Spädbarn misstänkt mördad, föräldrar gripna 2016-09-10

Jag är faktiskt helt med dig på den punkten, media och åklagare har gått ut relativt hårt och eftersom det är lätt att lista ut vilka det handlar om, så är deras liv, och eventuella framtida barns liv förstörda.

"Vi hörde att din mamma mördade din syrra, kastade henne i en vägg".

Det gör inte jag heller, ju mer den här åklagaren uttalar sig desto luddigare blir det.
Jag tror inte att de kommer att häktas - inte om man skall gå på vad försvarsadvokaterna säger.

Om flickan hade varit så uppenbart misshandlad som åklagaren lät påskina i början - då finner jag det konstigt att sjukhuset inte rapporterade redan första dygnet.

Men googlade bilder? Vad tror du att du ska få upp där om än annat än bra bilder?

När det gäller Merwina är det rena spekulationer från början till slut -- paret var inte gifta så då handlar det om WT, romskt påbrå, missbrukare och fan och hans moster.

Det korta är alltså - nej, det är ingenting bekräftat.

Haha den var klokren xD klart man alltid får upp bra bilder när man googlar så du har helt rätt

OK. Tack. En trådsanning alltså.

Bilderna på barnet är ju bra - jättefina de flesta av dem. Dessutom en del kreativa som förstärker barnet i porträtten.

Vad är det du saknar egentligen?

Det är inte bekräftat, men det som ÄR bekräftat är att barnet transporterades till en enhet som är experter på bland annat skallskador. Av det kan man dra vissa kvalificerade slutsatser.

Nja det var väl till IVA i Lund, barnet fördes?

Försökt läsa allt. Jag tycker också ögonen ser "konstiga ut" dom är glansiga och det ser ut som hon inte riktigt har kontakt, och det bottnar jag i mina egna kontakter med många syskonbarn. Där deras ögon varit "aktiva" nästan från första stund.

BarnIVA

Nä. Hormonerna rör runt det, ja, och alla känner nog av den röran LITE. Det är t.ex. jättevanligt att tårarna börjar rinna samtidigt som mjölken rinner till, på andra eller tredje dagen. Det kallas "baby blues" och är helt normalt. Men en PSYKOS får du bara om du antingen har en ärftlig belastning för psykisk sjukdom, eller har svåra erfarenheter bakom dig. Eller både och. Så att alltsammans med förlossningen (som kanske var utdragen, smärtsam eller chockartat snabb) och sveda i underlivet och bröstvårtorna, och det nya stora ansvaret som du plötsligt inser att du har, i kombination med sömbristen, barnet som kräver och kräver, och hormonerna som svallar, blir för mycket för dig.