Jag gluttar på The man who wasn't there av Cohenkamraterna. Rekad fyra på filmtipset och allt!
Det lät på Chessjamt som att han hade velat se B/W versionen om han haft möjlighet så den blir det för mig. Min svenska DVD utgåva har båda varianterna.
Jag gluttar på The man who wasn't there av Cohenkamraterna. Rekad fyra på filmtipset och allt!
Det lät på Chessjamt som att han hade velat se B/W versionen om han haft möjlighet så den blir det för mig. Min svenska DVD utgåva har båda varianterna.
Jag skulle tro att den svart-vita är den bästa, då färgversionen var väldigt blek och färglös. Blev väl inte så värst impad överlag av filmen, men efter att dwe beskrev den som en fri tolkning på Främlingen av Camus förstod jag de filosofiska teman lite bättre. Återkom gärna med vad du tyckte om den efteråt.
Jag skulle tro att den svart-vita är den bästa, då färgversionen var väldigt blek och färglös. Blev väl inte så värst impad överlag av filmen, men efter att dwe beskrev den som en fri tolkning på Främlingen av Camus förstod jag de filosofiska teman lite bättre. Återkom gärna med vad du tyckte om den efteråt.
Jag tror att du har rätt, man ser direkt att filmen var utformad för b/w då skuggning och ljus fungerar fenomenalt bra.
Jag har faktiskt inte läst Främlingen så jag kan inte kommentera dwes tolkning. Det bästa biblioteket i närheten av mig har typ 13 ex av den som samtliga alltid är utlånade varje gång jag har vägarna förbi och jag är för snål för att reservera.
Jag såg den som en väldigt fatalistisk historia om att livet alltid vräker en i slutändan, trots goda intentioner. Jag är inte den som gillar att hålla på med marxistisk analys men det känns oundvikligt i denna filmen. Samtliga centrala karaktärer försöker ta sig upp ekonomiskt men
dör. Jepp, alla som försöker ta sig någonstans i livet dör medan kapitalisterna bokstavligt talat skrattar hela vägen till banken, och Billy Bobs hus! Johanssen har inte ambitionen att ta sig upp karriärmässigt men även hon får med besked veta att inte heller hon har några möjligheter att röra sig uppåt i hierarkin. Då hon saknar någon diffus inneboende egenskap (?)
Så är det, jag tolkar hela filmen som en kamp mellan höga och låga klasser samt en man som tvingas acceptera att han sitter hjälplöst fast i systemet. Jag tycker inte om filmen speciellt mycket. Billy Bobs karaktär är skittråkig och filmen kändes lite för lång för sitt eget bästa. Jag är dessutom inte så intressead av klasskamp, det är enligt mig det tröttaste temat som finns!
__________________
Senast redigerad av Chenille 2016-09-16 kl. 22:58.
Jag tror att du har rätt, man ser direkt att filmen var utformad för b/w då skuggning och ljus fungerar fenomenalt bra.
Jag har faktiskt inte läst Främlingen så jag kan inte kommentera dwes tolkning. Det bästa biblioteket i närheten av mig har typ 13 ex av den som samtliga alltid är utlånade varje gång jag har vägarna förbi och jag är för snål för att reservera.
Jag såg den som en väldigt fatalistisk historia om att livet alltid vräker en i slutändan, trots goda intentioner. Jag är inte den som gillar att hålla på med marxistisk analys men det känns oundvikligt i denna filmen. Samtliga centrala karaktärer försöker ta sig upp ekonomiskt men
dör. Jepp, alla som försöker ta sig någonstans i livet dör medan kapitalisterna bokstavligt talat skrattar hela vägen till banken, och Billy Bobs hus! Johanssen har inte ambitionen att ta sig upp karriärmässigt men även hon får med besked veta att inte heller hon har några möjligheter att röra sig uppåt i hierarkin. Då hon saknar någon diffus inneboende egenskap (?)
Så är det, jag tolkar hela filmen som en kamp mellan höga och låga klasser samt en man som tvingas acceptera att han sitter hjälplöst fast i systemet. Jag tycker inte om filmen speciellt mycket. Billy Bobs karaktär är skittråkig och filmen kändes lite för lång för sitt eget bästa. Jag är dessutom inte så intressead av klasskamp, det är enligt mig det tröttaste temat som finns!
Tack för en utförlig analys!
Klasskampstemat gick mig helt förbi när jag såg den, men instämmer i det sistnämnda du skriver att det är ett överlag tröttsamt tema på film.
Vet inte om du har sett Hail, Ceasar! (2016) av bröderna men där kör de också med ett slags marxistisk/kommunistiskt motiv. Annars vet jag inte om de är såpass politiskt ideologiska i sina övriga filmer.
Verkar som vi båda anser filmen vara en besvikelse och mest mellanfilm i deras filmografi.