Ökar den totala penningmängden vid hög ränta?

Men det finns ju begränsningar. Begränsningen kallas pant. Banken lånar inte ut mer än vad en pant är värd.


Som aktier ungefär. Ska vi gå runt med aktier i plånboken och betala med? Skall affärsinnehavare hålla reda på alla aktier som går att betala med?


Att systemet fungerar bevisas ju av att ingen längre kommer ihåg subprime-krisen. "Den största ekonomiska krisen sedan 30-talet" passerade utan att folk ens noterade det. Det var mest aktieägare som kortvarigt gnällde lite.


Folk har det inte bättre än på 1800-talet menar du?


Okunskap. Det är inte riksbanken som sätter räntorna i samhället. Det är marknaden som sätter räntorna, vilket ytterst dikteras av inflationen.


Lycka till med att inteckna din gamla lekstuga för 1 miljon.

Den begränsningen är helt värdelös, då värdet på panten hela tiden ändras, till följd av att nya pengar skapas. Det blir som en cirkel med extrem tillväxt i penningmängden = det är inte en begränsning i den meningen.


Ja? Det kommer inte vara ett stort problem. Eller anser du att den internationella valutamarknaden med mängder av olika valutor är ett problem för den globala handeln? Folk kommer anpassa sig, det gör de alltid.


Här i Sverige ja... men säg det till ungdomarna i Spanien eller pensionärerna i Grekland. Eller varför inte till de sex miljoner amerikaner som förlorade sina jobb? Och de hundratusentals människor i USA som fick se sina besparingar gå förlorade.

Och tacka finanskrisen för den låga ekonomiska tillväxt som speglar Europa än idag. Och för att centralbanker världen över tvingas sänka räntorna och stödköpa statspapper.

Utan finanskrisen är jag helt övertygad om att kriget i Syrien och hela den arabiska våren aldrig ägt rum och SD hade varit ett parti med 1-2 % av rösterna.


Levnadsstandarden har ökat, ja.


Fel. Riksbanken bestämmer marknadens allra kortaste ränta, nämligen dagslåneräntan, samt reporäntan för kortfristiga lån. Nivån på dagslåneräntan och reporäntan kommer påverka de längre räntorna, hushållens räntenivåer och därmed hushållens konsumtion, vilket kommer påverka inflationen. Det är planekonomi rakt av.


Sålänge den finns taxerad och registrerad i fastighetsregistret kan jag inteckna den hur mycket jag vill.

Panter vars värde förändras på nersidan, sådana panter belånar banker enbart med försiktighet. Om du t.ex. lånar på en bil, så måste du lägga en ganska stor kontantsumma.


Sydeuropa har haft problem i evigheter, det är gamla socialistiska diktaturer. Palmes berömda tal "Satans mördare" handlade inte om vietnamnkriget, det handlade om spanien. Många i sydeuropa flydde till sverige. De har redan barn-barn här. I relativa termer har sydeuropa successivt fått det bättre.


Jag pratar om panter och pantbrev. Inget annat.

Om du lämnar in en ansökan om att få pantsätta din lekstuga för 100 miljarder, så innebär ju inte det att du identifierat en brist i systemet. Jag har väl aldrig hävdat att banker tar en ansökan som säkerhet.

Precis. Vilket betyder att panter i fastigheter inte är någon begränsning för bankernas utlåning, eftersom de hela tiden ökar i värde (speciellt när Riksbanken har så låga räntor att det blir jättebilligt att låna pengar). Mer pengar ökar värdet som gör att mer pantbrev tas ut och ännu mer pengar kommer i omlopp. Kreditexpansionen får öka fritt utan starka begränsningar eftersom bankerna i dagens läge kan skapa pengar ur tomma intet.



Pantbrev registreras av Inskrivningsmyndigheten och digitaliseras i olika arkiv (om man inte begär att få ett skriftligt pantbrev). I det publika arkivet (878787) finns alla pantbrev som inte är belånade, och har du en fastighet är det fritt fram för dig att registrera pantbrev för en oändlig summa (förutsatt givetvis att du betalar 2 % av inteckningsbeloppet), som sedan hamnar i det publika arkivet. Banker som sedan belånar fastigheten kommer, om det redan finns tillräckligt med bottenpantbrev i det publika arkivet motsvarande deras lån, bara rekvirera pantbreven till sitt egna arkiv. Men det finns ingen begränsning på hur mycket pantbrev man får ta ut i en fastighet.

Det är en ganska stor begränsning.


Det är inte mer pengar som ökar värdet. Det är låga räntor samt tillgång/efterfrågan som får priset att stiga. Panternas värde stiger alltså. Ju mer panter, desto mer pengar.

