Ökar den totala penningmängden vid hög ränta?

Vad menar du? Tror du riksdagen är någon sorts hjälte i att veta hur ekonomin ska repareras? Riksbanken ska inte få styra räntorna...


En allvarlig ekonomisk krasch pga att Riksbanken med sina lågt satta räntor provocerat fram en alldeles för stor kreditexpansion.

Men allvarligt talat, förstår du inte att Riksbanken bestämmer de korta räntorna? Och numera också de långa genom stödköp?

Förklara för mig vad som händer med marknadsräntorna om Riksbanken imorgon höjer dagslåneräntan till 5 %. Hävdar du att ingenting händer är det dags för dig att lämna forumet, köpa en bok i nationalekonomi och börja läsa på.



Hushållens tillgångar består av uppumpade fastighetspriset skapade av en kreditexpansion initierad av Riksbanken...




Skuldsättningen i förhållande till inkomsten är rekordhög och en av de högsta i världen...


Varför hade det varit värre? Du tänker att bostadsmarknader aldrig kan krascha eller priserna vända nedåt?


Svensk handelsbalans visar just nu upp ett underskott och vi har haft en nedåtgående trend sedan 2006...

Krascher uppstår inte i ett vakum. De största krascherna har uppstått därför att man höjt räntorna kraftigt. Vid subprime höjde Greenspan aggressivt upp till 6% och sedan small det. Det var ingen blixt från klar himmel.


Det är inflationen som i sin tur styr riksbanken. Inflationen styr allt när det gäller räntorna. Riksbanken kan relativt lätt klubba ihjäl inflation, men har relativt liten makt med att höja den. Se på japan t.ex.

Att det är så räddar delvis din hållning diskussionen. För om det vore så att de kunde hålla räntorna låga trots att vi får inflation då kommer ingenting kunna utlösa en fastighetskrasch. ELLER HUR?
Säg att vi i din hittepåvärld har 10% inflation men 1% boräntor. Det innebär att bolånet inflationeras bort. Efter 10 år har lönen ökat 2.5 ggr eller skuldkvoten om man så vill minskat lika mycket.

Det som räddar dig, är att du har fel. Skulle vi få 10% inflation hade vi troligtvis haft 13% räntor. Det är inflationen som dikterar räntan. Det gäller även åt andra hållet.


Det har jag inte sagt att ingenting händer. Men varför skulle de höja räntan till 5% imorgon? Vårt parlament kan införa diktatur om de vill. Det innebär ju inte att det kommer hända.


Finns ingenting som stödjer det påståendet. En stor del av ökningen i priser beror på stigande real-löner. Tycker du lönerna ska sänkas för att få ner fastighetspriserna?


Det är ett sammanhangsbefriat demagogiskt påstående. Svenska inkomster är högt beskattade och en stor del av hushållets kostnader får svenska hushåll och individer från staten. Så är det inte i andra länder. I en justerad skuldkvot hamnar sverige i någon slags mittimellanläge internationellt.


Jag tror inte priserna rör sig så jättemycket högre än idag. Bl.a. p.g.a. att byggandet tagit rejäl fart. Jag tror på en mycket utdragen sidledes rörelse. Eventuellt ligger priserna på dagens nivå fortfarande om 10 år. Reallöner förtsåtter att stiga, men så gör nog räntor på 10 års sikt. Nettoeffekt = 0.

Största riskerna finns på politiska sidan tror jag. Skulle staten återinföra fastighetsskatt enligt gammal modell, så kommer det sänka bopriser t.ex.


Senaste kvartalet kanske? Men lixom. Att du orkar argumentera på det viset.

Det spelar faktiskt ingen roll utan är helt normalt. Handelsbalansen blir allt mindre intressant medans bytesbalansen istället är mer intressant. Det hänger ihop med vår utveckling mot ett tjänstesamhälle. Den mest primitiva monteringen har lämnat landet medans produktägande, design, FoU, m.m. är kvar. Om en tysk köper en svensk produkt, så köper han det kanske från den belgiske eller polske producenten. Då hamnar handelsbalansen i det landet (i handelsbalans igår enbart export/import varor). Det blir såhär med globaliseringen. I slutändan innebär det att vi behåller de jobb som ger bra betalt men låter enkel monteringen utföras i länder med lägre kostnader. Om detta är bra business för oss syns bättre på bytesbalansen, BNP och lite annat.

Hela grejen att handelsbalans skulle vara ett bra mått på ett lands rikedom är ju helt nördigt missuppfattat. Med en positiv handelsbalans producerar vi välstånd åt andra. Vad är det som är super med detta?

