__________________
Senast redigerad av Brille68 2016-07-05 kl. 20:24.
Senast redigerad av Brille68 2016-07-05 kl. 20:24.
Citat:
Ikväll blev det officiellt klart med Banega från Sevilla. Det är en underskattad värvning. Ett litet spelgeni från djupt mittfält har saknats så tydligt i Inter i flera år. Man kan proklamera för att Cambiasso var den senaste av den sorten i truppen, medan jag snarare vill gå tillbaka till Motta och hans kloka hjärna och känsliga vänsterfot för att hitta en liknande spelartyp av samma klass.
Gick & tänkte på det idag att den spelartypen är traditionellt sett fullkomligt fundamental i italiensk fotboll. Det klassiska italienska sättet att spela bygger helt på att man har en sådan spelare. Kom till att tänka på det då någon mupp i EM-snacket på FB hävdade att Italien & Argentina ofta har spelat samma defensiva gnetfotboll som Island gjorde.
Helt felaktigt såklart. Har man bara en djupt liggande spelfördelare så kan man ha stark defensiv som utgångspunkt, men ändå mer än väl ha ett eget spel som inte bygger bara på att slå ifrån sig & kontra. Det var det som var nyckeln för den catenaccio som Inters tränare Helenio Herrera stod för. För har man bara kvalitet på den första passen i uppspelsfasen efter att man erövrat boll så har man vunnit mycket. Motståndarna tvingas då backa med hela laget & vips har man en grund att stå på för att skapa ett eget offensivt spel.
Spanjoren Luis Suarez var nyckelspelaren i Inter på 60-talet då Herrera tog med sig honom från Barcelona. Det var rollen som djupt liggande spelfördelare som var så viktig. Alla lag som vunnit något i Italien har haft en passningsskicklig mittfältare långt ner i banan. Suarez var ju precis som Andrea Pirlo en omskolad offensiv spelare, men det vanligaste är att denna spelartyp skolats in i positionen redan från början. Jag antar att Suarez precis som Pirlo därmed hade defensiva brister, men oftast är det någon som snarare är balanserad åt andra hållet, alltså defensiv främst men med ovanligt vassa spelfördelaregenskaper. Kanske är det vad Inter saknat för man kan ju rabbla hur många namn som helst ur historien eftersom alla framgångsrika italienska lag har haft en sådan spelare.
Herrera hade ju såklart också en typisk libero (Armando Picchi) i försvaret som kunde hålla i bollen. Sedan var det Suarez som gick ner & hämtade boll & såg till att skruva upp omställningarna. Bildsöker man på Luis Suarez så kommer det dock inte upp några bilder på honom. Det är en annan snubbe som kommer upp.
__________________
Senast redigerad av Stivali 2016-07-07 kl. 01:16.
Senast redigerad av Stivali 2016-07-07 kl. 01:16.
Citat:
Gick & tänkte på det idag att den spelartypen är traditionellt sett fullkomligt fundamental i italiensk fotboll. Det klassiska italienska sättet att spela bygger helt på att man har en sådan spelare. Kom till att tänka på det då någon mupp i EM-snacket på FB hävdade att Italien & Argentina ofta har spelat samma defensiva gnetfotboll som Island gjorde.
Helt felaktigt såklart. Har man bara en djupt liggande spelfördelare så kan man ha stark defensiv som utgångspunkt, men ändå mer än väl ha ett eget spel som inte bygger bara på att slå ifrån sig & kontra. Det var det som var nyckeln för den catenaccio som Inters tränare Helenio Herrera stod för. För har man bara kvalitet på den första passen i uppspelsfasen efter att man erövrat boll så har man vunnit mycket. Motståndarna tvingas då backa med hela laget & vips har man en grund att stå på för att skapa ett eget offensivt spel.
Spanjoren Luis Suarez var nyckelspelaren i Inter på 60-talet då Herrera tog med sig honom från Barcelona. Det var rollen som djupt liggande spelfördelare som var så viktig. Alla lag som vunnit något i Italien har haft en passningsskicklig mittfältare långt ner i banan. Suarez var ju precis som Andrea Pirlo en omskolad offensiv spelare, men det vanligaste är att denna spelartyp skolats in i positionen redan från början. Jag antar att Suarez precis som Pirlo därmed hade defensiva brister, men oftast är det någon som snarare är balanserad åt andra hållet, alltså defensiv främst men med ovanligt vassa spelfördelaregenskaper. Kanske är det vad Inter saknat för man kan ju rabbla hur många namn som helst ur historien eftersom alla framgångsrika italienska lag har haft en sådan spelare.
Herrera hade ju såklart också en typisk libero i försvaret som kunde hålla i bollen. Sedan var det Suarez som gick ner & hämtade boll & såg till att skruva upp omställningarna. Bildsöker man på Luis Suarez så kommer det dock inte upp några bilder på honom. Det är en annan snubbe som kommer upp.
