Gammelmedias annalkande död

Det jag mest reagerar på i gammelmediadöden är hur uppe i det blå gammelmediaförespråkarna befinner sig. De vill framhäva hur viktiga de är samtidigt som de sänker kvaliteten hela tiden. Tidigare fanns bra pressfotografer som kunde vara på plats snabbt och ta snygga bilder; numera förväntas journalisten ta sina egna bilder med sin mobilkamera.

Och härom veckan såg jag en artikel av David Baas på Expressen, som även fanns i "videoform". Det såg ut som om han gått en snabbkurs i iMovie och slängt ihop något själv. Det såg så tattigt ut att jag fick plocka fram skämskudden. Och detta kallas av chefredaktörerna för "kvalitetsjournalistik"?

Vad få chefredaktörer vägrar förstå är att så kallad "agendasättande" journalistik inte längre fungerar. Om man vill veta vad folk tycker finns det gott om bloggar och forum för detta. Att försöka att konkurrera på tyck-marknaden med en papperstidning är dödsdömt. Jag är ett knapptryck bort, du måste köra en tryckpress.

Vad många inom gammelmedia också missar är den effekt av decentralisering som har möjliggjorts tack vare internet. De stora drakarna sitter fortfarande i skitdyra kåkar i innerstan. När SVT drog igång sin satsning Edit som skulle vara någon slags "förortsjournalistik" (fast det blev ju bara skit) blev de tillfrågade på en träff med publicistklubben var de hade sin redaktion. Ja, det var ju på Södermalm...

Vad jag vet har ingen av de nu omtalade "alternativmedierna" någon central, fysisk lokal. Folk sitter hemma och skriver, precis så som frilansare alltid har gjort. Redan där finns gott om pengar att spara in, men det är klart att de som styr inom gammelmedia inte vill gå dit. Det är en prestigesak. De vill ha sitt eget hus med sin egen stora neonskylt. Och därför dör de.

Alldeles riktigt!

Dom skulle ju kunna sälja lite fastigheter dom sitter i för att täppa till hålen i plånböckerna. Med dagens teknik så behöver dom inte ha dyra lokaler centralt. Om dom nu nödvändigtvis vill sitta tillsammans så finns det säkert fina men billiga lokaler i exempelvis Ockelbo eller andra ställen ute i landet.

Billiga bostäder finns det också att köpa. I Norrlands inland så finns det massor med hus som man får för en spottstyver. Blir ju en fin slant över när dom säljer lägenheterna på Södermalm.

This happens time and time again with media, they take someone popular like me and they run whatever story is going to get them more clicks. And my name gets run in the ground.

And a lot of these articles are still saying like "we're still waiting for PewDiePie to respond." I don't fucking need you! I have an audience. I can talk to them. You're clearly insignificant and that's why you're pulling this shit, because I think you know it.

Halvt OnTopic: YouTube-stjärnan PewDiePie har varit i blåsväder de senaste dagarna och blivit anklagad för att ha tagit emot pengar för att ge positiva recensioner till spel.

Det som jag reagerade på var när han laddade upp ett videoklipp där han försvarar sig själv. Han har en klart aggressiv ton mot medier och journalister.



Det påminner mig om en annan aspekt av mediedöden som diskuterats i tråden tidigare; att även kändisar börjar vända sig emot media. Tidigare har kändisar hållt sig väl med media även under skandaler och drev eftersom media ofta är källan till deras kändisskap. Men med gammelmedias död har den dynamiken alltmer rubbats. Kändisar visar nu oftare mer öppet sitt förakt för journalister och börjar till och med bojkotta tidningar och TV för intervjuer och liknande. Det kändaste exemplet i Sverige är väl Zlatan som sköter all sin offentliga kommunikation via Twitter och aldrig gör intervjuer eller presskonferenser pga ett uttalat journalistförakt.

Samma sak ser vi här när media börjar dreva mot PewDiePie, en av de absolut största kändisarna inom "nymedia", den mest populära personen på hela YouTube. PewDiePies svar är att han inte behöver journalisterna, att han hellre sköter sin kommunikation direkt till sina fans istället för att gå via dem och att de är obetydliga.

https://www.youtube.com/watch?v=9JqJDRkKlt8

Vad man måste få klart för sig är att tidningsdöden INTE handlar om födslovåndor i den pågående digitaliseringen.

Folk har inte börjat hata papper helt plötsligt. Faktum är att en dagstidning gör sig bäst i just pappersformat. Läsaren får en behaglig läsupplevelse och en omedelbar överblick som en skärm inte kan ge. Folk är benägna att ta till sig längre texter osv.

