Stora börsfall följer alltid/oftast hur konjunkturen är?

Verkligheten är ju dock lite mer komplicerad. Lägre arbetslöshet behöver inte skapa inflationspress. Till att börja med för att lägre arbetslöshet kan vara resultatet av att folk lämnar arbetskraften, det behöver inte ligga en ökad efterfrågan på arbetskraft bakom. Men även om vi bortser från en situation, och tänker oss en situation där arbetslösheten sjunker för att efterfrågan på arbetskraft ökar, så behöver det inte leda till (löne)inflation annat än på väldigt lång sikt. Dels kan "lägre" arbetslöshet innebära att den går från en väldigt hög nivå till en mindre hög nivå, som den gjort i delar av Europa. Dels kan löneökningar hållas borta genom en alltmer rörlig global arbetskraft. Dels kan stigande löner hanteras genom effektivare produktion i företagen istället för att tas ut på slutkund, något som Internet visade under 00-talet.

Sen vad gäller börsfall, så kan dom ju komma av räntehöjningar såväl som uteblivna räntehöjningar...vi har ju sett att marknaden kan tolka uteblivna räntehöjningar som att ekonomin inte mår så bra, och då kan det tas till intäkt för att sälja av. Men håller i grunden med dig, högre räntor ger på sikt lägre multiplar på aktier

+1

Aktiekurser är en ledande indikator, i.e. en variabel som ändras före ändringar i BNP, till skillnad från t.ex. sysselsättning som är en fördröjd indikator. Marknaden är rätt så effektiv. Sen så leder väl också en minskad förmögenhet till att folk är mindre villiga att spendera pengar.

Stämmer ju och dessutom är nivån, vid vilken räntan bromsar, lägre idag än förr.

Men det intressanta att ta fasta på är derivatan. Ligger räntan i en stigande trend (vi kan väl definiera en stigande trend som en graf med åtminstone 2-3 höjningar - fast med tanke på hur veliga riksbankerna blivit är det inte ens säkert 3 höjningar är en trend eftersom de plötsligt kan sänka igen) så närmar vi oss en topp. Det kan dock ta 1-2-3 år innan vi når toppen (i efterhand vet vi exakt var toppen var någonstans).

Men idag ligger räntan snarast fortfarande i en sjunkande trend. Vi är alltså ganska långt ifrån en klassisk setup för en större börskrasch.

(Med reservation då för att något som inte hänt tidigare såklart kan hända.)

Vad menar du med "ytterligare förbehåll" ? Är det drygt av mig att sätta som villkor att en "konjunkturell" börskrasch innebär att börsen sjunker?

Jag är inte någon nationalekonom men det är väll så att räntorna aldrig tidigare tvingats ner till dessa nivåer? Har till ex. negativa räntor existerat tidigare eller 0%? På dig låter det som om det vore marknaden som bestämde räntan men så är ju inte fallet.

Annars är det väll som du säger att så länge man inte låter bubblan spricka utan håller denna nivå på räntor samtidigt som man trycker pengar som galningar så kommer inte börsen krasha. Någonstans måste pengarna ta vägen.

Kanske är det troligare med valutakriser och en svårhanterbar inflation framöver? Vad tror ni som ör mer insatta i ämnet?

Det är inflationen som dikterar räntan, en ränta som sedan sätts på marknaden.

Ränta = inflation + riskpremie.

Att räntan är låg idag beror helt enkelt på att inflationen är låg. Eftersom utsikterna framöver är att inflationen förblir låg är även riskpremien låg.

Mer än 50% menar du? Inte drygt alls men jag visste att stora nedgångar har kommit efter stabilt låg eller sjunkande ränta så därför reagerade jag först. Om du menade att det aldrig har hänt med negativ ränta så är det ju inget konstigt eftersom vi inte haft negativ ränta tidigare. Om du definierar börskrascher som minst 50% nedgång så är det mer en öppen fråga. Så då undrade jag om det var mer jag borde känna till om hur du menar. Själv vet jag inte hur det ligger till om vi nu ska hålla oss till så stora nedgångar. Kanske har du rätt.

Frågan som ställdes i tråden var "Följer börskrascherna var femte år och gärna de större konjunkturscyklerna" ?

Mitt svar är att de större börskrascherna följer räntan vilken i sin tur följer inflationen vilken i sin tur följer konjunkturen, som i sin tur sedan globalisering och teknologisk utveckling inte längre följer någon enkel modell (av typ den gamla "investeringsklockan").

Mitt bästa tips för att hålla örnkoll på konjunkturen - och därmed "de stora börskrascherna" och annat är att hålla örnkoll på inflation och räntor. As simpel as that.

Små krascher -5% eller -15% som sedan återhämtar sig kan bero på vad som helst och är helt omöjliga att förutspå eller placera efter och kan ske när som helst av vilken anledning som helst.

Men varför tar du -5% till -15% som exempel när jag redan visade en krash på mer än 25%?

En krash på c:a 50% topp till botten 2015 i Shanghai index då?

https://www.tradingview.com/chart/?symbol=INDEX:XGY0

Räntan låg stilla i mer än tre år innan.

P/E på Shanghai -börsen rusade högt, upp mot 30 som snitt om jag inte minns fel och upp mot 100 för en hel bunt företag, alltså ungefär det dubbla vad som är stabilt. Det var ju förstås totalt ohållbart.

Men vilken kunskap kring konjunkturer menar du man kan hämta här? På vilka grunder började Shanghaibörsen ostoppbart att tokrusa? Sen återgick den till ett värderingsmässigt jämnviktsläge. Allt skedde inom loppet av 12 månader.

För mig är detta en random perfekt storm som uppstår i en barnslig omogen ekonomi. Finns inget att lära sig av detta.

Om du inte vill räkna med när pe är väldigt högt och aktier tokrusat innan så borde du väl inte räkna med år 2000 heller?

2000 är väl snarare exakt det jag hävdar, som inte alls på något sätt är kontroversiellt.

1998 var inflationen 0%. Den steg därifrån kontinuerligt och ganska brant, något som riksbanken började bekämpa. Den stigande inflationen och stigande räntorna ökade parallellt med att börsen slog nya rekord.

1999-04-06 var riksbankens ref.ränta 1.0% och reporänta 2.9%, den höjdes successivt och i slutet av av 2000 var ref.räntan 2.5% och reporäntan 4% (repo höjdes en sista gång till 4.25%), där någonstans kraschade det.

Då inflationen steg kraftigt var förväntningarna att räntorna skulle fortsätta upp.

PS.
P/E-tal är en jättebra indikator, min favorit.