Bostadsbubbla i Sverige?

Detta har väl inte primärt att göra med någon bostadsbubbla.. men tänker i alla fall lite på vad en "normal" ränta är i dagsläget.
Såg en rolig tweet. Tänk alla dessa företag här nere.. de fanns inte för 12 år sedan men nu är de bland världens största företag. Och detta trots att de inte har "något av värde som man kan ta på" (maskiner mm).
Det är viktigt att komma ihåg att tider förändras. Om 6% varit en "normal" ränta förut behöver det inte vara det nu. Och att boräntorna nu ligger mellan 1.5-2.5 är förmodligen det normala en överskådlig framtid.


Didn't exist 12 years ago:

Facebook
Twitter
YouTube
Uber
Airbnb
Snapchat
Instagram
Fitbit
Spotify
Dropbox
WhatsApp
Nest
Box
Hulu
Pinterest

Vad många missar är också att realräntorna inte är speciellt låga nu. När vi tidigare har haft högre räntor har även inflationen som gröper ur lånet varit högre.

Det här säger ju allt om hur dålig koll ni bubbelbabblare har. Ett 4 mkrs län - som jag har - kostar idagsläget 2800 kr per månad. Vi har ca 65000 netto i månaden i inkomst. Även om vi haft lån på fulla värdet på huset så hade det inte kostat mer än 5600 kr per månad. För att vi skulle vara "nära kopplat till hur hög ränta vi i klarar av" skulle vi behövt köpa en kåk för 30 mkr eller nåt liknande. Ni bubbelbabblare överskattar hela tiden riskerna som folk faktiskt tar.

Det är väl helt enkelt andra tider och ett ekonomiskt paradigmskifte denna gången... igen.

japp, zmurfarn hävdar nog det också, så låt oss säga så.

men för helvete, du kommer dragandes med ett uselt exempel.

OK, nån som kan casha sin bostad har inga räntekostnader, alltså påverkar inte räntan hur mycket folk vill/kan köpa bostad för!

Jävla idiot, på ren svenska.

Dessutom var det ett försök att förklara HUR vi hamnat här, att det överlag är vad folk kan låna som avgöra vad dom kan köpa.

Nej inte alls, realräntorna är fortfarande ungefär desamma som de varit historiskt.

Då måste det vara dyrare och mer riskabelt än någonsin att äga sitt boende idag, med tanke på dagens höga priser och oooooootroligt låga "inflation". Innan fick man ju såväl den faktiska lånesumman urholkad, samtidigt som inflationen tryckte upp lönen för att bekosta räntan. Låter som en mycket bättre affär än den man gör i dagsläget, särskilt beaktat riskerna med att låna mångmiljonbelopp över stora tidsspann.

Det låter då också lite bakvänt att den faktiska realkostnaden för boende idag skulle ha ökat, med anledning av att "inflationen" (KPI då, red. anm.) har minskat jämfört med tidigare. Jag trodde att en stor del av anledningen till såväl prisökningarna som det faktum att KPI närmast står still, trots att många andra varor verkar öka i pris, var att boendekostnaderna i den av Gud utvalda varukorgen minskat så mycket. Det är lite oroväckande när de verkliga kostnaderna ökar av att inflationssiffrorna minskar...

Men det kan vara jag som är trög som vanligt, det enda jag vet om siffror och statistik är att det är lätt att ljuga med dem, särskilt om man själv får bestämma vad och hur man vill mäta och man på förhand vet vad man vill hitta...

Hur räknar du då, det är ju väldigt låga bokostnader nu och realt har det varit så även historiskt. Däremot sticker en period under 80-90 talet ut en hel del och det har lurat folk att tro att denna period var normal, men så är inte fallet.

Källa: http://nationalekonomi.se/filer/pdf/23-3-ke.pdf

Det finns en koppling mellan betalförmåga/betalvilja och utbudet av nyproducerade bostäder.
Precis som att det finns bilar i olika prisklasser finns det nyproducerade bostäder i olika prisklasser. Och på samma sätt som vi kan se att folk väljer olika bilar väljer folk olika prisklasser och standard på bostäderna. Och vi kan se att köparna väljer/accepterar lite olika prisklasser, och så kan man räkna ut något snittpris. För villor i Sverige verkar snittpriset ligga på ca 2.7 MSEK. Ca hälften handlas alltså under det priset. Ska du ha ett nyproducerat hus för 2.7 MSEK blir det dock väldigt litet.

