Citat:
Ursprungligen postat av
Alpha101
Nej, jag vill inte ha subventioner alls.
1. I det gamla systemet fanns inga betydande subventioner. Men du kanske inte är riktigt haj på historien. Det nuvarande systemet skapades 1931.
Citat:
Ursprungligen postat av
Alpha101
Hur räknar du egentligen.
Statens räntekostnad då känner jag inte till med säkerhet men den bör nog ha varit ca 10%. Så staten lär ha förlorat direkt och rejält. Sedan var inte skattetrycket 75%. Däremot hade en del sådana marginalskatter.
Men det var ju inte så att man tog tillbaka räntesubventionen via skatten. Skatten har man ju ändå.
1. Pengatryckning och överskott i statsfinanserna skapar annorlunda räntekostnader. Skattetrycket var ungefär lika högt då som nu. Du får tänka på saker som moms, arbetsgivaravgifter, avgifter etc. osv.
2. Räntesubventionen var mest ett sätt att få folk att nappa på erbjudandet. -> det medförde enorma positiva effekter (bnp+ ur politisk synvinkel) (bostäder + bra ur politisk synvinkel) (sysselsatte en massa folk + ur politisk synvinkel) etc. osv.
Citat:
Ursprungligen postat av
Alpha101
Detta exempel visade problemet med (statlig) styrning. Det är för komplext för att virriga politiker skall klara det. Det händer hela tiden olika saker som gör att styrningen blir galen.
Här hade (S) och facket kokat ihop att man skulle höja lönerna så att företag skulle konka och så skulle staten anställa de arbetslösa i offentlige sektor. På så sätt skulle man "förstatliga" näringslivet.
Emellertid så blev de höjda skatterna och lönerna mer än var näringslivet klarade och höll på gå under alldeles för fort. Då var staten tvungen elda på med inflation (och devalvering) för att sänka de reala lönekostnaderna. Och den höga inflationen gör då villabyggande med räntesubvention till en utmärkt affär för höginkomsttagare. Dvs de som tvärtom skulle plundras.
Det krävs också arbetskraft. Som helst förstår sig på Svensk byggstandard och inte bara byggare och projektfolk med erfarenhet. Det går inte att rampa upp. På sikt går det.
1. Återigen så tror jag att du blivit förledd av en snurrig historieskrivning. Myten om rika borgare i patricierpalats härstammar från systemet innan 1931 - då fanns det egentligen 4 sätt att bygga patricierpalats - regellösa utomplansbestämmelser, särskilda regler för tomters/kvarters användning (vanligen 3-4 våningar), indraget byggande genom BS-1874 eller sådan BO, (genom utveckling <=9 våningar), specialreglerade områden (vanligen 2-3 våningar). Regler därutöver handlade mest om brandskydds och centreringsregler.
1.1. Sådana områden skapade vissa problem vid införandet av 1931 års lagstiftning och systembyte, vilket så att säga enligt lagen skulle hanteras enligt sina karaktäristiska, men där lagstiftaren ville standardisera sådan bebyggelse kring 2 våningar.
1.2. Villaområdena som designades enligt 1931 års och följande lagstiftningar var rent generellt avsedda som bostäder för just arbetare - såkallade egnahem och liknande.
2. Det där råder det delade meningar om. Men givetvis tar det lång tid att skapa skickliga hantverkare. Det är ingen slump att massproduktion av fabriksbyggda prefab-element hus finns på dagordningen. Grälet om vad den mer kvalificerade arbetskraften inom byggverksamheten ska pyssla med tog på tidigt 1900-tal episka proportioner. En av Sveriges mer ökända byggherrar hade svårt att växa och satte då i system att lura in mindre byggherrar i diverse bedrägerier där de så att säga intentionsmässigt gick i KK - varefter den mer ökända byggherren dök upp och så att säga "räddade dagen" - för alla som gick med på att jobba för honom istället. Att det var hans stygge bror som försatt dem i situationen förstod de liksom inte.. Hursomhelst så blev deras affärer studerade 1932-1950 varefter analysen visade fördelarna med att kontrollera byggformer och byggpersonal - något som tillämpades inom tex. miljonprogrammet m.fl. verksamheter.
2.1. Poängen är den att det ibland är svårt att skilja det goda från det onda.
2.2. Idag märks den koncentration som ett resultat av imitationen av de "stygga bröderna byggherrar" mest i tetrapolet på Svensk byggmarknad avseende större byggprojekt (större byggprojekt - stadsdel, del av stadsdel, skyskrapor etc. osv.).
3. Däremot finns det förstås ett politiskt effektivitetsintresse av det hela, även om det i praktiken är som så att politikernas organisationer och ledarskapet för valda konstruktioner i praktiken äger de fyra stora och många i mellan och mindre storlek liksom kontrollerar deras förutsättningar m.a.p. planer och liknande.