Den stora tråden om global uppvärmning/växthuseffekten

För all del, underlättar för värmen att ta sig uppåt. Mitt exempel var tänkt att vara dåligt. (Som parentes finns dock inte något densitetsmax vid 4 grader för saltvatten utan dess densitet stiger hela vägen till fryspunkten.)
Man blir bara så trött när samma felaktiga argument återkommer gång efter gång. Det är ju knappast som du kommit på det där själv.
Det finns alltid fler detaljer att studera, naturligtvis.

Helt klart är att en större del av den energi den långvågiga strålningen ger havet går till avdunstning än från den kortvågiga solstrålningen som penetrerar ner till c.a 80m.

Kan du månne citera forskning som visar hur stor den skillnaden är? Sen är det inte mycket ljus som når ned till 80 meter ens i riktigt klart vatten.

Lite svårt att tolka din formulering. Du får gärna förtydliga, men jag tolkar det du skriver så här:
Ca P(L) = 200 W/m^2 långvågig strålning från atmosfären når havsytan och värmer haven.
Ca P(K) = 167 W/m^2 kortvågig strålning från solen når havsytan och värmer haven.

Avdustningen tar värme från vattnet, ca 73 W/m^2.

Du påstår att de ca 78 W/m^2 som går åt för avdunstning "till större del" tas från den
långvågiga strålningen?


Ca 20% av den sammanlagda inkommande strålningen går till dunstning.
Den långvågiga strålningen värmer mest intill ytan.
Tillförd energi är inte "öronmärkt", men man kan väl ändå säga att det är en större andel
av IR-strålningen som går till dunstning än vad det är av övrig strålning.
Om det vore så att 100% av strålningsenergin till dunstning kom från långvågig strålning
så vore det ca 36,5% av den långvågiga strålningen som gick till dunstning.

Hela den här kalkylen är ofullständig. Så t.ex. lämnas energin som vattnet tar upp vid förångning
tillbaka vid kondensation. Om t.ex. 50% av den energin följer med de 79% av nederbörden som
faller över hav, minskar nettomängden energi som transporteras vid förångning/nederbörd, från
hav till atmosfär. Den energi som inte kommer tillbaka med nederbörd värmer atmosfären.

Några referenser som använts:
1: https://en.wikipedia.org/wiki/Water_cycle
2: https://www.ncdc.noaa.gov/sotc/global/201513
3: http://eesc.columbia.edu/courses/ees/climate/lectures/o_atm.html
4: http://www.nzifst.org.nz/unitoperations/drying1.htm
5: http://www.nzifst.org.nz/unitoperations/appendix8.htm

–

Det bygger på att den volym som den långvågiga strålningen värmer har en mycket större kontaktyta med atmosfären i förhållande till volymen än den volym som den kortvågiga strålningen påverkar.

Ja, låt oss skita i coriolis-effekten. Hur viktig kan den vara liksom.

Större delen av havets volym har inte några större temperaturskillnader. Språngskiktet som är den vattenmassa som värms varierar mer. Det är ett snabbflödande skikt som värmeväxlar med den enormt mycket större och väldigt mycket kallare vattenmassan under. De djupa strömmarna rör sig väldigt långsamt och har väldigt hög densitet vid en låg temperatur (runt 4C i genomsnitt). Det betyder att det är en enorm värmesänka, den behöver enorma mängder energi för att värmas upp. Även om den värms upp någon bråkdel av en grad så kommer det inte bestå längre än tills den uppvärmda vattenmassan har närmat sig polerna lite grann. Havet är extremt trögt att värma, men det kyls effektivt.

Studien du hänvisar till är en modell. I abstractet så nämns varken corioliseffekt eller tidvatten vilket gör att man undrar lite. Vindar är en effekt av rotation och värme, de driver ingenting, de drivs av något annat: solenergi.

