Citat:
Om vi bortser från de stora religionerna, är inte en tro på en gud logiskt? Vetenskaplig konsensus är att universum och därigenom livets existens kom till genom en "bigbang". Många forskare menar att innan bigbang så var allting så kompakt att storleken var mindre än en atom. Men vad orsakade då dennes existens?
Konsensus är också att universum inte är oändligt, utan ändligt men i expansionsfas. Då vill jag be er att sätta er in i mitt hypotetiska resonemang. Allting är relativt. En planet som jupiter skulle kunna upllevas som nästan oändligt stor för.den i omloppsbana runt planeten. Men för oss från jorden är jupiter med det nakna ögat och till och med ett billigt teleskop något väldigt litet. Ja, även med världens mest avancerade teleskop kan en galax med miljarder stjärnor ses som en liten prick om den var tillräckligt långt bort. Om vi applicerar detta utifrånprespektiv där till och med galaxer kan vara små prickar med världens mest avancerade utrustning; hur litet kan inte då universum vara från ett utifrånperspektiv? Jag drar detta eftersom det faktum att vi ser universum som något gigantiskt tenderar att få oss att tänka att det är allt. Men tänk nu dig in i den htpotetiska situationen att du der vårt universum på ett avstånd som motsvarar universums diamter gånger antal miljarder eller biljoner gånger. Det kommer att vara en liten prick för dig. Då är frågan: varifrån observerar du universum? Alltså vad finns bortom universum? Vissa forskare hat spekulerat i ett multiversum som fortsätter i oändligheten: då löser det frågan. Men många framstående forskare är också kritiska mot den teorin och då återstår frågan. Var befinner vi oss egentligen? Vi är på jorden, i solsystemet, i vintergatan, i universum, men varbefinner sig universum? Måste det inte ha en position om det inte är oändligt?
För att korta ned det hela. Hur ett universum som inte funnits för alltid och inte är oändligt stort komma till och ha en position (befinna sig någonstans)? Gör inte denna orimlighet isig en tro på en skapare (gud) logisk?
Konsensus är också att universum inte är oändligt, utan ändligt men i expansionsfas. Då vill jag be er att sätta er in i mitt hypotetiska resonemang. Allting är relativt. En planet som jupiter skulle kunna upllevas som nästan oändligt stor för.den i omloppsbana runt planeten. Men för oss från jorden är jupiter med det nakna ögat och till och med ett billigt teleskop något väldigt litet. Ja, även med världens mest avancerade teleskop kan en galax med miljarder stjärnor ses som en liten prick om den var tillräckligt långt bort. Om vi applicerar detta utifrånprespektiv där till och med galaxer kan vara små prickar med världens mest avancerade utrustning; hur litet kan inte då universum vara från ett utifrånperspektiv? Jag drar detta eftersom det faktum att vi ser universum som något gigantiskt tenderar att få oss att tänka att det är allt. Men tänk nu dig in i den htpotetiska situationen att du der vårt universum på ett avstånd som motsvarar universums diamter gånger antal miljarder eller biljoner gånger. Det kommer att vara en liten prick för dig. Då är frågan: varifrån observerar du universum? Alltså vad finns bortom universum? Vissa forskare hat spekulerat i ett multiversum som fortsätter i oändligheten: då löser det frågan. Men många framstående forskare är också kritiska mot den teorin och då återstår frågan. Var befinner vi oss egentligen? Vi är på jorden, i solsystemet, i vintergatan, i universum, men varbefinner sig universum? Måste det inte ha en position om det inte är oändligt?
För att korta ned det hela. Hur ett universum som inte funnits för alltid och inte är oändligt stort komma till och ha en position (befinna sig någonstans)? Gör inte denna orimlighet isig en tro på en skapare (gud) logisk?
Din beskrivning av Big Bang-teorin är helt enkelt fel. Grundpremisserna är:
1. Universum är homogent, dvs det ser likadant ut överallt. Specifikt så har det t ex ingen kant, och det finns inget tomrum som ligger utanför galaxerna.
2. Universum är isotropt. Dvs det ser likadant ut i alla riktningar.
Till det kan förstås också tillfogas premissen att relativitetsteorin är sann och därmed Einsteins fältekvationer.
Och detta är vad som krävs för att härleda Big Bang-lösningarna (Friedmann, Lemaître, Robertson, Walker).
OM någon av dessa också faktiskt beskriver vårt universum är förstås en fråga för empiri, dvs för mätningar. Och där går det hittills väldigt bra.
Det råder INTE någon konsensus om att universum är ändligt, men detta är iaf en möjlighet, beroende på (1) universums krökning och (2) universums topologi. Och i så fall är hela universums volym ändlig.
Vill du veta mer? Kan ge en massa tips om böcker och länkar osv om du vill, på olika nivåer.
Noteras kan iaf att detta inte är i någon direkt uppenbar konflikt med ALL religion. T ex var en av de nämnda fysikerna, Lemaître, också en katolsk präst.
__________________
Senast redigerad av nerdnerd 2016-08-21 kl. 14:15.
Senast redigerad av nerdnerd 2016-08-21 kl. 14:15.