Ökar den totala penningmängden vid hög ränta?

Det finns även en risk med att RB blir en förlängd arm utav regeringen. Regeringar kan höja sitt budgettak gång på gång och således inflatera valutan till utrotning precis som gamlagreker, romare och usa har gjort.

Nej, givet de låga räntorna är bopriserna snarare ganska hållbara. Problemet jag ser det är väl att det har gått alldeles för fort för denna prisökning. Räntorna skulle ha varit högre om marknaden fått bestämma.


Men bopriserna, åtminstone i Stockholm och dess förorter, har ju stigit med 100 % bara sedan 2009. Ponera att man då ökar sin lånevolym med 100 %. Om lönen har stigit 50 % så har ju ändå skuldkvoten stigit med 50 % under en oerhört kort period och det är det som jag invänder mig emot. Och det är det som Riksbanken ska stå till svars för. Riksbanken med Ingves i spetsen lutar sig mot nationalekonomiska teorier som många professorer runt om i världen kritiserar. Jag anser åtminstone att debatten måste upp på riksplan. Vilka teorier ska vi luta oss mot?

Efter börskraschen 1929 satt professor Hayek i London och framhöll att krediter och kreditexpansioner är skadligt, och fick gehör för det, varför Bank of England inte stimulerade ekonomin med kreditexpansion. Hayek fick kritik för detta (och ansågs förvärra situationen) och när finanskrisen 2008 kom då testade man det motsatta, dvs en enorm kreditexpansion. Men det hela är bara experiment och teorier mot varandra, det är ingen allmän sanning. Och debatt måste föras om detta! Riksbanken kan inte blint följa monetarister och Keynesianer utan kritiskt tänkande.


Det håller jag fullständigt med om.



Haha, nejdå Däremot bryr jag mig om det svenska rikets säkerhet. Och jag är djupt oroad. Börskraschen 1929 banade väg för Hitler och nazisterna i Tyskland och i förlängningen andra världskriget. Finanskrisen 2007-2008 banade vägen för den arabiska våren och det oerhört blodiga krigen i Syrien/Irak samt ett säkerhetsläge i Europa som påminner om tiden före första världskriget (med reservation för att jag kanske överdriver en smula).

Problemet med finanskrisen är att vi inte vet vad en enorm kreditexpansion leder till. Och om vi hamnar i en recession, vad händer då? Jag anser att vi ska gå tillbaka till att bli självförsörjande. Vi måste satsa på våra bönder och sätta enorma tullar på importerat danskt kött osv. Då kommer vi bli mindre sköra ifall något händer i utlandet.

Vi är TRE dagar ifrån svält. Dvs om ett land skulle införa blockad mot oss över Östersjön, skulle våra matbutiker ha slut på varor inom tre dagar och därefter skulle stora svältkatastrofer utbryta.


Det håller jag med dig om, men trenden har ju varit nedåtgående i 10 års tid.


http://www.investopedia.com/terms/b/bot.asp. Bytesbalansen verkar alltså på engelska heta "Balance of Trade" medan handelsbalansen heter "Balance of Merchandise Trade". Då är det alltså "Balance of Trade" jag har tittat på, alltså bytesbalansen, och inte handelsbalansen. Ett översättningsfel jag gjorde.

Länk här: http://www.tradingeconomics.com/sweden/balance-of-trade


Vi kan, om vi vill rent politiskt. Men då måste det naturligtvis börja med en "Swexit"

Förvisso är det en definitionsfråga men ränta är ersättning för skuldsättning. Inte förtjänst på att leverera varor. Nu är du ute och cyklar så det förslår.

Det är helt korrekt att kalla avkastning på en obligation ränta då det handlar ersättning för skuldsättning.

Tror du borde gå tillbaka och titta på hur du formulerade dig.

Du blandar i hop med QE-operationen som är en helt annan sak.
Där beslöt Riksbanken (i likhet med FED) att tvångslåna av banksystemet och köpa obligationer.

Vid en snabb googling hittar jag Regeringsförslaget. Inte beslutet. Inget säger dock att det inte gick igenom. (Riksbanken är en statlig myndighet och Riksdagen/Regeringen kan uppdra den till både det ena och det andra. Vad får dig att tro något annat).

Du svarar inte på frågan när SEK "tar slut". Påståendet du gör är så absurt att vi behöver ta det först.

Förstår du inte att växlekursen stiger för SEK mot andra valutor. Det blir dyrare och dyrare för andra växla till sig SEK.
Och de som växlar till sig sek lär ju göra något med de, varvid det kommer i omlopp och kan växlas mot EUR igen.

