Sverige: landet där det råder stor bostadsbrist

Är det vad du ser när du tittar i verkligheten?

Har priset på platt-tv stått stilla sedan 2003? Eller har de fallit tämligen drastiskt efter att kapitalisterna investerat i lägre produktionskostnader?
Kostar en stor TV fortfarande 100'000 eller har den fallit till 4'000?

I vanlig ordning kommer du med hittepåsaker som jag överhuvudtaget inte uttalat mig om.
Jag har definitivt inte uttalat mig om någon inkomstgräns.

Jag tycker inte subventioner är ett bra system, det var bara en reflektion från någon annans inlägg kring subventioner.

Bostadsbidrag till behövande där marknadshyror råder, är rätt väg att gå.

Generella subventioner som du förordar skapar de ghetton som du pratar om.

Enligt diskussion ett antal sidor tillbaka har Wien en fungerande blandning av subventionsbostäder och marknadshyresbostäder. Inkomstgränsen där för att vara berättigad till en subventionerad hyra låg kring 30000£/år. Stockholm och Wien kan jämföras bostadsmarknadsmässigt och om man i Stockholm inför ett system såsom i Wien torde gränsen hamna kring den lönenivå du angav.

Bostadsbrist råder även då folk vill ha en bostad med de har inte råd. Dina Kurt-Sune argument biter inte på mig.

Visst min första bostad en 1;a kostade 5 500:- Nu krävs 2 miljoner för samma storlek på bostad.

Ett helt annat kostandnivå råder i dag när mer av kostnaderna läggs på bostäderna och inga subventionerade lån finns.

Spatiöst Flytten innebär halva bostadsytan, inget förråd, inget eget garage, ingen trädgård.

Men när man kan bygga baracker åt studenter om 10 kvm så är allt annat stort. Men vad har hänt med Sverige om vi tvingas börja bo i fågelholkar?

Vid vilken nivå lägger man för mycket av pengar på boendet, när har man inte råd ?

Ett mått är 40% av disponibel inkomst. 2014 låg andelen svenskar som lägger mer än 40% av disponibel inkomst på boende på 7,8%. Jämfört med andra EU länder lägger vi väldigt lite pengar på boendet.
Följande länder har fler människor som lägger mycket pengar på boende med detta mått: Italien, Slovakien, Portugal, Lettland, Polen, Belgien, Tjeckien, Spanien, Ungern, Storbritanien, Bulgarien, Rumänien, Holland, Tyskland, Grekland. (Källa: Eurostat, Statistics on Income and Living Conditions (EU-SILC))

Vi har genom de socialdemokratiska åren lärt oss att boende skall vara billigt, det stämmer inte med verkligheten.

Samtidigt har vi en väldigt hög standard på våra bostäder eftersom vi prioriterar det. Självklart måste det få kosta då.

Mer förvånande tycker jag är hur mycket pengar många lägger på bil. Bostaden vistas vi i en stor del av dygnet och den avgör också i vilket område vi bor i vilket påverkar tryggheten, barnens uppväxt, skolor mm. Jämför det med vikten av bil som kostar massor när man tar hänsyn till alla kostnader inklusive en kraftig värdeminskning, kapitalkostnader, service, drift, försäkring, parkering, eventuella biltullar mm.

Nej ofta är det smartare och billigare att välja ett bättre boende mer centralt så att bilen inte behövs.

Nej oavsett hur man väljer att finansiera bostäder så måste kostnaden betalas någonstans. Här försöker partierna framförallt på vänsterkanten att lura väljarna genom att säga att man exempelvis ska satsa på hyresrätter med "rimliga" hyror.

Om den gemene arbetaren får en skattehöjning mot "rimlig" hyra så är inget vunnet. Tvärtom kommer de som arbetar och försörjer det här landet förlora på vänsterns politik eftersom de enda som tjänar på detta experiment är de som inte bidrar.

Kostnaden för att lösa "bostadsbristen" enligt vänsterns definition är alldeles för dyr för att ens vars realistisk.

Enligt din princip så har vi Ferrari-brist eftersom folk vill ha en Ferrari de inte har råd med.
Du kommer dock inte att få någon vidare acceptens för Ferrari-bristen. Inte ens hos dina kommunist-kamrater.

