Citat:
Företagsmarknaden: På den tiden köpte de flesta IBM PC och "PC-compatible". En majoritet av tiden så kopplade användarna upp sig mot stordatorer och körde program för ekonomi, logistik, m.m. (Ibland kördes rena terminaler. t.ex. VT100.)
Det spelar ingen roll vilken multitasking eller ljud/grafik-chip du har ifall du bara skall köra något terminalprogram för att jobba mot ett IBM system.
Att PC-burkarna i sina plåtskal såg betydligt mer professionella ut, än motsvarande plastburk, var nog en stark anledning till att företagen köpte dem, även om det inte sades öppet.
Client/Server modellen där användarna kör programmen lokalt hade inte riktigt kommit igång när Amigan började tappa mark. (MS DOS + PC & Novell fil/printserver.)
Hemmamarknaden: En uppsjö datormärken fanns och länge var primära konkurrensen mellan Atari och Amiga samt till viss del Apple 2. Detta var ingen stor marknad och när hem-PC började göra sitt intåg så misslyckades Amiga att sälja in sin produkt.
Det häftiaste en Svensson kunde skaffa i slutet av 80-talet var en Multimedia-PC! (En sketen PC med CD-Rom, färggrafik och ljudkort. Att de tre andra plattformarna redan hade allt detta inbyggt, nämndes inte i den massiva PC-reklamen.)
Niche-marknader som levde kvar i många år var:
Ljud - där gamla Atari hängde kvar under lång tid.
Filmproduktion - där gamla Amiga hängde kvar under lång tid. (Mellan racken av Super-VHS och Betacam, fick du ofta lyfta på det specialdesignade studiobordet och dess trackball, för att hitta amigan som styrde systemen.)
Grafiska branschen (layout/reklam) - där Macintosh höll Apple i liv under de dåliga åren.
Det spelar ingen roll vilken multitasking eller ljud/grafik-chip du har ifall du bara skall köra något terminalprogram för att jobba mot ett IBM system.
Att PC-burkarna i sina plåtskal såg betydligt mer professionella ut, än motsvarande plastburk, var nog en stark anledning till att företagen köpte dem, även om det inte sades öppet.
Client/Server modellen där användarna kör programmen lokalt hade inte riktigt kommit igång när Amigan började tappa mark. (MS DOS + PC & Novell fil/printserver.)
Hemmamarknaden: En uppsjö datormärken fanns och länge var primära konkurrensen mellan Atari och Amiga samt till viss del Apple 2. Detta var ingen stor marknad och när hem-PC började göra sitt intåg så misslyckades Amiga att sälja in sin produkt.
Det häftiaste en Svensson kunde skaffa i slutet av 80-talet var en Multimedia-PC! (En sketen PC med CD-Rom, färggrafik och ljudkort. Att de tre andra plattformarna redan hade allt detta inbyggt, nämndes inte i den massiva PC-reklamen.)
Niche-marknader som levde kvar i många år var:
Ljud - där gamla Atari hängde kvar under lång tid.
Filmproduktion - där gamla Amiga hängde kvar under lång tid. (Mellan racken av Super-VHS och Betacam, fick du ofta lyfta på det specialdesignade studiobordet och dess trackball, för att hitta amigan som styrde systemen.)
Grafiska branschen (layout/reklam) - där Macintosh höll Apple i liv under de dåliga åren.
Visst film och Tv hade Amigan sin nice. Vill minnas att både tidiga Bingolotto och Jeopardy fick sin grafik genererad av Amigor på tidigt 90-tal. Dock tror jag att mer professionella produktioner använde sig av Silicon Graphic-maskiner. Sedan kom Macen och tog den marknaden.
Jag är fortfarande förvånad att en sån pass bra dator kunde dö sotdöden. några ytterliga nicher borde Amigan kunnat mutat in.