Det är som om du inte förstår basal marknadsekonomi alls. (Och det är inget klagomål utan mer en observation. Och när det är så borde du vara lite mer försiktig med dina påståenden).

Kallar du avista fordringar på bankinstitut i Euroland för värdepapper då? Varför kan du inte säga vad det är istället.

I din värld kulle alltså t ex Nordea då som har växlat till sig en fordran på en Franska bank i EUR inte plocka hem den över Target2 utan i stället skulle Riksbanken öppna ett konto i den franska banken och ta emot fordran från Nordea och så skulle Nordea får en fordran på Riksbanken.

Bortsett från det rent absurda i detta, vad skulle vara bra med detta. Det är en försämring för Nordea. Och inte vet jag vad RB skulle ha för glädje av en fordran på en fransk bank.

(Ibland får jag intryck av att dina föreställningar kommer från något som skrevs för 100 år sedan, eller mer. Och kanske kunde ha viss giltighet då, i en mer kontantbaserad ekonomi. Framförallt innan man ordnat med centralbanker, så kunde det bli underskott på kontanter. Något som du fantiserar om här. Men då måste vi gå längre tillbaka i tiden. Och då infördes Centralbankerna för att fylla en mer stabiliserande funktion. Men detta är inte relevant idag).

Nej, nu läser du inte vad jag skriver.

När risken ökar så stiger upplåningskostnaden. Dvs riskkomponenten i räntan ökar. (RB kan bara påverka riskfri ränta).

Och det blir skillnad i upplåningskostnad mellan olika banker beroende på vilken risk marknaden anser att de utgör. Det här verkar du inte alls förstå, trots att det är uppenbar för vem som helst, som inte är grav kommunist och bara tänker att Stalin bestämmer allt.

---------------------------
Har du förstått att bankinstitut har väsentligen lika stor in/upp-låning som utlåning?
Kan du bekräfta detta med ett ja eller nej.

Här framkommer dina bristande kunskaper i grundläggande företagsekonomi. Ett företags vinst är dess skuld till aktieägarna. Det som aktieägarna pumpar in i ett företag som kapital är en skuld, och den skulden vill de ha ersättning för (dvs en vinst). Det är dessutom inte jag som hittat på begreppet "naturlig ränta" utan den står att finna i diverse nationalekonomiska böcker skrivna på en nivå några steg över din kunskapsbas.


Med andra ord finns det inget reservkrav i Sverige idag.

Kapitaltäckningskravet är i allra högsta grad en begränsning i utlåning.
För att öka utlåning behöver bolaget öka sitt primärkapital.

Ditt yrande om att banken skulle kunna ta av räntenettot och köpa aktier i sig själv måste du varit redlöst full när du skrev. Troligen menar du att aktieägarna kan avstå utdelning och låta vinst övergå i ny räkning varvid primärkapitalet ökar. Det är alltså likvärdig med en nyemission och ta in nytt aktiekapital. Det är vad som krävs.

Reservkrav är ingen begränsning. Däremot kan det väl ses som ett omak, som har dämpande effekt.
När lån tas så skapas lika mycket inlåning som utlåning. (Detta är jag nu säker på att du inte förstått. Vilket är lite anmärkningsvärt eftersom jag talat om det för dig så många ggr). Inlåning är det ingen brist på.

Dels kan Centralbanken vid reservkrav vara behjälplig och tvångslåna av banksystemet och köpa obligationer. Som t ex FED gör. Då ökar excess reserves och bankerna kan öka sin utlåning. Skall bankerna göra det av egen kraft får dom ackumulera kontanter och deponera hos Centralbanken. Då ökar excess reserves. Men det leder till underskott på kontanter i samhället. Vilket är oönskat av överheten. Så därför kommer Centralbanken att vara behjälplig. Dvs reservkrav är ingen begränsning.

Nu läser du inte vad jag skriver.
Det blir skillnad i upplåningskostnad mellan olika banker. Beroende på risk.
Det kan inte Centralbanken göra något åt.

Vilket är goddag yxskaft.

Du förstår inte marknadsekonomi. Konkurrens verkar vara ett okänt begrepp för dig.

Om en bank har mer dåliga lån åker den på mer kreditförluster och går kanske med förlust. Och måste då bli mer restriktiv i kreditgivning och börja föra en mer tynande tillvaro med minskande marknadsandel.
Medan de andra bankerna gör vinst och deras aktieägare kan låta aktiekapitalet öka.

Det är alltså väldig dåligt för en bank att ha vidlyftig kreditgivning och dra på sig stora kreditförluster.

