2016-08-01, 10:03
  #25
Medlem
Ördögs avatar
Citat:
Ursprungligen postat av Ördög

Sen så har vi benämningar som aldrig fått annat än skämtsam karaktär. Undervisitet har redan nämnts, man kunde tillägga jämmeriad för jeremiad och skärkötteri för charkuteri. I en gammal Edvard Persson-film talades om knallabaliken i Bender, har den benämningen också funnits i folkspråket månntro?

http://www.sprakbruk.fi/index.php?mid=2&pid=13&aid=2510

Citat:
Vissa folketymologier är humoristiska och inte sällan en medveten lek med språket, t.ex. undervisitet (universitet), komframåsäj (konferencier), jämmeriad (jeremiad), ryggmatism (reumatism), munstasch (mustasch), ansjofisk (ansjovis), svamp*injon (champinjon) och skärkötteri (charkuteri).

Språktidningen har behandlat en rad liknande exempel i dagens degenererade svenska.

Så blir älgskog en mumsbit
http://spraktidningen.se/artiklar/2013/06/sa-blir-algskog-en-mumsbit
__________________
Senast redigerad av Ördög 2016-08-01 kl. 10:11.
Citera
2016-08-01, 16:40
  #26
Moderator
Hamilkars avatar
Citat:
Ursprungligen postat av Ördög
Järven kallas på tyska Vielfraß, ungefär mycket-ätare. Benämningen tycks ha förekommit också i svenskan, i Topelius saga om Sampo Lappelill talas till exempel om filfrasen. Men ursprunget är inte djurets matvanor, utan en gammalnordisk benämning fjellfräs - alltså fjällkatt. (I finlandssvenska dialekter är frass eller frasse än idag den vanliga benämningen på hankatt.)
Nu när tråden ändå bumpas vill jag till protokollet anföra att tolkningen Vielfraß = fjellfräs väsentligt kompliceras av att djuret heter glouton på franska och gulo på latin, och att djuret i gamla beskrivningar, t ex av Olaus Magnus, beskrivs som en ohämmad storätare som sedan klämmer sig in i en trång passage mellan två trädstammar för att påskynda utskitningen av det nyss ätna, så att djuret desto snabbare kunde sätta i sig mera krubb.

Jag undrar också om inte det finlandssvenska frass(e) för hankatt är en bildning i still med Mickel (räv), Jösse (hare), eller ryskans Misja för björnen.
Citera
2016-08-01, 19:26
  #27
Medlem
Ördögs avatar
Citat:
Ursprungligen postat av Hamilkar
Nu när tråden ändå bumpas vill jag till protokollet anföra att tolkningen Vielfraß = fjellfräs väsentligt kompliceras av att djuret heter glouton på franska och gulo på latin, och att djuret i gamla beskrivningar, t ex av Olaus Magnus, beskrivs som en ohämmad storätare som sedan klämmer sig in i en trång passage mellan två trädstammar för att påskynda utskitningen av det nyss ätna, så att djuret desto snabbare kunde sätta i sig mera krubb.

Jag undrar också om inte det finlandssvenska frass(e) för hankatt är en bildning i still med Mickel (räv), Jösse (hare), eller ryskans Misja för björnen.

Jaa-ah ... om frasse är en nyare bildning av det slag du förmodar, är namnet åtminstone ovanligt välfunnet, med tanke på de västnordiska benämningarna.

http://www.svd.se/smek-din-alskade-och-paja-katten
Citat:
Och apropå djur så påminner Tomas Bonn om att man att i Österbotten gör språklig skillnad på han- och honkatter. Säger man att man har en katt så innebär detta att man har en honkatt. En hankatt är en frass. På isländska heter hankatt ”fress” och på norska ”fross”.

Och på finska heter järven ahma, vilket helt klart är besläktat med ahmia, frossa, och ahmatti, frossare. Således kunde man förledas att se ett samband mellan de norsk-isländska hankatterna och frossandet, men det sistnämnda ordet har enligt Hellquist ett annorlunda ursprung.

http://runeberg.org/svetym/0246.html
Citat:
2. frossa, vb, jfr NT 1526: fråssning, fsv. frāzare, frossare, jämte da. fraadse från mlty. vrátzen, avledn. av vrátz, vrás m., frosseri, frossare, som är lånat från mhty. vråz m. = l ty. frät (> sv. f r a t); till mlty. vreten, äta (se f r ä t a).
__________________
Senast redigerad av Ördög 2016-08-01 kl. 19:30.
Citera
2021-12-12, 10:25
  #28
Medlem
Ördögs avatar
Folketymologier, samlade af Adolf Noreen (Stockholm 1888)
http://runeberg.org/nafolketym/
Citera
  • 2
  • 3

Skapa ett konto eller logga in för att kommentera

Du måste vara medlem för att kunna kommentera

Skapa ett konto

Det är enkelt att registrera ett nytt konto

Bli medlem

Logga in

Har du redan ett konto? Logga in här

Logga in