Citat:
Nej, det är ingen objektiv tolkning. Alltså utgör din anklagelse rent och skärt förtal. Grundorsaken är kanske inte en enda, men åklagarens ovilja att förhöra under de (var det 657?) dagar innan ambassadsituationen uppstod är en mycket god kandidat. Åklagarens vägran att ens överväga förhör på ambassaden, trots ständiga inbdjudningar, ända fram till november 2014, är ytterligare en grundorsak. I juni 2015 hade hon kommit så långt att hon förväntade sig att Ecuador med någon enstaka dags varsel skulle godkänna hennes ambassadförhör, trots att en juridisk granskning av en sådan ansökan i allmänhet antas ta minst två månader. Åklagaren väntade alltså så länge att Ecuador knappt skulle hinna godkänna hennes ansökan innan preskriptionen gick ut 13 augusti, och då skulle det vara meningslöst eftersom den misstänkte och hans advokater måste få del av materialet, läsa detta och ges möjlighet att begära ytterligare utredningsåtgärder.
Åklagaren såg alltså till, genom sitt förhalande, att det inte skulle gå att förhöra om AA-fallen i tid. Ansvaret är till 100 % hennes eget.
Åklagaren såg alltså till, genom sitt förhalande, att det inte skulle gå att förhöra om AA-fallen i tid. Ansvaret är till 100 % hennes eget.
Om JA (/ JA's advokater) i samband med ett förhör hade begärt ytterligare utredningsåtgärder så är det osannolikt att åklagaren hunnit med innan preskription. Särskilt med tanke på att hon hade semester. JA hade utan tvekan kunnat begära utredningsåtgärder som hade gjort att preskription inträtt innan åklagaren hunnit slutföra utredningsåtgärdena. Det är dock inte självklart att man hade begärt några utredningsåtgärder. Jag tror inte man varit speciellt oroliga för att åklagaren skulle åtala. Man hade kunnat säga att man inte krävde några utredningsåtgärder bara för att undvika att åklagaren skulle få något att skylla på när hon avslutar förundersökningen utan att väcka åtal. Ecuador tog initiativ till att få fram en överenskommelse för att förhör skulle kunna ske innan preskription, Sverige tackade nej och hänvisade till semester men var villiga att träffas i slutet på Augusti dvs efter preskriptionen. Att man skjuter på mötet som Ecuador föreslog beskrivs officiellt från svenskt håll som att "Sverige tog initiativ" till att förhandla fram ett avtal med Ecuador. Ett bra exempel på svensk skenhelighet. Istället för att säga att man accepterade Ecuadors 33e förslag att träffas (men betydligt senare än vad Ecuador föreslagit) så låtsas man att det är ett svenskt initiativ. Bedrövligt.