DETTA är det stora och mest/bäst fungerande bromsen för kreditgivning.
Banker som ägnar sig åt för stora risker går under och aktieägarna förlorar allt. Det är en överlag väl fungerande broms.

Nej, nej. Nu sitter du och hittar på.
Bankinstitut var inte inblandade. Ingen kreditgivning av dessa var inblandad. M1 påverkades inte med en cent.

Sitt inte och producera rena påhittade lögner för att försvara dina fantasier. Ta reda på fakta istället. Och anpassa dig till fakta.

Återigen så kommer du med fundamentala beskrivningar av hur det fungerar. Beskrivningar som inte tillför någonting i en diskussion utan bara blir trista upprepningar och får dig att framstå som någon som inte alls tänker själv.

Du tror inte att utlandets aktörer kommer kontakta Riksbanken om de märker att SEK stiger till onormala prisnivåer relativt utländsk valuta? Du tror inte svenska banker (som sitter på valutarisk) kommer göra samma sak?



Om Nordea växlar till sig EUR genom att få en fordran från en fransk bank, kommer den franska banken flytta fordringar på ECB från sitt konto hos ECB till Nordeas konto hos ECB. Precis som en överföring mellan två banker inom RIX.

Om Riksbanken ökar sin valutareserv i EUR, kommer man ha fordringar på europeiska banker inom Eurosystemet, och med dessa fordringar kan man få de bankerna att flytta sina fordringar på ECB till svenska bankers konton hos ECB, om det skulle vara så att svenska banker behöver EUR och inte själva har tillräckligt med fordringar på ECB.

Eftersom det omvända också kan hända, att europeiska banker vill ha fordringar på Riksbanken för att kunna föra över dessa till svenska banker, kan Riksbanken och ECB ha direktkontakt med varandra och flytta fordringar mellan sig. Detta kan göras via värdepapper som garanterar en ström av räntebetalningar i en viss valuta.


Centralbankerna infördes för att fylla en stabiliserande funktion för bankerna. Det var bankerna som ville ha centralbanker för att allmänheten inte skulle kunna straffa dem med "bank-runs" om de agerat med stor risk. Därmed kunde bankerna släppa en stor del av risken med utlåning, och låna ut utan några starka begränsningar.

På 1890-talet agerade Stockholms Enskilda Bank som ett clearinghus för bankbetalningar. Varför skulle inte detta kunna fungera nu? Varför måste dessa clearingar mellan bankerna ske via staten (Riksbanken och RIX)? Varför ska staten ha rätten att bestämma kraven för att starta en bank? Varför ska staten bestämma och garantera pengarna?

På detta sätt skapar vi möjligheterna till enorm kreditexpansion och banker så stora att de riskerar att fallera hela systemet om de går i konkurs. Som Bernie Sanders sa: "Is it too big to fail, it is too big to exist".

Vi måste ha ett "free-banking system", precis som vi har ett "free-market system". Inte ett statligt styrt banksystem med statliga centralbanker. Det blir bara skit, det skapar bara artificiella räntenivåer och artificiella uppgångar och nedgångar med kraftiga kreditexpansioner utan verkliga begränsningar.

Most of us would sell our grandmothers for a microsecond.

Det här får du ta och utveckla, för just nu sitter du bara och yrar. Du vet vad "Eget kapital" är för nåt va?



Herregud, här kommer du återigen med upprepningar av beskrivningar på hur banker skapar pengar, i vilken turordning nu? 1000:e gången? Släpp detta snälla...

Självklart beskriver du bara reservkrav som finns idag i USA, inget avancerat "fractional-reserve system"... Det är det jag menar att vi måste ha som begränsning i kreditutgivningen.


Ett "fractional-reserve system" skulle kunna vara utformat så att på bankens skuldsida i dess balansräkning måste säg 40 % bestå av insättningar.

Ger banken då ut ett lån ökar deras insättning. Men om kunden tar sina nya pengar och direkt för över de till annan bank, då har bankens insättningar minskat (men inte dess tillgångar), och om den totala andelen insättningar som gör upp skuldsidan då blivit lägre än 40 procent, då får inte banken ge ut nytt lån fören man kan höja andelen insättningar på skuldsidan.

Finns säkert bättre sätt att skapa ett "fractional-reserve system" på men huvudsaken ska vara att kraftigt begränsa bankernas möjligheter till utlåning.

Centralbankerna ska inte få kunna vara "behjälpliga" för bankerna i att utöka deras lån. Det skapar bara en kraftig kreditexpansion.