Den egentligen enda fördelen med web är att uppdatera nyheter snabbare. Men nyheter är ironiskt nog det som tidningarna inte gömmer bakom betalväggar. Orsaken är förstås att nyheter inte går att begränsa. De sprider sig ändå. Och det enda sättet för en tidning att få ut något av en snabb uppdatering är att besökare ramlar in och genererar reklamintäkter.

Omvandlingen från print till digital är alltså att folk ska börja betala för ledare, krönikor, lättsamma reportage, horoskop, fördjupande artiklar, längre intervjuer osv. Kort sagt, allt utom just själva nyheterna.

Men sanningen är att allt detta gör sig BÄTTRE på papper än på skärm. Så om folk inte är beredda att betala 15 kronor för att läsa det i print, så kommer de vara ännu mindre benägna att betala för det på webben.

Detta är vad tidningsdöden handlar om. Att folk inte vill betala för 90 procent av innehållet. Inte huruvida det förpackas i papper, hemsidor, läsplattor eller mobiler.

Anledningen till att folk har tappat viljan att betala för det har förvisso med internet att göra. Allt sådant går ju att få tag på gratis i och med internet.

Nätet svämmar över av folk som tycker och känner och har åsikter. Oftast på ett roligare och mer genomtänkt sätt än vad tidningarnas krönikörer och ledare gör. Tidningsskribenterna tycker ju lite om allt, medan det bland bloggarna finns entuseaster, fanatiker, experter, kontroversiella eller människor besitter insiderinformation.

Samma sak med fördjupande artiklar och reportage. Det finns alltid bloggare som brinner för ett samhällsaktuellt ämne och sammanställer gedigna texter med bakgrund och de olika turerna.

Intervjuer blir också onödiga när alla kändisar numera lättar sitt hjärta på bloggen, facebook, twitter.

Lejonparten av det tidningarna brukade erbjuda finns alltså helt gratis och bättre bara en googling bort. Enda fördelen som gammelmedia har är att de genom sina resurser kan vara först på plats vid stora händelser, att de kan köpa in bra bilder och att de besitter kontaktnät för att få tag på hemliga uppgifter.

Men som sagt. Frukten av detta överläge är inget som genererar pengar. Finns ett avslöjande bakom en betalvägg så skriver alla andra ändå om det inom fem minuter. I bästa fall med en källhänvisning.

Och även detta överläge är på väg att minska. Idag finns en enorm kunskap i folklagren om hur man beställer ut dokument, spelar in samtal, filmar med dold kamera osv. Journalisteras "yrkeshemligheter" är idag mer av allmän kunskap.

Arkiv läggs ut på nätet och istället för att en reporter plöjer genom allt i en månad, så sitter folk på forum och delar godbitar som sedan sammanställs på bloggar. Kolla på avslöjandet av Terje. Ingen tidning har råd med sådan enorm mängd arbetstimmar bara för att kanske hitta en fejkad bild. De kan inte konkurera med tusen entuseaster som gör det för skoj skull, gratis när de får en halvtimma över.

På forum finns också ofta någon som bor i närheten av en händelse, eller känner inblandade i omskrivna härvor.

Så även den fördelen att vara snabbast med nyheter är ett område där gammelmedia får konkurens.

Digitaliseringen handlar med andra ord väldigt lite om format, och desto mer om att tidningarnas innehåll går att få tag på bättre, snabbare och gratis. Inte från en aktör, utan av en miljard entuseaster som gärna gör det gratis.

När redaktörer irriterat sätter ner foten i olika intervjuer om att folk måste sluta tro att allt på nätet ska vara gratis, så ger de felaktigt intryck av att tidningarna har samma problem som musikindustrin. Att folk tar deras arbete och sprider det vidare utan kostnad. Så är det alltså inte. Tidningarnas problem är att väldigt många glada entuseaster är beredda att faktiskt göra journalisternas jobb gratis. Och att de oftast gör det bättre. Åt det här hållet kommer dessutom utvecklingen fortsätta i snabbare takt. För bara fler och fler blir uppkopplade. Fler arbetslösa journalistutbildade kommer driva gratisbloggar för att bli upptäckta osv.

Det är skillnad på gratiskultur och piratkultur. Tidningarna lider av det förstnämnda. De vill fortsätta ta betalt för det som folk inte bara vill ha gratis, utan även ge bort gratis.

Tidningarna står alltså inte inför ett val att gå från print till digital. De måste. Och inte för att folk vill ha deras produkt i digitalt format, utan för att inte tillräckligt många längre vill ha produkten överhuvudtaget för att det ska bli ekonomiskt försvarbart att leverera den i tryck.

Tidningarnas digitalisering är således mer av en besparing. Att minska distubitionskostanderna. För det finns en gräns för hur få tidningar som det är lönsamt att trycka. Det kostar ju en hel del att packetera och få ut tdiningen till vartenda tidningsställ eller brevlåda. När en tidning understiger en viss upplaga, så måste man lägga ner papper fullständigt, även om det finns 100.000 läsare kvar.