Helt felaktigt såklart. Har man bara en djupt liggande spelfördelare så kan man ha stark defensiv som utgångspunkt, men ändå mer än väl ha ett eget spel som inte bygger bara på att slå ifrån sig & kontra. Det var det som var nyckeln för den catenaccio som Inters tränare Helenio Herrera stod för. För har man bara kvalitet på den första passen i uppspelsfasen efter att man erövrat boll så har man vunnit mycket. Motståndarna tvingas då backa med hela laget & vips har man en grund att stå på för att skapa ett eget offensivt spel.
Spanjoren Luis Suarez var nyckelspelaren i Inter på 60-talet då Herrera tog med sig honom från Barcelona. Det var rollen som djupt liggande spelfördelare som var så viktig. Alla lag som vunnit något i Italien har haft en passningsskicklig mittfältare långt ner i banan. Suarez var ju precis som Andrea Pirlo en omskolad offensiv spelare, men det vanligaste är att denna spelartyp skolats in i positionen redan från början. Jag antar att Suarez precis som Pirlo därmed hade defensiva brister, men oftast är det någon som snarare är balanserad åt andra hållet, alltså defensiv främst men med ovanligt vassa spelfördelaregenskaper. Kanske är det vad Inter saknat för man kan ju rabbla hur många namn som helst ur historien eftersom alla framgångsrika italienska lag har haft en sådan spelare.
Herrera hade ju såklart också en typisk libero i försvaret som kunde hålla i bollen. Sedan var det Suarez som gick ner & hämtade boll & såg till att skruva upp omställningarna. Bildsöker man på Luis Suarez så kommer det dock inte upp några bilder på honom. Det är en annan snubbe som kommer upp.
Fint!
Jag är dödligt kär i Pirlo-rollen. Det blir en fantastiskt fin dynamik om man sätter sin passningsskickligaste spelare längre ner på mittfältet. Det är sydländskt och modigt.
Jag förespråkar mer nytänlande bland tränare. Några exempel nedan:
Ett lag har ett jättetryck (tänk Portugal mot Island) och behöver göra mål. Man har svårt att spela sig igenom centralt, så den enda möjligheten är genom att överbelasta kanterna och mata in bollar. Varför, varför, varför sätter man då inte tt sina bästa inläggs-/passningsspelare på kanterna.I det här fallet - flytta ut Moutinho på högerkanten. Låt då han och Vierinha sätta upp varandra för tidiga inlägg. Enkelt. Då kommer det inlägg med kvalitet.
Vi har samma matchbild, samma match. Det finns ingen anledning att sitta med Carvalho och Pepe i bak. Fortsätt gärna med samma struktur (dvs två mb), men spela en central mittfältare istället för en av de tidigare nämnda. Ja, man blir något mer utsatt i kontringar, men de kommer ändå spela 2-1 i ett förstaläge på de lång lyften.
Vill man vara ännu mer extrem så kan man våga redan från start spela mer extremt i sitt spelsätt.
Ett lag har en target a la Zlatan. Varför fan ska han stångas mot mittbackar för?Låt han systematisk söka upp en av motståndarnas ytterbackar. Därifrån avgör han själv om han ska bli inblandad i det kreativa spelet, eller om han ska "vänta på" diagonala lyft.
Ett motståndarlag har en märkbart svag försvarskant. Vårt lag spelar 4-2-3-1, alltså bara två ytterspelare på vardera kant. 2 mot 2. Här vill man skapa numerära övertag. Varför då spela 2-2 på kanterna? Varje gång boll går ut mot vår ytterfältare på berörd kant, skjut då hela mittfältet ett steg åt sidan så att närmaste innerfältare går ut i överlappsläge samtidigt som ytterback fyller på offensivt. 3 mot 2, i bästa fall 3 mot 1,5.
Jag vill se mer extrema åtgärder. Ofta coachas det bara muntligen vad man bör göra. Nu är inte jag fullt insatt vad som sker bakom lyckta dörrar inom internationell fotboll, men det här extrema syns väldigt sällan. Jag är av uppfattning att det sällan funkar med enbart verbal coachin. Det krävs positionella ändringar för att skapa moment som man som tränare vill åt. Märk väl att det extrema inte behöver vara Zemans huvudet-under-armen-fotboll eller Lagerbäcks mur-fotboll. Det är vissa punktinsatser som man ska kunna använda lite tydligare.
Jätte-off-topic och säkert jättenaivt. Men det var ditt fel. Du fick in mig på det spåret.
__________________
Senast redigerad av anteri17 2016-07-07 kl. 01:47.
Senast redigerad av anteri17 2016-07-07 kl. 01:47.
Skapa ett konto eller logga in för att kommentera
Du måste vara medlem för att kunna kommentera