Jo, det är ju exakt vad centralbankerna kan göra. Varför tror du upplåningskostnaden för banker är så otroligt låg för i dagens läge? För att FED, ECB, Riksbanken och alla andra centralbanker stimulerar utlåning med extremt lågt satta räntor.



Förklara det


En kreditexpansion (uppbackad av centralbanken) kommer aldrig få investerarna att tappa förtroendet för banken eftersom banken agerar så som centralbanken vill att den ska göra...


I ett "free-banking system" så ja. I ett "centralbanksystem" så nej. Då är centralbanken "lender of last resort" och aktieägarna riskerar inte sitt kapital även om banken hamnar i likviditetsproblem.


På allvar? Detta säger du alltså i ett läge där kreditexpansionen är helt brutal...


Som sagt. I ett "free-banking system" så ja. Inte när centralbanker existerar som "lender of last resort".


Herregud... Mängden globala krediter ökade markant i början av 00-talet, skapade av banker, och stimulerade av centralbankerna

Men även skatter har minskat. Fastighetsskatten har minskat och jobbskatterna har minskat. Bara jobbskatternas minskning gör att villa-hushållet har 5-6000 kr mer per månad att betala räntor för. Fastighetsskattens frånfälle kan också räknas i tusenlappar per månad.

Räkna och labba själv
http://jobbskatteavdrag.se/

Om lönen stiger 50% och skatterna sjunker med 10.000 kr/månad då är det samma sak som att "köpkraften" för att betala en villa ökat 100%. Så då kan priset stiga 100%.

Att räntorna sjunkit har förstås också bidragit. Men 99% av alla som debatterar detta bortser från att folk har mycket mer pengar i plånboken varje månad.

Skuldkvoten är inte rättvisade. Det vettigaste är en justerad skuldkvot där t.ex. arbetsgivaravgifter betraktas som en del av lönen och då hamnar sverige i någon slags mellanmjölk-position internationellt. Det finns fler invändningar mot detta mått.


Jag kritiserar riksbanken från andra hållet. Igelkotten t.ex. Ett monument över riksbankens analytikers misslyckande som heter duga. Att riksbanken inte begripit deflationsproblematiken med sina resurser är konstigt.


Finns inga likheter mellan 1929 och 2008. Det finns vissa likheter mellan 1929 och it-kraschen däremot. 1929 handlade om att hushåll lånade och köpte aktier i "framtidsföretag" och sedan lät man bankerna gå omkull. 2008 handlade om hushållslån som förpackades och såldes under falsk marknadsföring i kombination med att FED dödade fastighetsmarknaden på ett mycket underligt sätt. Totalt helt olika händelser och lineup.


Ja, vad händer då? Då sjunker räntorna. Det är inte en recession vi ska vara rädda för. Det är nog en ursinnig högkonjunktur, som får inflation och räntor att skena vi ska vara rädda för. Det glada 20-talet.


Vi lever ju som tättpackade sillar i detta land... eller vad menar du. Varför skulle någon vilja leka blockadspelet i vår del av värld?



?

http://www.ekonomifakta.se/Fakta/Eko...Bytesbalansen/

Du har rätt i att detta måste in i diskussionen, helt klart. Jag backar från mitt påstående om att enbart de låga räntorna pressar priserna på bostadsmarknaden.

Men löneökningen skulle också kunna vara ett symtom på en kreditexpansion som leder till ökad konsumtion, ökade vinster och ökade löner. Att det också speglar ett samhälle med en kraftig kreditexpansion som i längden är ohållbar därför att den framtvingar investeringar (då sparande med dagens nollränta blir en förlust) som inte är lönsamma. Eftersom kreditexpansionen ökar kan ju inte varenda investering leda till goda resultat och ökad produktivitet.


Vad menar du?

Jag är inte så övertygad om att deflation är så skadligt för ekonomin som Riksbanken verkar tycka. Väntar vi verkligen med konsumtion trots att vi vet att varorna är billigare imorgon? Tänker främst på en produkt som iPhone. Alla vet att den är billigare imorgon, ändå köper folk den idag. Och mat kan vi ju inte heller köpa imorgon trots billigare pris utan det måste vi ju köpa idag.


Det håller jag med om, men själva resultaten tycker jag är lika, dvs förlorade besparingar, ökad arbetslöshet, sämre framtidstro osv. Och återigen en centralbank i centrum. Frågan är: för vem är egentligen centralbankerna till för? Den lilla människan eller bankägarna?


Fast frågan är om inte massmedia funnits redan tidigare? Radion var ju självklart ett nytt koncept men stora globala tidningar fanns ju redan på 1800-talet och under den första riktigt stora globaliseringsperioden 1870-1914.