Som elektriciteten och vägguttaget. Det är inte vägguttaget som producerar elektriciteten, "ur tomma intet".


Du kan inte inteckna ett hus för mer än det är värt. Du kan inte belåna ett hus mer än det är värt. Man får lite intrycket att du tror att det går att låna 10 eller 20 miljoner på ett hus värderat till 2 miljoner.

Nej, det är en minimal begränsning.


Du vänder på det. Det är mer pengar som skapar mer panter. Inte mer panter som skapar mer pengar.

Jag håller med om att det börjar med låga räntor (satta direkt av Riksbanken enligt en planekonomi) och därifrån går det till en ökad efterfråga på pengar som leder till mer pengar och därmed ett stigande värde på husen som leder till mer panter. Vi har inga begränsningar för hur långt denna kreditexpansion får fortsätta, och som vi kan se är denna kreditexpansion planekonomisk (och speglar alltså inte marknaden och individernas intertemporära preferenser för hur produktionsstrukturen ska vara utformad) eftersom den började med Riksbankens bestämmande av de korta räntorna.



Jo, det kan du.



Nej, det kan du inte.


Nej, det menar jag ju givetvis inte. Du måste lära dig skillnaden mellan pantbrev och bankers belåningar av pantbrev. Om du äger en fastighet och tar ut ett pantbrev på 1000 kronor i den fastigheten och sen vill ta ett lån på 500 kronor i banken. Då kommer banken belåna hela ditt pantbrev på 1000 kronor, dvs den äger hela pantbrevet, men endast ge ut 500 kronor (givet att 500 kronor är lägre än 85% av husets värde) i lån och sedan behålla hela pantbrevet fram tills dess att du betalat tillbaka din skuld på 500 kronor, då återgår pantbrevet till dig.

Du kan ha ett pantbrev på en miljon inom en miljon men den är bara belånad till 100 000 kronor, likförbannat kommer banken äga hela pantbrevet fram tills att du betalat av hela din skuld.

En inteckning i en fastighet i form av ett pantbrev är inte samma sak som ett skuldebrev. Skuldebreven däremot visar till vilka pantbrev skulden är kopplad.

Det är du som vänder på det. Det är inte "mer pengar" (vad är "mer pengar" för något?) som gjort att fastigheter ökat i pris/värde. Det är som jag säger, låga räntor och tillgång/efterfrågan som gjort jobbet.

Familjen som ska köpa gör en kalkyl vad de har råd med. Vid 2% ränta har de råd att bjuda högre än vid 20% ränta. As simple as that.

De låga räntorna har ökat värdet på säkerheterna. Detta sker först. Sedan går folk med säkerheterna till banken och lånar pengar. Inte tvärtom.


Men sluta tjata om det då. Om du inte menar att ett hus värderat 1 miljon, kan belånas 10 miljoner. Sluta tjata om det. Kontexten i diskussionen är banker och bankers säkerheter för lån. Pant i bemärkelsen säkerhet. https://sv.wikipedia.org/wiki/Pant

Exakt hur detta sker rent tekniskt/juridiskt för egendom X är ointressant för diskussionen. Det är lite olika för fastigheter, bostadsrätter, bilar, företag m.m. Konceptet med säkerhet/pant är generellt.

"Mer pengar" är utökad penningmängd...

Riksbanken sätter en ränta, rent planekonomiskt, och som en följd av detta ökar efterfrågan på pengar och bankerna skapar pengar ur ingenting och vi får en kreditexpansion som vi egentligen inte ska ha. Bankernas utökade pengaskapande kommer inte av bra affärer som ökat deras reserver utan av Riksbankens planekonomiskt bestämda ränta. Du måste förstå att bankerna på det sättet skapar pengar ur ingenting och utan en stark begränsning.

Boven i dramat är inte bankerna (som bara följer gällande lagar) utan Riksbanken som planekonomiskt skapat efterfrågan. En efterfråga som inte speglar individernas preferenser. Denna enorma kreditexpansion kommer leda till till ett stort hack mellan samhällets produktionsstruktur och individernas preferenser, vilket i sin tur leder till dåliga investeringar och överkonsumtion, som skapar en uppblåst bubbla.

Riksbanken ska inte få ha möjlighet att bedriva planekonomisk penningpolitik när banker kan skapa pengar ur ingenting (alltså med en så lös begränsning att vi ser kraftiga kreditexpansioner). Det leder till enorm instabilitet.

Finanskrisens effekter har man försökt dämpa med en ständigt expanderad kreditexpansion, men det var ju en expanderad kreditexpansion som förelåg finanskrisen. Dagens centralbanker försöker alltså motverka finanskrisens effekter med samma medel som skapade den från början, i ett experiment av sällan skådat slag.

