Bostadsbubbla i Sverige?

Du har rätt. Siffrorna snurrade ihop sig när jag läste den på mobilen.

Måste bara få fråga dig om du på något sätt tycker det är konstigt att en person som mig som tjänar lite mer än snittet runt 500k årligen ser en risk med att köpa mig en villa där snittpriset i min kommun ligger runt 2.8 mille?

Personligen undrar jag hur medelinkomsttagare som köper sig ett boende hur som helst och där man i senare undersökningar får reda på att 25% inte ens klarar av en ökad boende kostnad motsvarande 3000kr, helt sjukt i mina ögon!

Som sagt så angår det inte mig men ska tilläggas att jag känner mig mer än lyckligt lottad som avvaktat..

Statistiken är från förra månaden så du kan mycket väl ha missat rean.

Visserligen tror jag att priserna ligger lågt september ut innan det tar fart igen. Det var ju bra att du inte köpte runt påsk i alla fall.

Ja, det var min poäng. Om en lgh på Strandvägen kostade 30k/kvm och riskerade att gå i konken skulle jag inte ville slänga upp 2 milj och hoppas på det bästa.

(Vad gäller ämnet byggkostnader så har jag inget att säga då jag inte kan något om det)

Hade jag köpt hus till familj så hade jag kunnat resonera så.
Mina egna köp av BR har delvis varit spekulativa.

Inte konstigt alls. Människor finns i olika varianter också när det gäller att satsa och ta risk.
Själv är jag riskavert och har stor förståelse för människor som är det. (Sedan vet jag att många sådana är synnerligen inkonsekventa, och kan stora onödiga risker i andra sammanhang. T ex vad gäller liv och lem).

Om man nu ska bo någonstans länge, då ser jag väl inte så stort skäl att vänta. Den vinst/förlust man gör kommer att slås ut på många år. De jag köpte av senast hade bott i villan i drygt 30 år. De lär knappast gå och muttra över om de skulle ha slagit till några år tidigare eller senare av prisskäl. Muttrar dom är det av andra skäl.

Betänk också att om du senare ska byta boende, så kommer en prisändring att gälla boendet du byter till. Det bästa är om priserna står still. Då slipper du tappa pengar till staten i vinstskatt.

Dvs ska du nu ha ägt boende i 50 år till så är det egentligen inte så mycket att fungera över. Skulle det falla 15% så lär det hinna stiga tillbaka innan du säljer för gott. Eller dina barn ärver.

Tar du maxlån så kommer räntan att utgöra ca 9% av din nettolön.
En medelinkomsttagare får ut ca 21.7 KSEK. Ränta vid max belåning är 2000 SEK. Kvar är 19.7 per månad. Är det ett seriöst påstående att denne inte skulle överleva på 16.7 kvar?
Eller handlar det om att folk inte vill få 3000 mer i ränta per månad?

Du får dra bort några tusenlappar för avgiften också...

Jag tror f.ö. svaret är en blandning av vill inte och kan inte. Trots att jag tjänar mer än min sambo spenderar hon runt 10k mer än mig per mån. Det finns inte en chans i världen att hon skulle klara av att leva på pengarna som du anger i ditt exempel ovan utan att ändra sin livsstil dramatiskt.

Nu vet jag inte vilka som ingår i de här undersökningarna, men jag förutsätter att du inte talar om hyresgäster.

Då har vi t ex pensionärer som sitter i villor och lägenheter, saknar man kapital utöver boendet kan det nog vara jävligt knepigt att få pensionen att räcka till om man ökar boendekostnaderna med 36 000 per år. Personligen känner jag arbetslösa i mindre orter i Sverige som äger sitt boende, vissa har ärvt det och andra blev arbetslösa efter de köpte det. De klarar sig eftersom att de inte har lån på bostaden, men även här skulle det bli knapert om boendekostnaderna ökade.

Bland köpstarka, heltidsarbetande bostadsägare som har tillgång till att köpa bostad i storstadsregionerna kan jag knappast tänka mig att det finns folk (förutom de där ekonomiska idioterna som köper allt på avbetalning och saknar marginaler, men har massa jävla leksaker de inte äger) som på riktigt anser sig tvingas flytta om deras boendekostnader skulle öka med 3 000 per månad, om det inte handlar om t ex ett par med barn som tagit lån tillsammans och den ena blivit arbetslös.

Om du fru konsumerar 10k mer än nödvändigt så har ni i praktiken gott om utrymme för nedskärningar vid behov. Jag antar att hon föredrar att ha en bostad framför sina hobbys.

19k för avgift, förskärning, mat etc lämnar vanligtvis ganska gott om utrymme för övrigt. Är man dessutom två som delar på kostnaderna så blir det enkelt.

Det är dessutom ganska många hushåll som har två inkomster över 500k/år. Där båda spenderar i din nivå snarare än din frus. Kan man skaka fram insatsen så är kostnaden för en bostad på 10-15 mille inte så särskilt jobbig.

Lite ot men vi har inte gemensam ekonomi för vårt förhållningssätt till pengar är väsenskilt. Jag tycker att hon har stora marginaler men hon verkar helt oförmögen att dra ner på sina utgifter. Möjligen vore det annorlunda om pengarna helt enkelt inte fanns. Att jag tar upp det här som exempel är att eftersom det finns folk som henne så finns det garanterat fler. I min tankevärld är det helt omöjligt att spendera så mycket per månad som hon gör och ändå så gör hon det. Då är min poäng att det som är logiskt och rimligt för mig/oss är inte allmängiltigt för hela befolkningen.

Pga ändrade förhållanden måste jag fatta beslut
om jag ska köpa hus nu eller inte. Ska man vara
kall och vänta ut marknaden och se om priser på
hus sjunker om ett tag eller bara bita i det sura
äpplet och slå till nu? Perspektivet är att jag ändå
måste köpa hus inom ett år för mina barns skull
då jag vill skaffa någon permanent bas. Planen
är att hyra något om jag inte köper nu. Jag har
råd att köpa något nu men vill inte göra en
dålig affär. Vad tycker ni? Det handlar om att
hitta boende i närförort till en av Sveriges största
städer.

Jag har känt flera personer genom åren som spenderar varenda krona varje månad.

Det verkar dock enligt min erfarenhet att folk som bor i hyresrätter är mer benägna att leva så. Mina erfarenheter är förstås inte nödvändigt representativa för befolkningen i hela sverige. Men bor man i en hyresrätt så behöver man troligtvis mindre buffert för oförutsedda kostnader. Bor man i ett hus så behöver man tänka betydligt mer långsiktigt och buffra för dyra renoveringar.

De som äger dyra bostäder har i allmänhet bättre inkomster också. Det skulle också kunna förklara de större marginalerna. Så det kanske är annorlunda i mindre städer där hus är billigare.