Men havsvatten har till stora delar ändå en medeltemperatur på 4 grader.
Att vatten, salt eller inte, har tendensen att sjunka innan det når fryspunkten underlättar för värme att ta sig neråt. Vattnet låser in värmeskillnaden mellan fryspunkt och 4+ i djupet och släpper inte den energin innan allt vatten har blivit lika kallt. Vatten är det enorma batteri som jämnar ut temperatur över årstider och dygn.


Det är lite som när någon påstår att ökad absorption innebär högre temperatur. Ökad absorption är alltid en ökad temperaturskillnad och eftersom vi vet att det är atmosfären som absorberar mer och inte jordytan, så innebär det att atmosfärens temperatur måste ha sjunkit. Om atmosfärens temperatur sjunker, vilket den måste göra om den absorberar mer termisk strålning, så ökar mängden energi i heat transfer från jordytan. Eftersom den bestäms av temperaturskillnad. Det innebär att ytan kyls.

En strålningsObalans som den klimathotare påstår orsakar uppvärmning, uppstår antingen av en ökad temperatur hos den varma kroppen eller en sänkt temperatur hos den kalla. Endast avkylning eller uppvärmning kan ske vid ett tillfälle. Om obalansen orsakas av en förändring hos den kallare kroppen så att den absorberar mer, då kyls systemet. Om ytan ska bli varmare så måste den öka temperatur först, och det resulterar i en obalans som korrigeras snabbt.

Om co2 absorberade mindre energi så skulle mängden värme som överförs från jordytan minska och den skulle sannolikt öka lite i temperatur. Ökad absorption är samma sak som en höjd "rate" värmetransfer från värmekällan. En ökad takt i transfer är alltid likställd med en ökad temperaturskillnad. Där absorptionen ökar sjunker temperaturen, om inte värmekällans temperatur har ökat först. Absorption av strålning hos en molekyl är per definition heat transfer.

Eftersom co2 ökar absorption i atmosfären så innebär det att ökad halt co2 i atmosfären gör den kallare. Hade man observerat ökad emission, då hade vi haft en uppvärmning. Men det är exakt vad man inte observerar i troposfären.


En av de viktigaste är att ökad absorption av värmestrålning innebär avkylning om det är något annat än jordytan som absorberar strålningen. All strålning som atmosfären absorberar oavsett om det är solens eller jordens, innebär att ytan värms mindre/gör åt mer energi på att värma luft.

Att co2 absorberar mer och gör atmosfären kallare när halten ökar kan inte göra att ytan stiger i temperatur. Eftersom endast mer molekyler tillförs och ingen energi, så måste fler molekyler dela på samma energi. Det ger mindre energi per molekyl och innebär per definition lägre temperatur.

Det är fortfarande inte någon som har levererat någon studie som visar när co2 värmer upp något. Absorption är inte detsamma som höjd temperatur i atmosfären, även om emission måste matcha. Emission sker i stratosfären, det är uppenbart när man tittar på gradienten.

Co2 absorberar där det är varmt och emitterar där det är kallare, helt enligt kända principer inom termodynamik.

Strålning med den intensiteten måste ha sitt ursprung i en temperatur på ca 240K.

Är du snäll och förklarar hur strålning med en temperatur på 33 minusgrader värmer haven när de är varmare än så.


Är du snäll och visar en källa där vi kan finna data över mätningar av solstrålning som visar att havsytan i medeltal endast bestrålas med 167W kortvågig strålning.

Jag tror inte att det är många procent av jordytan som endast bestrålas med så lite som 167W från solen.

Nja, avdunstning beror på att det mottar mer energi än vad det kan absorbera vid en given tidpunkt. Då frigörs vattenmolekyler som via fasbyte bär iväg energin bort från havsytan.


Det finns ingen poäng med att särskilja kort och långvågig strålning förutom genom att de ger olika temperatur. Det är värmestrålning oavsett våglängd, men energi är relativ, längre våglängd kan aldrig värma något som avger kortare våglängd. De frekvenserna är redan fullbelagda.
Solen värmer haven med 4-5ggr högre intensitet än vad atmosfären avger i strålning.

