vid en stafett för ett par år sen. Det ingår.
Jag har tränat lite kampsport på lekfull nivå och slagit mina vänner på käften, och fått på käften. Man fintas och luras och det är en del av det spel som ingår. Men man håller sig till de regler man satt upp. Man slår inte under bältet. Sen när tävlingen är över återgår man till verkligheten.
Men ditt sätt att beskriva att jag tänjer på de moraliska reglerna får mig att inse att det är en intellektuell dvärg jag pratar med. En typiskt självgod svensk skriker om moral utan att veta vad det är. Som en papegoja uprepar ni moral, gråzon, fulspel, regler, moral...
I en tävling så är den normala moralen åsidosatt på så sätt att man inte behöver känna skuld för att man lurar en motståndare. I den speciella situationen gäller de regler man satt upp.
Det finns många sätt att luras. I skidåkning kan det vara en så enkel sak som att man gör ett ryck på ett visst ställe. Man utnyttjar motståndarens misstag, man försöker få motståndaren att tro att ett eventuellt ryck kommer någon annanstans. Inom vallning så avslöjar man heller inget och om en motståndare försöker spionera på ens vallningsmetoder så får han räkna med att bli vilseledd. Vallning är en del av skidåkningen (tyvärr).
Inom orientering så stämplar man vid en kontroll såsnabbt som möjligt och söker sig bort så att en eventuell motståndare som ser en inte skall veta att man redan varit vid kontrollen. På detta sätt blev Tove Alexandersson lurad av Minna Kauppi vid en stafett för ett par år sen. Det ingår.
Jag har tränat lite kampsport på lekfull nivå och slagit mina vänner på käften, och fått på käften. Man fintas och luras och det är en del av det spel som ingår. Men man håller sig till de regler man satt upp. Man slår inte under bältet. Sen när tävlingen är över återgår man till verkligheten.
Men ditt sätt att beskriva att jag tänjer på de moraliska reglerna får mig att inse att det är en intellektuell dvärg jag pratar med. En typiskt självgod svensk skriker om moral utan att veta vad det är. Som en papegoja uprepar ni moral, gråzon, fulspel, regler, moral...
Du lever i din lilla säkra bubbla, och du har verkligen hängt upp dig på ordet gråzon utan att förstå innebörden din stackare.
Föreslår att alla lämnar dig ifred, och helt enkelt ignorerar dina inlägg.