Den enklaste pedagogiken är kanske att se på ett annat lands handelsbalans. Kina t.ex. När kinesiska arbetare gör billiga drinkparaplyer till svenskar så bidrar detta till den kinesiska handelsbalansen. Men en kinesisk raketforskare eller vägbyggare bidrar ingenting till den kinesiska handelsbalansen, för han exporterar ingenting. Men vem bidrar mest till kinas välstånd och framtid?

Fast nu svarar du inte på frågan när det inte skulle gått att växla till sig SEK.

Ett av dina problem är att RB inte agerar på valutamarknaden. (Finns några undantag och då garanterar dom uttryckligen att inte påverkar växelkursen. Dvs precis tvärtemot ditt påstående).

Du får också förklara hur penningmängden skulle ha ökat. Har Riksbanken emitterat nya kontanter kanske. Och avista fordringar på bankinstitut ökar ju inte i din beskrivning.

Sedan får du förklara var det där värdepapperet du nämnde kom ifrån.

Då bör du läsa #1 några ggr till. Framgår klart och tydligt att TS öht inte ens vet vad realränta är.
Dessutom talar TS om 8% ränta. Har vi haft 8% realränta någon gång?

Öh?? Det är ingen ränta du beskriver.

Jag är tämligen säker på att ordväxlingen kom av att jag påtalade att RB inte satt på statsobligationer innan finanskrisen.
Och du invände. När jag nu har synat din invändning. Kan vi då konstatera att du inte längre invänder?

Det är goddag yxskaft.
(Men det är bra att du säger att du känner till kapitaltäckningskraven, och Baselregleringen. Ska påminna dig senare).
Du kan väl läsa vad jag skriver iaf. (Du slarvar).
Borg hittade på att bankerna behöver hålla lite extra buffertar pga den exponering i utländsk valuta som man påstod att de hade. Det löste RB genom att tvångslåna och köpa obligationer. Ca 10 mdr var det om jag inte missminner mig.

Nej. Det har i allra högsta grad med reservkrav att göra. Hur skulle bankerna i USA kunna leva upp till reservkraven ifall inte FED hjälpte dom med det. (Genom att FED tvångslånar och köper treasuries).

Om det inte finns tillräckligt med SEK på valutamarknaden för att möta efterfrågan kan RB kliva in och sälja SEK i utbyte mot utländsk valuta. Likadant om det inte finns tillräckligt med utländsk valuta trots att den svenska marknaden efterfrågar det. Då kliver RB in och säljer utländsk valuta. Valutareserven är till för att garantera finansiell stabilitet. Valutainterventioner är ett redskap RB alltid har tillhands.

Visa mig gärna något som stödjer ditt påstående att RB inte agerar på valutamarknaden.

Värdepappret är den utländska valutan som RB får och som ökar valutareserven. Hur ska RB kunna hålla EUR om man inte gör det i ett värdepapper kopplat till EUR? I din beskrivning av ekonomin skulle detta utländska papper innebära "avista fordringar på banker kopplade till ECB". Ett annat namn är "banktillgodohavanden på banker i utländsk valuta".

Det beror på vad man definierar som ränta. Många nationalekonomer och professorer väljer iaf att kalla skillnaden på vad du betalar för att producera något och vad du får i vinst som en ränta. Precis som att många kallar avkastningen från en obligation för ränta, när det i själva verket är ett fastställt nominellt belopp.



Har aldrig invänt på att RB inte satt på statsobligationer innan finanskrisen. Det jag pratade om var RBs stock av statsobligationer som man sitter på just nu.



Länka gärna till det kravet, för det kravet kan inte gälla nu. RBs stödköp av statsobligationer har som uppgift att underlätta för bankerna att kunna möta underskott på interbankmarknaden med lättillgänglig likviditet. Samt för att pressa ner avkastningen på statsobligationer för att tvinga investerare att leta andra alternativ (exempelvis företagsobligationer) som i sin tur minskar företagens upplåningskostnad.


Det kan så vara i USA, men som sagt. Borgs "krav" kan aldrig vara ett fastställt och tvingande krav i dagens läge.

Ur det du skrev så framkom en bristande förståelse. Och du påstod felaktigt att risken för skulderna inte ledde till en skillnad i värdering. Och jag visade att du hade fel och att det görs.

Ränteskillnaden bestäms också av marknaden.

Bankerna kan inte heller agera hur som helst i utlåningen. För då får de dyrare upplåningskostnad.
(Och troligen faller aktiekursen).
Detta ignorerar du. Och vad beror det på om inte annat än att du saknar grundläggande förståelse.