Strålning med en temperatur på 33 minusgrader gör ingen skillnad om temperaturen är över det i haven.


Alltså, hjälp. När strålningen har absorberats av vattnet oavsett våglängd så finns den inte längre. I vattnet så finns ingen uppdelning av vilken molekyl som värmts av vad. Vi vet dock att en väldigt liten del värms av atmosfären. Mycket mer värms av jordens inre, eftersom skorpan är tunn under oceanerna.

Och hur mycket långvågig strålning behövs för att värma upp en kubikmeter vatten från 0 till 1 grader celsius?

Om strålningen har intensiteten 200W/m^2 som du säger, då kommer den ifrån en temperatur på -33grader. Den kan endast värma något som har lägre temperatur.

Hur lång tid tar det för strålning med en energinivå motsvarande 33 minusgrader att värma upp havsvatten från 0 till 1 grad?


Oj.

Så här är det. ALL den energi som gick åt för att vattnet skulle byta fas, alltså förångas, avges när det kondenseras. All energi dumpas vid "dew point". Ingen energi följer med ner igen. Visste du inte det?

Det blir ingen nederbörd om inte vattnet har dumpat sin energi så att den kan byta tillbaka till vätskefas.

Definitionen av fasbytet är ju att vid en viss mängd energi så byter vatten till gasform. För att bli vätska igen så måste samma mängd energi lämna molekylerna.

Det är som att smälta metall, det smälter vid en relativt exakt temperatur och stelnar igen när temperaturen blir lägre än den. Ingen energi finns kvar från det smälta stadiet.

Du fungerar likadant. När du blir för varm så flyttar vatten energi bort från din hud efter att det har burit värmen från ditt upphetsade inre genom svett. När Al Gore pratar om hur polarisar kommer att vara försvunna runt 2010 och du är nära att få orgasm, då flyttar vatten energi bort från din svettiga överviktiga kropp genom avdunstning och senare dumpar den när det kondenserar.



"The transformation of water from liquid to gas phases as it moves from the ground or bodies of water into the overlying atmosphere.[7] The source of energy for evaporation is primarily solar radiation."


Ljög du medvetet eller har du länkat sönder din läsförmåga. Din egen länk motsäger vad du säger.

Den arktiska isen

Den här bilden visar hur volymen av den arktiska isen minskat sedan 1978:
http://psc.apl.uw.edu/wordpress/wp-content/uploads/schweiger/ice_volume/BPIOMASIceVolumeAprSepCurrent.png

Med den minskningstakt som varit sedan 1978 kommer Arktis att vara isfritt
sommaren 2031.
Det kommer att ta ca 70 år innan Arktis är isfritt på vintern.
Om CO2-utsläppen och uppvärmningen fortsätter som hittills.

Här finns mer information om den arktiska isen:
http://psc.apl.uw.edu/research/projects/arctic-sea-ice-volume-anomaly/

–

Det gäller att plocka körsbär. Jag antar att det är medvetet att du inte nämner perioden före 1930 då det pågick en avsmältning som verkar varit ännu större. 30 år pågick den.

Det skulle ju förlöjliga din klimatångest och du är ju faktiskt rädd på riktigt. För påhittade saker.

Har du källa på det, dvs. att den arktiska isvolymen varit mindre än 5 000 km^3 tidigare?

Om du inte kan referera till en trovärdig källa, så utgår jag från att du
bara hittar på, som vanligt.

–

http://www.op.se/opinion/ledare/naturvardsverkets-statistik-over-svenska-utslapp-som-skogsstyrelsens-tjansteman-uppenbarligen-inte-h ar-last

Nämen hoppsan kerstin... Sverige är inte så långt ifrån koldioxidneutralt.
Artikeln berör huruvida Svenska tjänstemän är mer fundamentalister, än något annat.