Frågan är om franska revolutionen och hela upplysningstiden inträffat utan massmedier och tidningar som kunde sprida franska filosofers tänkande om frihet och jämlikhet?

Många menar ju också att själva boktryckarkonsten och spridandet av Luthers ord bidrog till reformationens spridande och humanismen i Europa redan på 1500-talet, så jag kan inte riktigt hålla med om massmedia som ett nytt koncept så sent som på 1920-talet.

Frågan är om det inte är tack vare massmedierna som vi lämnade medeltidens inskränkta världssyn.


Men är det lika hållbart i dagens samhälle? Vad motiverar egentligen denna stora kreditexpansion? Den är initierad på order från centralbankerna enligt makroekonomiska modeller som inte alls behöver vara korrekta.



Här håller jag inte med. Propagandakanalerna bidrog självklart till Hitlers framgång men jag tror inte det var kanalerna i sig som skapade framgången. Radion och kanalerna fanns redan på 20-talet, men då var det högkonjunktur, alla tjänade pengar och ingen brydde sig om några missnöjda nazister i München.

Sen kom kraschen.

Det kan inte vara en slump att NSDAP fick 2.6 % av rösterna 1928 (mitt under hysterin) för att två år senare (efter kraschen) få 18.25 %. Den största orsaken till det kan bara inte tillskrivas massmedierna.

Lite samma sak kan vi se på SD. 2006 (mitt under subprime hysterin) fick man 2.93 % för att fyra år senare (efter finanskrisen) få 5.7 %. Förvisso ingen lika stor uppgång som för NSDAP men då drabbades ju Tyskland av börskraschen så mycket värre (främst pga amerikanska investeringar i den tyska ekonomin) än vad Sverige gjorde efter finanskrisen.


Som sagt, här håller jag inte med. Efter finanskrisen har en högerextrem och främlingsfientlig våg sköljt över Europa likt antisemitismen gjorde över Tyskland efter kraschen 1929.


Här håller jag med dig. De sociala medierna tror jag är en stark bidragande orsak till den arabiska våren, men jag tror finanskrisen var den utlösande faktorn.

Vad innebär sociala medier för framtiden? Jag kan finna sociala medier någorlunda skrämmande, eftersom rykten och falska uppgifter kan spridas oerhört snabbt utan någon myndighet som kan se över informationen. I en värld som denna bör man kanske fundera på att reglera sociala medier?



Intressant synpunkt.

Frågan jag kan tycka att man bör ställa sig är: har vi riktig högkonjunktur eller har vi en artificiell och uppblåst högkonjunktur skapad av centralbankernas låga räntor och den efterföljande kreditexpansionen?

Exempelvis säger ju flera rapporter att 90-talisterna (en generation jag själv tillhör) kommer vara första generationen som har det sämre ställt än sina föräldrar. Är vi då verkligen i en högkonjunktur?

Finanskrisen tror jag var ett symptom på att Asien fått det bättre ställt på västvärldens bekostnad. Världens resurser är begränsade och vi här i väst kommer inte kunna leva med samma höga standard och konsumtion om Asien ska kunna få tillväxt. Och det var det som finanskrisen var ett symtom på.

Denna rubbning av resurstillgångarna tror jag bidragit till den ökade spänningen i Europa. Och jag tror att ska vi i Sverige klara detta på bästa sätt måste vi vara det första landet med nytänkande. Och jag tror att en första viktig del i detta är ett nytänk i hur det finansiella systemet ska vara utformat.

Är det exempelvis hållbart med banker som kan skapa pengar ur tomma intet?


Mycket möjligt att det är det vi ska vara rädda för.

Men hur mycket lägre kan räntorna sjunka? Riksbanken kan exempelvis inte sänka räntan så mycket lägre innan bankerna börjar tjäna på att uppvisa likviditetsunderskott. Vid en ny recession tror jag snarare det blir problem för oss i Sverige att importera basala varor som mat och medicin utan att vi tvingas låna från utlandet, och hur länge klarar vi av det?

Därför tror jag att det bästa sättet för oss nu i att förbereda för nästa lågkonjunktur/recession är att bli självförsörjande. Då slipper vi åtminstone leta pengar till att importera det mest basala för vår överlevnad.


Det vet jag inte. Men bara tanken på att vi är så oerhört sköra på den punkten får mig att vilja ändra på det.



http://www.tradingeconomics.com/sweden/balance-of-trade. Bytesbalansen för Sverige, klicka på "10Y" för att se vart trenden pekat de senaste 10 åren.