Min erfarenhet är att när folk uttrycker sig som du. Och pratar om pengar istället för fordringar i dessa sammanhang. Då sakna vissa basala insikter. Och att sluta tala om pengar och bara hålla sig till skulder/fordringar är ett framgångsrikt sätt att lösa det. Men du verkar inte vilja komma tillrätta med det.

Och här påminner jag om att du tidigare påstår dig känna till krav och Baselreglering. Men här verkar den kunskapen helt bortblåst.

Har du överhuvudtaget förstått att banken skuldsätter sig vid långivning?

Portfölj?

Då har du inte förstått:
* att bankerna får olika hög upplåningskostnad beroende på vilken risk långivarna estimerar.
* att bankerna skuldsätter sig vid långivning.
* att bankens ägare åker på att betala krediförlusterna. (Vilka kommer av mindre lyckad långivning)

Nu verkar du igen inte förstå att en skuld har ett nominellt belopp. Och det har inte med risken att göra. Risken manifesterar sig i ränteskillnad.
(Det kan du i sig räkna om till ett förändrat värde om du bestämmer dig för att situationen skall råda en given tid).

Och här har du inte förstått att bankerna i USA var inte inblandade. Finansiering av bostäder sköts inte av banker. Problemen uppstod när broker-dealers slutade finansiera bostäder. Eller rättare sagt slutade med sin kugge i det maskineriet.

Bankerna blev senare offer precis som alla andra.

Då är du iaf med på att centralbankerna sätter räntorna. Och ja, Greenspans agerande hjälpte till på traven. Men den stora boven var ju den enorma kreditexpansionen pga att banker kan skapa pengar ur ingenting, också initierad av Greenspan som sänkte räntorna i början av 00-talet som en följd av IT-kraschen.

Du ser mönstret? FED sänkte räntan och möjliggjorde en enorm kreditexpansion, FED höjer räntan och ekonomin kraschar. Vad för nytta har FED, förutom att agera som en "lender of last resort" i ett banksystem som saknar riktiga begränsningar i utlåningen? FED intervenerar på marknaden och skapar ekonomiska uppgångar och nedgångar, helt i onödan. Vi behöver ett nytt system där marknaden sköter sig själv, utan en statlig myndighet som går in och agerar. Det blir bara skit av det. Vi behöver ett "free-banking system" så vi slipper dessa "booms and busts".


Det stämmer. Ändå försöker man febrilt höja inflationen. Vad får vi istället? En galet högt värderad bostadsmarknad och hög skuldsättning. Riksbanken borde inte ha mandatet att kunna ge verktygen till den svenska kreditexpansionen som lätt till att fastigheter och lägenheter dubblat sitt värde på bara ett par år.


Det stämmer att Riksbanken måste förhålla sig till inflationen. Men inflation är oftast ett tecken på en ojämvikt på penningmarknaden, skapad av ett överskott på krediter till följd av det system vi har idag, där banker skapar pengar ur ingenting. Inflation till följd av en förändring i produktionen och utbudet är väldigt sällan förekommande.


Ser man inte det kausala sambandet mellan billiga krediter skapade ur ingenting och de höjda bostadspriserna tittar man på ekonomin med väldigt konstiga glasögon.



Jag tror inte heller på så mer höjda priser, mest för att RB inte kan sänka räntan så mycket mer. Å andra sidan, finns det ett tak på bostadspriser? Vad skulle hända på marknaden om bostadspriser slutade stiga? Hur skulle man då kunna "byta upp sig"? Eller får vi då en extremt trögrörlig marknad där folk bor i sina ungkarlslyor för resten av sina liv? Och priserna på fastigheter enbart sjunker vid dödsfall och ett dödsbo som då tvingas sälja och hamna i skuld (för att man säljer lägre än vad lånen är).


Slopa ränteavdraget i omgångar. Vi måste få ner de svenska hushållens skulder.


Det är trenden som är viktig här, den är nedåtgående sedan 2006.


Det jag tänker med handelsbalansen är om vi importerar för mer än vad vi exporterar, då lever vi någonstans på att vi tvingas låna mellanskillnaden. Och hur länge klarar vi i så fall av ett sånt scenario? Så länge vi inte är helt självförsörjande vad gäller mat, medicin och andra basvaror för vår överlevnad anser jag att det är otroligt farligt att låna till sig en högre import än export. För vad händer vid en kris och vi inte kan importera det vi verkligen behöver för att utlandet redan har så mycket fordringar på oss till följd av ett underskott i handelsbalansen under längre tid?


Är Kina självförsörjande?

Inte om centralbanken ser till att det finns jättebillig likviditet på interbankmarknaden, som RB gör med sina stödköp av obligationer. Då blir upplåningskostnaden för att möta underskott så billig att den knappt existerar. Problemet för bankerna i dagens läge är ju tvärtom, dvs de har för mycket likviditet som måste placeras någonstans. Exempelvis i negativa statsobligationer där bankerna förlorar mindre pengar än om de placerat i RB.

