Bostadsbubbla i Sverige?

Statens inflytande över kommunernas uppgifter och den kommunala skatteutjämningen gör att olika kommuner/regioner konkurrerar för lite med varandra vad gäller skatter, företagsklimat, bostadsbyggande etc. I mer frihetliga länder sker det dock betydande utflyttning från traditionella magneter till up and coming regioner, som mellan Kalifornien och Texas i USA.

Mja, vi har en genomsnittlig boyta på ca 42 kvm per person.
Låt oss säga att vi packar ihop oss med 5%. Dvs till 40 kvm/person.

Då skulle det frigöras ca 12 miljoner kvm bostadsyta. Som skulle stå tomt.
(Möjligen är det betydligt mer. Lite osäker på totalen så jag har tagit lägsta estimatet).

Det motsvarar 285714 lägenheter på 42 kvm. Som då skulle stå tomma. Det är inte riktigt så att det fattas boyta. Det är snarare så att den prissätts så att tillgänglig yta fylls ut.

Undantaget är hyresrätter där prisregleringen skapar ett överskott i efterfrågan. Så länge bostäder prisregleras ned under hyreskostnaden på Shurgard är det en bättre ide för folk att ligga kvar med en oanvänd HR, och använda för förvaring och gästövernattning.

(Fö är det kvinnor över 65 år som sitter på den största bostadsytan. Borde väl vara en jämställdhetsfråga att dom ska släppa ifrån sig en del kvm).

Många vägrar inse verkligheten. Om några år i närtid har vi kvadratmeterpriser på 300 000 sek per kvadrametern i attraktiva områden just pga att de attraktiva områdena blir ännu mer attraktiva just pga den politik som drivs och gynnar de redan rika. Men de fattiga och medelklassen förstår inte detta än.

Så om jag skulle ändra åsikt innebär det automatiskt att jag skulle köpa?

Så fel du har

Jag vet sedan tidigare att du alltid är fel ute.

När inflationen varje år är högre än löneökningarna så existerar inga reallöneökningar. Deal with it. Ett sätt att lura människor om motsättningen är att beräkna inflationen med ett prisindex, istället för att mäta själva ökningen av penningmängden. När man inte gör detta blir påståenden om ökat välstånd och reallöneökningar naturligtvis icke överensstämmande med hur Sverige utvecklas och har utvecklats sedan årtionden tillbaka - och det är åt helt fel håll. Men varför förvånas? Du är ju samma person som hävdar att "flyktingkrisen" 2015 bara belastade de svenska systemen en aning, att finanskrisen är löst och att KPI är ett bra inflationsmått. Du är ung och oerfaren men beskriver Sveriges problem utifrån förutsättningar som rådde på 1980-talet.

I ditt fall borde det väl stå tror eller att det känns som att jag har fel.

Om hushållens kostnader ökar mer än lönen så är det inge reallöneökningar. Men ökar hushållens kostnader mindre än lönen så är det reallöneökning.
Oavsett hur det känns för dig.

Och just ändring i hushållens kostnader mäts med KPI.

Vilken penningmängd?
Och vad har den för betydelse för hushållens kostnader?

Två avgörande frågor där du inte kommer att kunna ge en tillstymmelse till svar.

Du tänker på tok för litet. Inte direkt förvånande när du stannat i en liten bubbla hela livet, men likväl.

Nu har jag åtminstone gjort ett försök att få dina celler att jobba lite. Om de börjar göra det kan vi diskutera vidare - samt gå vidare i ett otal punkter, men det kräver liksom att du är med i matchen först - tills dess hoppas jag du förstår att det är svårt att göra mycket av märkligheterna jag citerar här.

Och nej, boendekostnad för köpes kommer inte hamna på 40%. Du missförstår helt alternativen hyra/köpa.

Finns det siffror på vad byggbolagen har för vinstmarginaler på en nyproducerat bostadsrätt i en förort i t.ex Stockholm?

"Citat:
Den andel av inkomsten som går till boendet fortsätter att minska – men bara för dem som äger sina bostäder. De får allt mer kvar i plånboken när boendekostnaderna är betalda.

För hyresgästerna märks inte samma lättnad. Där tar hyran fortsatt en hög andel, 28 procent, av hushållets disponibla inkomst. För hushåll i bostadsrätt är motsvarande siffra under 20 procent, och för villaägare knappt 16 procent.

Källa: http://hurvibor.se/boendekostnader/boutgift-i-procent/"

Intressant statistik. Siffrorna är dock från 2013. Sedan dess har bostadsindex stigit med 50% (Valueguard). Det borde inte göra så stor skillnad för genomsnittet. Dock visar andra undersökningar andra tal: (Re/max, http://www.at-home-in-europe.eu/home-life/europe/40-of-net-income-spent-on-housing), här kommer Sverige upp i 35%.

Snittet i Europa verkar vara 40%? (Re/Max, http://www.at-home-in-europe.eu/home-life). Slutsatsen är att smärtpunkten inte är nådd ännu - dock kan bubblan brista av andra orsaker.

Detta är en favorit i repris. Inte "kommer inte att kunna ge". Det ger bilden av en Alpha som har rätt och den bilden är fånig. Allt som är pengars mängd ska mätas. Det är principen och den är rätt. Prisindex är principiellt fel. Så dina prisindex, de kan du leka med hur mycket du vill

Jämföra priser över tid, det gör jag emellertid för mitt höga nöjes skull jag också. Man kan se efter om KPI över tid har hängt med M3. Har det inte gjort det kan det bero på fallande efterfrågan, inte omöjligt till följd av sämre tider, tider med reallönesänkningar. Där verkar Sverige helt klart befinna sig. Som sagt, det är bara att titta på fakta. Det går dåligt för Sverige och svenskarna. Och löneökningarna är lägre än inflationen. När det går dåligt, då faller efterfrågan. Det ger ett lågt KPI.

Så ligger det till, Alpha.

Och så gav du mig rätt. Antagligen mycket ovilligt men ändå.

Vilken penningmängd svarade du inte på. Du nämner M3 i en bisats, men ingen vet om det är M3 du menar skall användas. Antagligen inte du själv heller.

Och inte får vi svar på vad M3 skulle ha för betydelse för hushållens kostnader. Naturligtvis. Det finns ingen direkt koppling.

Antag att jag har ett bankkonto med 2 års bindningstid. Och sedan tar jag den fordran på banken och köper en 10 årig obligation. Då minskar M3.
Hur påverkar det hushållens kostnad?
Mertillen borde svara på det eftersom Mertille menar att reallönerna nu ändrades när jag placerade om. Rimligen menar ingen nykter människa att reallönerna ändrades. Och Mertillen klarar inte av att svara.

Nej, lånekostanden har gått ner. Men det är ju inte kostnaden för att bo. Underhåll är en stor del av boendekostnaden och ränteläget är extremt och ohållbart.