Bostadsbubbla i Sverige?

Bruksvärdeshyrorna som ligger till grund för hyressättningen för lägenheter i de kommunala bostadsbolagen åker upp rejält, varnar nu bland andra Stockholmshem. Också från Familjebostäder varnas för "behov av nära 1 000 kronor högre hyra per månad för att en investering i nyproduktion ska bli lönsam i innerstaden".

Det är just nu skarpt kritiska remissvar som kommer in från Stockholms stads egna bostadsbolag angående kommunstyrelsens planer på att ta betydligt mer betalt för kommunal mark som i stor omfattning hyrs ut till dem som äger flerbostadshus.

Tidigare har SvD berättat att flera hundra bostadsrättsföreningar åker på chockhöjda tomträttsavgälder enligt ett förslag som i höst tas upp på högsta nivå i Stockholms stad.

Det nya är att även kommunens egna bostadsbolag går ut och hävdar att det blir kännbara konsekvenser för både företag, nyproduktion och hyresgäster.

Svenska Bostäder skriver i ett remissvar att deras tomthyror skulle öka med nästan 50 procent, från 135 till över 200 miljoner kronor årligen, vilket till sist måste belasta hyrorna.

Stockholmshem skriver att det blir svårare att bygga hyresrätter i centrala lägen. Med högre tomträttsgäld tror man att hyrorna måste bli så höga att det finns risk att det inte går att hyra ut i vissa projekt.

Samtidigt är det som upplagt för hård politisk strid om nya markhyror för bostäder i Stockholms stad. På fredagen var det Liberalerna som först gick ut genom att hävda att remissvaren också visar att segregationen förstärks:

– Dels trängs människor med vanliga inkomster ut ur innerstaden genom hyres- och avgiftshöjningar, dels får allmännyttan svårare att bygga i innerstad och närförort, säger Lotta Edholm, oppositionsborgarråd, L.

Exploateringskontoret som tog fram förslaget om högre markhyror i Stockholms stad påpekade att tomträttsavgälder inte ligger till grund för bruksvärdeshyrorna, vilket alltså lindrar effekten för dem som redan har hyreskontrakt. Men i sitt remissvar skriver Stockholmshem att själva nivån på bruksvärdeshyran ändå kommer att gå upp.

Värst drabbas alltså de centrala lägena. De historiska hyreshusen i Stadsholmen skulle, om förslaget går igenom, behöva få hela 15 procent högre hyror, utöver andra kostnadsökningar.

Men mest oro uttrycks över nyproduktionen där hyressättningen visserligen är friare och kan kompensera, men där det helt enkelt kan bli för dyrt att bo.

Från Stockholms Stadshus AB, som är koncernen för stadens bolag, påpekar vice vd Jonas Schneider att dyrare markkostnader gör det svårare att bygga nytt, trots att det behövs. För att bygga hyresrätter i innerstaden och på Norra Djurgården skulle månadshyran för en normal trea stiga med cirka 850 kronor och i Björkhagen med 590 kronor.

Uppsidan av förslaget med nya markhyror i Stockholm är förstås högre intäkter till staden. Men dessutom ska markhyrorna sänkas rejält i västerort. I remissvaret från stadens egna bolag varnas dock även för detta – att i de fall marken blir billigare kan det leda till nedskrivningar i vissa projekt.

Sammantaget kritiserar koncernledningen att spelreglerna ändras kraftigt för bygg- och bostadsverksamheter med mycket långa perspektiv. Som kompromiss ber man om att tomträttsavgälderna åtminstone sker långsammare, över fem år, istället för över bara ett par år.

Klart är att allmännyttans hus nästan alltid står på "tomträtt", kommunal mark som kostar fastighetsägaren en markhyra varje år. Hos Familjebostäder har 85 procent av hyreshusen tomträttsavgäld.

Särskilt byggprojekt på Södermalm och Norra Djurgården ("Brofästet") uppges bli svårare att räkna hem eftersom hyresnivåerna redan var så höga.