Det slutgiltiga övergången från print till digital kommer med andra ord bli ett stort tapp i läsare. Men nödvändigt för att inte gå med förlust.

Sedan finns bara webben kvar, och där med konkurens som av naturliga skäl alltid är övermäktig. Att det de har att erbjuda finns gratis på annat håll.

På vägen dit kommer det vara massor av "omstruktureringar" och "rationaliseringar" och "utvecklingar". Alltid kommer det pratas om att möta det nya, stå rustade för framtiden, det nya sättet att konsumera media. Och de kommer överleva på styrfart ganska länge, genom sina varumärken och försprång vad gäller resurser, kontakter, utbildning.

Men i slutändad kan inte reklam avlöna en hel redaktion. Det gör de inte idag, och annonsmarknaden blir bara svårare.

Emellanåt kommer det bli bittra utspel, sådana som man kan se ibland när chefsredaktörer blir intervjuade, om att folk "måste lära sig" att journalistik kostar.

Men det är det här som är bottomline i alltihop. Det "måste" inte kosta. Inte så länge folk är beredda att göra det gratis. Och det är folk.

Den nya median kommer utgöras av människor som har andra motiv än pengar. På forum och bloggar och twitter kommer två miljarder människor "arbeta" gratis för att få ut "sin" sanning. Nyhetssidorna kommer dammsuga forum och bloggar efter intressant material, och sammanställa på ett lättillgängligt sätt. För de allra mest framgångsrika nyhetssidorna kommer det kanske gå att få lite reklampengar. Men även nyhetssidorna kommer drivas av andra motiv.

Därmed kommer det finnas vinklingar och nyhetsurval. Men det gör det idag också. Skillnaden är att folk kommer vara mer medvetna om det, och det kommer öka kraven på att en nyhetssida kan belägga sina påståenden.

Om till exempel Aftonbladet idag skriver att "anonyma källor vid hovet hävdar en otrohetsaffär" så tror folk på det efterssom det sitter i att lita på media. Även om Aftonbladet är negativa till kungen, så är det få som tror de ljuger. I framtiden så kommer ingen ha den statusen, utan måste belägga med inspelade samtal, foton etc.

Om till exempel Avpixlat skriver att somalierna i Borlänge skräpar ner, så vet alla att Avpixlat är paryiska. De kommer därför ifrågasätta sanningshalten. Och för att Avpixlat ska ha någon nyhet att komma med, så måste texten skrivas på ett sätt så att ingen kan förneka dess sanningshalt.

Vi står alltså inför en ny typ av media som är snabbare (genom dess digitala form), mer korrekt (efterssom de nya medierna inte kan förlita sig på varumärkets trovärdighet utan måste ha bevis för sina påståenden. Och desto mer genomarbetad (efterssom artiklarna inte kommer från en anställd som snabbt ska sätta sig in i ett ämne, utan från en entuseast som skrivit ett blogg- eller foruminlägg).

Snabbare, mer korrekt och genomarbetat. Dessutom gratis. Det är vad gammelmedia måste måste konkurera med för att stoppa tidningsdöden.

Förr kunde sk "kändisar" behöva journalisterna för sin marknadsföring, idag har kändisar som PewDiePie kontakt med sina fans direkt. Utan inblandning av ljugmedia.

Hur reagerar journalisterna på detta? Naturligtvis med stark ilska och vrede. Man vill naturligtvis hämnas på sedvanligt journalistmanér. De är vana vid att vara i centrum och att vara den som håller i dirigentpinnen när folket ska dansa. Den tiden är nu förbi, men journalisten har inte riktigt insett detta än.

DN har redan flyttat ut ur sin "skyskrapa" på östra Kungsholmen / Marieberg. Redaktionen huserar numera i det f.d tryckeriet intill. Av logistiska mm skäl (som att det är en rikstidning) torde en fortsatt fysisk närvaro i huvudstaden vara att föredra framför att ha en redaktion i landsorten.

Sajten KIT gick förra året med 22 miljoner kronor i förlust. Men enligt Bonnier Growth Medias VD Ulrika Saxon är det helt enligt planerna.

Bonnier har investerat 50 miljoner kronor i KIT, jag är tveksam på om de kan få tillbaka de pengarna. Efter att ha skummat deras sajt verkar det mest vara samma genusmarxism som i alla andra tidningar, så varför skulle någon välja KIT över typ Dagens Nyheter?

http://journalisten.se/nyheter/sajten-kit-gick-med-22-miljoner-i-forlust

Sajten KIT gick förra året med 22 miljoner kronor i förlust.

Bonnier har investerat 50 miljoner kronor i KIT, jag är tveksam på om de kan få tillbaka de pengarna.

35 anställda?