Skvaller om författaren David Lagercrantz

Jag har för mig att han är bipolär. Har i alla fall hört honom tala om sina maniska och depressiva perioder. Tycks vara vanligt förekommande i släkten Lagercrantz. Olof Lagercrantz, Arvid Lagercrantz (kusin tror jag, journalist) samt Agnes von Krustenstjerna (de är släkt på något sätt) har samtliga lidit av påtaglig psykisk ohälsa. Arvid har skrivit en bok på ämnet som heter Mitt galna liv.

Han är även släkt med litteraturvetaren Lasse Lönnroth (troligen mest känd för forskning om isländska sagor) samt hans farsa, historikern Erik Lönnroth.

Kort och gott en släkt som har ett punggrepp om sveriges kulturliv.

Glöm inte den här om du snackar familjen Lagercrantz och kultur:
Ser ni vem hon är märkvärdigt lik?

Kul att Sveriges största hora är en man.

Han var otrogen mot sin fru med en väns vän till mig i ca 1 år. De träffades ute i Malmö efter att han uppträtt på Viktoriateatern för ca 3 år sen. De har fortfarande sporadisk kontakt.

Ärligt talat. Jag såg hans medverkan i På Spåret. Jag har nog aldrig sett någon med sämre allmänbildning, skulle möjligen vara Thomas Nordegren då. Är det någon som känner honom eller vet om han har någon form av förståndshandikapp eller begåvningsnedsättning?

I själva verket var han ju så att säga på spåret vid flera tillfällen men lurades ner på perrongen av den sällsynt osympatiska kvinnliga "lagkamraten". Speedad? Absolut. Men rätt skön.

Jag fick närmast intrycket att det var uppgjort på förhand och att han satt och svarade fel med flit. Att en person med den bakgrunden skulle vara så okunnig är inte möjligt.

Jodå, det finns fler än han som skall visa sig på styva linan men som i verkligheten är ganska så lågt allmänutbildade. Fylleadvokaten Borgström icke att förglömma som var med där för ett par år sen. Men det kanske är så att programledarna vet att Borgström, Lagercrantz m.fl. är medvetna om deras dåliga kapacitet och därför bjuder in dem.

Intressant Sommar i P1 idag av och med David L.

Tyckte mest det var musiken som var den stora behållningen. Väldigt förutsägbar men bra musiksmak har han, den lille självupptagne dandyn. Programmet i övrigt var ju också ganska exakt vad man kunde vänta sig, man har ju hört samma historia från hundratals andra personer, företrädesvis kulturmän, men även många andra: Samma navelskådande svammel om den uppburne och briljante, men tungsinta och småtaskiga kulturelitpappan, dålig självkänsla, några jobbiga år som ung vuxen, lite farliga preparat, lite psykisk sjukdom (förlåt, "tju-ukdom"), lite romantiserande av densamma, slutligen försoning med pappan på dödsbädden.
Jag är ganska trött på den blandningen av massmedial egenterapi och uddlöst skvaller.
Man hade ju kunnat vänta sig att någon på P1 skulle säga till pratarna "Du, David, ungefär 80 % av sommarpratarna kommer prata om sin melankoli, sitt mindervärdeskomplex, sina drogexperiment och sin elaka pappa. Vi förstår att det är en viktig grej för dig, men lyssnarna vill inte höra samma sak i varje jävla program, så du kan väl korta ner din livshistoria till halva programmet och sedan prata om din relation till den svenska deckargenren eller något?"

Jag tittade på Kunskapskanalen för 2-3 dagar sedan där han medverkade med stor bravur och sällan har man sett en så generös författare som bjöd på sig själv.
Det var intressant att lyssna på hur han arbetar med sina böcker och hur han sliter med texterna eftersom han måste kämpa med språket för att få till det.
Alla vi som själva skriver förstod precis vad han talade om och det var lätt att förstå sig själv i honom.
Det skulle vara intressant att se flera författare bli intervjuade och att ta del av deras synpunkter.

Herr Lagercrantz är en ytterst självupptagen person, som gärna pratar mycket och länge om sig själv. Att få göra ett sommarprogram lär ha gjort honom lika glad som Björn Rosengren på porrklubb.