Hur vågar folk skaffa barn?

Jag ser helt svart på hur världen fungerar och då inte utan någon anledning utan snarare för att jag är realistisk, världen är otrygg på något läskigt sätt.

Och då menar jag inte alls att världen är otrygg ur den aspekten att ens barn kan när som helst bli knivhuggna av några idioter där ute, jag anser att den risken är ganska liten trots allt.

Det jag syftar på i tråden är framförallt politiskt. Jag antar att de flesta av er vid det här laget märkt det smutsiga spelet som bara blir värre t.ex. om du kritiserar högt uppsatta politiker så är risken alltför stor för att du får sparken och det läskiga med det är att du i ett sånt fall kan få sparken men på ett sätt som om det inte har något med politikerna att göra.

Annat exempel är att vanliga människor ställs inför rätta för minsta misstaget medan högt uppsatta personer kan begå massvis med allvarliga brott och fortfarande ha rätten att inte ens behöva ställa upp på en intervju.

Ännu ett exempel är sådana saker som när Egon Frid var tvungen att ångra sig det han hade skrivit om att 9/11 var en inside job, han var ju livrädd när han intervjuades om detta på Kalla Fakta.

Det mesta av massmedia ägs av de som samtidigt äger båda politikerna och det mesta av världens största företag, förstår folk ens vilken stor risk detta innebär?

Ja, exemplen är oändliga.

Förstår ni vilken sorts rädsla jag syftar på?
Så hur vågar man sätta ett barn till en värld man själv hade tackat nej till om man som foster fått möjligheten att välja? Varför kör så himla många på bara känslor och ingen logik alls? Visst kan jag förstå om man vill bli förälder, men då borde man åtminstone nöja sig med ett enda barn för då leder det till mindre orättvisa i slutändan och kanske lyckas man lättare med att förändra världen till det bättre, för just nu ser jag att det svarta är så mycket så man kan knappast se ljuset.

Förstår inte riktigt ditt tankesätt men jag erkänner att jag bara läste allting snabbt...Men varför inte skaffa många barn som man lär om orättvisorna i världen för att i sin tur bekämpa dem? Det har ju mycket att göra med hur man uppfostrar sina barn också. Lär du dem godhet, kommer det senare slå mot det onda. Du verkar tycka att man inte ska skaffa barn bara för att det sätts i en hård värld där inte mycket ser ljust ut. Men om du frågar dig själv? Hade du valt att få uppleva livet eller ingenting alls? Jag hade valt livet alla dagar i veckan.

Sedan att man skaffar barn är en ren överlevnadsinstinkt, man vill ju att ens gener lever vidare i kommande generationer.

Enligt mig är det onödigt att vara rädd för fulheter när barn är så härliga
Jag är inte rädd, jag ser inte farhågor överallt, tvärtom.

Jag förstår exakt hur du menar då jag själv har haft liknande tankar på senare tid. Det är en riktigt äcklig värld vi lever i, och de som förnekar det gör det bara för att de kan. De har aldrig funderat på djupet över riskerna med att leva, och har en väldigt ytlig bild av hur den här världen fungerar. Tänk om det blir krig, är det värt risken att sätta ett stackars barn till den här världen för att slava för att i slutändan bli sliten och gammal, kanske bli misshandlad, torterad och skjuten i huvudet senare i livet? Det har ju trots allt hänt många gånger i historien och det lär hända fler gånger i framtiden.

Fast det är ju där problemet ligger d.v.s. det spelar ingen roll hur bra du uppfostrar dina barn. En gång fick t.ex. min mor sparken för att hon kritiserade politiker, hon berättade hur hennes chef gav beskedet med enorm sorg för att min mor hade varit en mycket lojal medarbetare men ändå hade chefen varit tvungen att sparka min mor då ordern kom uppifrån. Hänger du med?

Citat:

Ursprungligen postat av CocaCola86

Visst kan jag förstå om man vill bli förälder, men då borde man åtminstone nöja sig med ett enda barn för då leder det till mindre orättvisa i slutändan och kanske lyckas man lättare med att förändra världen till det bättre, för just nu ser jag att det svarta är så mycket så man kan knappast se ljuset.

Varför skulle just din inbillade bild av vad som är en värld förändrad till det bättre gälla för någon annan än just dig?

Hur du ens har mage att påstå att andra är mer känslomänniskor och inte använder logiskt tänkande samtidigt som du själv saknar all sans och logik och låter din egen rädsla för livet, för dig själv, för skuggorna, för ljuset, för mörkermän och påhittade hjärnspöken och mediatroll styra över dig tyder på en lika dålig självbild och självinsikt som din världsbild och omvärldsanalys är förvirrad och förryckt.

Du är en ensam, rädd, sorglig skepnad som inte skulle se ljuset om så två 90.000 lumen-ficklampor lyste dig i varsitt öga.

Fast världen har alltid varit otrygg. Tänk när vi gick där på savannen som mer apor än människor, patetiskt dåligt "beväpnade" jämfört med andra djurs klor, tänder, luktsinne, hörsel, syn etc. Nästan alla djur över mänsklig knähöjd kunde ta död på oss lätt som en plätt, och en jäkla massa under knähöjd också. Eller när digerdöden härjade och hela byar försvann för att alla dog. Eller när barnafödsel var den vanligaste dödsorsaken för kvinnor i fertil ålder.

Vi är gjorda för att klara av att leva i en otrygg värld. Skulle vi, eller något djur för den delen, vänta tills alla förhållanden är perfekta och garantier för att framtiden blir likadan finnes, hade vi dött ut allihopa för länge sen. Det är meningen att vi ska klara av det, anpassa oss. Och det har vi alltid gjort också!

Livet är på både ont och GOTT, glöm inte det. Visst, det går inte att klara sig igenom utan lidande, inte för någon. Men lidande kan också medföra utveckling, växande mm som vi annars inte skulle ha fått uppleva ... Leda till oanad lycka, kanske! Människan är en seg rackare, vet du. Och vi har hopp om en ljusare framtid - det är väl vad de nya små människorna visar mest av allt.

Fast skulle du vilja offra dig åt ett lejon för resten av mänsklighetens skull? Visst är människan en duktig varelse jämfört med andra arter men är det värt det när man ligger där på britsen alldeles ensam döendes i cancer?

Du borde fråga hur vita människor, speciellt svenskar, kan sätta vita barn i Sverige när hemliga makter gör allt för att förinta och göra livet ett helvete för svenskar.

Visst, men att bli uppäten av ett djur är knappast lika farligt som att det ska vara onda krafter från människor om du förstår hur jag menar. Djur är läskiga visst, men mäktiga som drivs av en sjuklig kärlek till makt och pengar är mycket läskigare.

Tro mig så ligger vi svenskar och svarta tyvärr i samma båt, inte heller svarta har kunnat komma undan det hemska som pågår. http://urplay.se/program/194994-bistandsfallan

Världen har alltid varit "osäker" på olika sätt för oss människor genom alla tidsepoker. Trots det förökar vi oss. Det är inget rationellt beslut som tas, att skaffa barn är inte ett beslut som tas på samma sätt som t.ex. när någon väljer att ska skaffa sig ett husdjur. Det är biologiskt betingat, vi gör det vi är skapta till.