Att du yrar om brist men inte kan visa hur du mäter upp den, borde stämma till eftertanke.

http://hurvibor.se/boendekostnader/boutgift-i-procent/
Se figur uppe till höger. Boendeutgiften har fallet under åren med stigande bostadspriser. För villa och BR. Och legat still för HR.

Ditt prat om ökning stämmer inte med verkligheten.

Vidare ser vi i nästa figur att boendeutgifterna för samtliga hushåll ligger mellan 15-20% av disponibel inkomst. (En stor andel socialfall i HR drar upp HR-nivån).
Efter utgifter för boende och mat finns mycket kvar till nöjen och sparande.

(Notera att i boendeutgifter finns implicit sparande).

Genomsnittlig boyta per person i Sverige är 42 kvm. Är det så enligt ditt förmenande att den minskat genom åren? I så fall vill jag se källa på det.

Notera nu att jag efterfrågar inte dina föreställningar, utan hårda data.

En trea var på ca 70 kvm 1970 och är det ännu i dag i nyproduktionen. Men priset är enormt mycket högre. Då kanske insatsen var 20 000 De pengarna hade de flesta, behövde inte låna.

I en trea bor oftast en barnfamilj med 2 barn och när de flyttat bor föräldrarna kvar. Lägenheten är skuldfri. De har inte mycket att vinna på att byta till 2 rum så de bor kvar.

Deras barn skaffar barn och måste låna 3,5 miljoner för att köpa en trea på, just det, ca 70 kvm.
Tack var historiskt extremt låg hyra har de råd, de måste ha råd för att bo. Men barnen måste dela rum som de fick göra som små.

Det har alltså inte hänt något alls men det kostar mer att bo, innebär större risk vid arbetslöshet dåliga tider och försämrat ränteläge.

Sedan får du tro på mina fakta eller inte det skiter jag i.

5 miljarder/år räcker till att subventionera 20 000 hyresrätter per år efter 2005-2006 år subventionsmodell med investeringsbidrag (ca 200-270 000 kr i subvention per lägenhet) utöver dom som redan byggs!

Så vad snackar du och svennebanan om? Två mentala missfoster som yrar om duschblandare och andra stunden är det för dyrt och inga pengar finns.

11 miljarder i subventioner räcker till subvention av 40k hyresrätter år. Dessutom krävs ingen skattehöjning, man fördelar oftast om pengar från andra områden tex från din villa eller bostadsrätt finns pengar att hämta och som du betalar för lite för i kostnader.
Skulle subventionen på 11 miljarder direktfinansieras med skattehöjningar blir det 200 kr/mån utslaget på varje skattebetalare men snarare 130-150 för arbetaren. Med tanke på hyran blir betydligt lägre än så så tjänar arbetaren i hyresrätt på det grovt.

Och så har vi ju problemet att det inte alltid är arbetaren som kommer att flytta in i de subventionerade hyresrätterna.

Ta pengar från fattiga pensionärer i sina hus och ge till rika finansvalpar som nästlar sig före i kön till hyresrätter.

Den av dig förordade kömetoden att den som är på hugget får första tjing på en lägenhet funkar ju inte då finansvalpen Erland sitter på sitt kontor och kan välja och vraka bland de objekt som dyker upp medan arbetaren Allan som jobbar dubbelskift denna vecka inte har en chans att bevaka någon bostadskö.

Vilken fakta borde jag tro på menar du?
Det som skulle kunna vara fakta är priset på bostaden 1970. Men det gissar du ju på. I övrigt är det ett spekulativt resonemang som bara utgår från att boyta per person är konstant.

* Vidare saknar jag något sätt att mäta upp brist.
* Inte heller ser jag något om det skulle råda brist på Ferrari.

* Jag visade med diagram från HGF hur boendeutgift minskat. Jag ser inte att du bemöter det. Att det blivit billigare att bo, är något som du borde bemöta. Med fakta. Eller så får du acceptera det. Men då faller ditt gnäll pladask.

* Inte heller ser jag att du bemöter att boendeutgift skulle ligga mellan 15-20% av disponibel inkomst. Vilket är vad diagrammet från HGF visar.
* Och inte ser jag att du hittat något som visar att en boendeutgift på 15-20% av disponibel inkomst skulle vara ett problem.