Det är inflationen som sätter räntan. Banker och kreditinstitut sätter vilka räntor de vill på både in och utlåningskonton och det finns massor med alternativ. Det är ingen planekonomi.

Det är inte därför att riksbanken satt en låg ränta som räntan är låg. Det är därför att inflationen är låg, som räntorna är låga.

Inflationen är låg därför att konkurrensen ute i samhället verkar fungera ovanligt bra. Automatisering, robotisering, globalisering, matchning tillgång/efterfrågan, parter på arbetsmarknaden sköter sig, staten besinnar sig, osv. Allting fungerar rätt så bra nu.

Hur är vädret på din planet!?

Banker och kreditinstitut sätter räntor på sina in- och utlåningskonton baserade på Riksbankens dagslåneränta. Riksbankens dagslåneränta är i sin tur bestämd av Riksbanksdirektionen som baserar nivån enligt modeller om inflationen. Idag är dagslåneräntan bestämd av Riksbanksdirektionen att ligga på minus, därför har bankerna minusränta för stora företag, eftersom det skapar ett likviditetsöverskott för banken på interbankmarknaden. Banken kommer förlora miljontals kronor om den sätter en plusränta på sina inlåningskonton för företag (eller ens har en nollränta), enbart pga Riksbankens val av dagslåneränta. Jag vet banker som t.om säger nej till att ta över stora företag enbart pga Riksbankens bestämda dagslåneränta.


Riksbanken bestämmer vad dagslåneräntan ska ligga på och därefter anpassar sig marknadens aktörer till det. Du tror väl inte på allvar att räntorna förblir låga om Riksbanken imorgon höjer dagslåneräntan till 5 %?

Nu försöker Riksbanken även bestämma nivån på de längre räntorna genom att stödköpa statsobligationer. Och det har man också lyckats med, då de långa räntorna sjunkit.


"Allting fungerar rätt så bra nu"...
Samtidigt som hushållens skulder ökar dramatiskt? Det svenska handelsbalansöverskottet uppvisar en nedåtgående trend? Hyperinflation på bostadsmarknaden? En regering som lånar i högkonjunktur?

Som ovanstående frågar, hur är vädret på din planet?

Vi låtsas allting är så enkelt som du hävdar bara för diskussionens skull en stund.

Om riksbanken verkligen har 100% makt över räntorna, då finns det ju absolut ingenting att oroa sig för, eftersom riksbanken är myndighet under riksdagen.

Vad är det då som ska hända framöver menar du?


Vädret här är ganska bra faktiskt. Inte supervarmt men ganska ljummet och behagligt.

Hushållens skulder är inte stora. Hushållen har stora tillgångar också. Tillgångar är ca 16.000 miljarder och skulder 3.500 miljarder. Det är ingen jättepanik direkt.

Hushållens skulder var väldigt låga tidigare, vilket beror på att sverige under lång period hade väldigt hög inflation. Så naturligtvis ser det dramatiskt ut när skuldsättningen växer från en låg nivå till en lite högre nivå. På 70-talet var boräntan 18%. Det gav förstås föredömligt låga skulder. Men är det en föredömligt fungerande ekonomi om räntan är 18%?

Det finns andra synvillor i systemet också, t.ex. att boskulder flyttat till privata hushåll p.g.a. att man byggt mycket borätter och många fått köpa sina hyreslägeheter. Skulder har egentligen bara flyttat från fastighetsbolag till hushåll. Annars hade ju pengarna gått till hyra. Alla måste ju bo. Det hade varit värre om hushållens skulder berodde på att de köpte lyxbilar men så är ju inte fallet.

Frågan man måste ställa sig är om ekonomin går ihop för det typiska hushållet med villa-priser på 3 miljoner. Och det gör det ju. 2 sammanboende har efter skatt ca 40.000 att röra sig. Boräntor på 3 miljonerslån vid 5% ränta är 8750 kr. De har alltså 31.000 kr kvar att betala resten av räkningarna på. Då räknar jag på 3 miljoner och 5% ränta. Det vanliga är lägre lån än så och räntan nu är 2%. Snittlånet är väl kanske 1.5 miljoner för en villa-familj.

Hushållen har inga problem med sin ekonomi. En av anledningarna är att hushållen fått bra real-löneökningar senaste åren. Svenskt handelsbalans är stabilt positiv och bytesbalansen ännu mer positiv.

Ja, vädret är ganska bra på min planet. Det verkar ganska bra på din också om detta var det enda du hade att klaga på.