Kapitaltäckningskravet ska ju inte ses som en begränsning i utlåning utan snarare som en garant för en eventuell "bank-run". En bank skulle kunna utöka sin utlåning och därmed utöka sitt räntenetto. För räntenettot köper man aktier som ökar det egna kapitalet, och därmed täcker kapitaltäckningskravet. Då kan man utöka sin utlåning igen. För det nya högre räntenettot köpa ännu mer aktier, som täcker kapitaltäckningskravet och sedan utöka igen. Detta kan man sedan göra om och om igen. Det är ingen begränsning på utlåning. En begränsning på utlåning är exempelvis att ha ett reservkrav kopplat till bankens skuldsida som ej innefattar det egna kapitalet. Då är man i någon mån beroende av insättningar för att utöka sin utlåning.

Jag rekommenderar dig att läsa den spanske nationalekonomiprofessorn Huerta de Sotos bok om banker och krediter.

Eller så får banken hjälp av centralbanken för att minimera upplåningskostnaden.
Ingen begränsning.
Inte heller någon begränsning. Om banker ger ut 10 dåliga lån och 3 inte klarar av att betala sina skulder minskar bara bankens räntenetto (som hålls upp av de andra 7 som betalar sina räntor). Därav att banken kan fortsätta ge ut dåliga lån om fler betalar än som inte gör det.


De nya krediterna kom i grunden från bankerna och förmedlades sedan via broker-dealers och investmentbanker till utländska investerare. Även om det är sant att även utländskt kapital injicerades i den amerikanska bostadsmarknaden. Fast det utländska kapitalet kom också i grunden från utländska banker.

Det är klart jag gör. Men min kommentar handlade om ifall priserna idag är ohållbara och det menar jag finns inget som helst belägg för.

Bopriserna har stigit en hel del sedan 2003 när räntorna började falla. Men under samma period har också löneutvecklingen varit väldigt bra. Lönerna har stigit 50-60% under denna period. Dessutom har kostnaderna för att äga fastigheter minskat, t.ex. kraftigt sänkt fastighetsskatt. Dessutom har skatten på lönen minskat (jobbavdraget).

Om du sätter dig ner och räknar på vilken effekt detta har på hushållsekonomin och hur mycket mer en familj har råd att betala p.g.a. detta så kommer du bli förvånad. De har p.g.a. detta kanske 20.000 kr mer att röra sig med varje månad sedan 2003. 20.000 kr/mån kan betala rätt mycket lån.

Folk upprepar påståendet att räntorna ligger bakom prisuppgången men fakta är att redan innan räntorna är medräknade kan en stor del av prisökningen förklaras av högre lön och lägre skatter.

Det är därför inte fullt så enkelt att räntorna har pumpat bopriser. Högre räntor kommer inte göra prisuppgångar o-gjorda.

Räknar man på det typiska hushållet, så inser man att fastighetspriser kan faktiskt fortsätta upp en bra bit till utan att några problem uppstår. Nu tror jag inte det kommer ske iofs. Men om det sker är det inget att få panik över.


Nu avslöjar du lite ditt problem här. Du klagar över stigande priser. Men skulle priserna falla, kommer du givetvis klaga över det också. Du kommer improvisera fram nya anledningar. Du är en klagomupp.


Jag håller ju med om denna detalj. Att borgarna sätter sig på tvären här påminner ju tyvärr om att borgarna inte alltid är så konsekventa och stringenta. Däremot bör man inte införa marknadshyror, för det är däremot en detalj som skulle kunna krascha bomarknaden (folk flyttar ihop och ett svåråtgärdat jätteöverskott av bostäder uppstår).


Det måste inte vara ett stort överskott. Det räcker att det över en längre tid balanserar någorlunda. Men återigen, varför tittar du just på handelsbalansen? Det är snarare bytesbalansen som är intressant. I handelsbalansen igår inte moderna intäkter t.ex. patent, licenser, rättigheter, turism, försäkringar, kapitalflöden, o.s.v.

Ett svenskt dataspelföretag t.ex. deras exportintäkter ligger i bytesbalansen. Bytesbalansen är stark.
http://www.ekonomifakta.se/Fakta/Ekonomi/Utrikeshandel/Bytesbalansen/


Om inte kina kan bli självförsörjande så kan inget land vara det. Men problemet är väl att det går hand i hand med en starkare medelklass och demokratisering av kina, så ledarna är nog lite ambivalenta. Det både försöker behålla status quo men kan samtidigt inte stoppa utvecklingen ändå.