Vilken film ska du se nu och varför? v2.0

Fantastiskt bra film

Själv tyckte jag att Rear window och Shadow of a doubt var så bra att jag måste fortsätta på Hitchcockspåret och kolla på Vertigo.

Tycker också att Malle är ganska ojämn men Au revoir les enfants (1987) är den jag gillat mest. Mycket stark film som frambringade en tår eller två mot slutet. Vi gamla filmrävar på forat såg filmen när vi hade filmklubb i Coming of age-projektet? Var du inte med då?

Ja, nåt sånt, även om det kanske finns mer passande ordval än cynism. Cynism + gubbsjuka kanske. Tycker inte det finns något bra skäl att lägga in fyra-fem sexscener, som är ren mjukporr, utan det känns om han gjort det bara för att skapa buzz runt filmen och då kommer många se den av fel anledningar. Det är ju ett fantastiskt drama på egen hand liksom och filmen förmedlar det den ska utan såna fulknep. En sexscen hade räckt. Sen finns det om jag minns rätt en scen med Adele som nakenmodell där kameran fan slickar henne från topp till tå. Det är ju ren exploatering och så ska man inte göra mot en 20-årig orutinerad skådespelerska. Både Lea och Adele har ju också sagt att de aldrig mer kommer jobba med regissören.

Hoppas du diggar Au revoir, les enfants, även den är med på min topp 100. Har du hoppat av letterboxd förresten?

Förhoppningsvis så blir det Die bitteren Tränen der Petra von Kant i kväll. Jag gillade verkligen de två Fassbinderrullar som jag sett tidigare (Angst essen Seele auf och Die Ehe der Maria Braun) även om de var betydligt mer konventionella än vad jag väntat mig.

Detta verkar hur som helst väldigt spännande och de stillbilder jag sett från filmen har fört tankarna till både Die Blechtrommel och Fellini - Satyricon vilket i min värld är något väldigt positivt!


Ja, den var riktigt bra! Jag uppskattade att den var så lågmäld och höll tillbaka på melodramatiken, för att istället smyga sig på tittaren och med små medel skapa stora känslor.

Hoppas du gillar Vertigo! Den är jävligt bra och min Hitchcockfavorit tillsammans med de andra två filmerna du nämner. Om du förresten är sugen på ännu mer Hitchcock i sitt esse, och inte redan sett den, så är Strangers on a Train ett måste


Även för mig så är Au Revoir Les Enfants det bästa jag sett av regissören hittills. Håller med om att slutet i all sin enkelhet var väldigt gripande och det var inte utan att man fick en klump i halsen. Att Malle varit så återhållsam med de riktigt hjärtknipande momenten tidigare i filmen gjorde slutet extra effektfullt.

Apropå Louis Malle så blir jag lite nyfiken på vad du tycker om Atlantic City. I och med att din namne verkligen gör en av sina paradroller i filmen så förmodar jag att du sett den?

Jag tror för övrigt att det var i samband med den första omgången av Flashbacks filmforum topp 100 hölls så jag missade nog det projektet som väl hölls lite tidigare?


Nej, alla explicita och utdragna sexscener var fan i överkant. Särskilt en scen var ju i princip välproducerad porr och då var det nästan så att man började skruva på sig i soffan. Som du säger så var det antagligen mest för att få uppmärksamhet/skapa kontroverser och det kändes mest onödigt.

Au Revoir Les Enfants tyckte jag också om och även den svävar någonstans mellan en trea och en fyra!

Letterboxd har jag inte hoppat av men det var ett tag sen jag var inne där. Jag kör ju heller inte med dagboksfunktionen och loggar filmer utan att precisera datum. Jag gjorde det tidigare med ett annat konto men då jag av olika anledningar bytte konto så orkade jag inte föra över de tidigare datumloggningarna vilket ledde till att jag sen slutade helt med det.

Blir att kolla på en klassiker Journey to the Center of the Earth (1959) på US Netflix som jag äntligen kommit åt igen! Vilken guldgruva. Hallelujah.

http://www.imdb.com/title/tt0052948/

Ska se John Cassavetes debutfilm Shadows (1959). Nyfiken på att se hur mycket som fanns där redan i debuten.

Hur gick du tillväga för US? Du kan pma om du vill skriva här.

Efter den dagliga beslutsångesten blev det Godards Pierrot Le Fou. Godard har varit lite hit-or-miss för min del men Anna Karina har inte gjort mig särskilt besviken än även om jag mest fann Jeanne-Pierre Belmondo störande i Breathless.

Vad tyckte du? Tyckte själv att filmen var välgjord och underhållande från början till slut, förutsåg slutet ungefär halvvägs igenom men grinade ändå ögonen ur mig och får ont i magen när jag tänker på läraren som säger adjö.

Edit: Såg att du redan svarat hos andra. Angående Fassbinder dock får du gå lite tidigare in på 70-talet för att se hans mer experimentella sida.
Tyckte det var en välgjord adaption av boken och det var inte alls en dålig film men en timme in insåg jag att verkligen inte var sugen på tre timmar till. Tyckte inte längden var ett problem alls men då gillar jag ju Tarr också, Diaz hade något att fylla varje scen med. Borde sett den vid ett annat tillfälle. Får ta och se någon av hans svart-vita härnäst, vad skulle du rekommendera? Har väl ögonen främst på From What Is Before men man ska ju hitta den också.

Detta är min ståndpunkt angående sexscener i Blue is the Warmest Color:

När jag såg filmen första gången tyckte jag att regissören förminskade sitt välgjorda drama till porr och spolade halväcklad förbi de längsta scenerna (något jag ALDRIG gör annars, det är kardinalfel att spola i film enligt mig). I efterhand har jag dock dels via självständig reflektion men också via diskussion med andra ändrat uppfattning om scenerna. Jag anser att varje scen kan motiveras på olika sätt och är relevanta för filmens teman.

Nu ska jag se The Green Room (2015).

Jag älskade regissörens tidigare film, Blue Ruin, så förväntningarna är ganska höga.
Har längtat efter denna!

http://www.imdb.com/title/tt4062536/?ref_=fn_al_tt_4

Jo, det var en riktigt hjärtknipande scen och även en fin förklaring till titeln.

Angående Fassbinder. Menar du alltså tidigare än 1972 och Die bitteren Tränen der Petra von Kant? För annars har jag nämligen förstått det som att den tillhör hans mer subversiva och ickekonventionella verk men jag kanske har missförstått det. Vad tycker du om den?


Skoj! Hoppas och tror att du kommer att gilla denna mycket speciella film som känns som en eklektisk blandning av cinéma vérité, stream of consciousness, beatnikkultur och någon slags proto-dogma. Skriv gärna ett omdöme om du vill/orkar.

Mycket möjligt att den hör hemma bland hans experimentella, jag har faktiskt inte sett den själv utan hade för mig att den kom någon gång i mitten av 70-talet under hans melodrama period. Har faktiskt sett förvånansvärt lite av Fassbinder så jag har nog sämre koll än många andra.