Skulle betalviljan/förmågan minska kommer utbudet att gå mot mindre boyta och lägre standard.

Och det kan gå mot att det är folk med större betalvilja/förmåga som köper de nyproducerade husen. Och de med lägre köper de i andra hand. På samma sätt som med bilar.
Nyproducerade hus i Silverdal i norra Stockholm tror jag gick för över 6 MSEK. Och då fick man inte ens ett garage. Troligen var det ganska höga tomtpriser där. Men gamla skrutthus i Edsviken en bit därifrån kan gå för 10 MSEK. Då har folk prioriterat läget ännu högre. (Men de som köper ett hus för 10 MSEK har troligen högst 50% belåningsgrad. De hamnar inte på obestånd vid ett prisfall).

De befintliga husen får sitt pris baserat på priset för nyproduktionen. En potentiell köpare kan välja mellan ett nyproducerat och ett befintligt moderniserat med samma läge. Eller ha en skillnad i prispreferens mellan ett nyproducerat med ett visst läge och standard och ett befintligt med annat läge och standard.
På så vis är det nyproduktionen som styr priserna på hela marknaden.

Verkligheten är inte riktigt så. Det ser du på andra produkter.
Platt-TV har inte dragit iväg uppåt i pris bara för att folk kan köpa på kredit. Tvärtom har det fallit pga konkurrens och att producenterna investerat i teknikutveckling.
Bilar har inte heller dragit iväg i pris. Trots att vi kan låna och köpa. Jag köpte en ny 96:a för ca 150 KSEK. Och man kan köpa en lika bra eller bättre bil idag för 150 KSEK. Dvs vi ser snarast ett realt prisfall under de senaste 20 åren för bilar. Trots att man kan låna till de.

Eftersom vi inte ser det fenomen du talar om för andra varor så får du svårt att visa att det skulle gälla bostäder.

De som bygger bostäder konkurrerar med varandra. Det gäller så väl slutmonteringen som produktion av byggkomponenter. T ex finns många tillverkare av kökssnickerier. Dom konkurrerar med varandra och försöker hålla ned priserna för att få större marknadsandelar. Den som bara sitter på baken och höjer priserna, vilket du insinuerar, är snart i kk.

Jag tror vi hittat problemet, varför det skär sig så mycket mellan ditt och andras sätt att se på saken: din analys är DOA för du analyserar en statlig marknad som en fri marknad. Konvergensen på den svenska marknaden hittar du absolut inte i vad konsumenten vill betala för - det är inte konsumentens marknad. Därför hittar du konvergensen i vad som genererar mest pengar åt producenten. En fri marknad bygger billigare åt dem som vill ha billigare, men det beteendet maximerar inte intäkterna på en reglerad marknad.

Sveriges problem för närvarande verkar dock inte vara att producenten inte bygger precis det konsumenter önskar, utan att de inte bygger i den kvantitet och i den hastighet som önskas eftersom det inte maximerar intäkterna. Många har benat i den här saken, så det finns någon googling bort.

(underförstått, men så alla hänger med: dessa företag kursar blixtsnabbt på en fri marknad)
Återigen, du kan inte generalisera en reglerad marknad och dra paralleller till godtyckliga "andra produkter". Vidare bör du låta bli ord som "verkligheten" när du tvärt om drar en teoretisk fri-marknad-analys.

Så för att utveckla det highbanker med eller utan flit föreslår:
Producenter med vinstintresse på en reglerad marknad anpassar sig till betalningsförmåga.

--------

Och kring detta har ni en uppsjö variabler att studera om ni vill, men det måste börja från rätt håll. Att analysera Sveriges bostadsmarknad som en fri marknad år 2016 är inte rätt håll.

Tja husbyggarna är inte speciellt statliga. Inte heller de som tillverkar och nasar byggmtrl.
Du behöver berätta var du hittar det statliga. Du har inte gjort det.

Du kan väl ta Pergo och deras konkurrenter inom golv som exempel. (Tja i din värld så är väl Pergo kanske statligt och har monopol på golv. Men i verkligheten så är det inte riktigt så. Men vi får väl se vad du kommer fram till).

I stort sett alla marknader i världen är reglerade i olika mån. Inte minst gäller det alla standarder som producenter tvingas underkasta sig om dom vill sälja. Det är allt från nätspänning till ROHS, till kontaktdon till protokoll etc.

Är du okunnig om det eller bara inte tänkt på det, eller behöver något att gnälla över när du ser att din fina bubbla kanske inte finns.