Citat:
Ursprungligen postat av
antonerik
Det är bara V som vill förhala värdlandsbeslutet några veckor. Fundera varför alla andra ställer upp på det. Så här är det: Sverige har inget försvar idag som vi hade för 30 år sedan och Ryssland fortsätter att välja despoter som ledare. Vi står vid ett vägval nu: Vi kan bygga upp ett försvar som vi hade förut. Där alla män fyllda 18 år måste mönstra och offra ett år av sitt liv på en kasern. Eller så kan vi acceptera att vi lever på 2000-talet och gå in i en militärallians som garanterar ett försvar som vi aldrig kan skapa själva.
Exakt, men jag menar att vägvalet redan är gjort. Våra politiker har sedan länge klargjort att man är inte intresserad av att stärka försvaret. Debatten blommade ju upp för något halvår sedan, och alla sa att det skulle satsas på försvaret. Som vanligt blev det absolut ingenting. För även om det exempelvis skapas nya enheter på Gotland etc så är det ju inga direkt nya pengar som skjuts till.
Det finns ett parti som inte fått chansen att påverka ännu, det är SD. SD säger sig vilja satsa på försvaret - om de verkligen håller sitt ord när det verkligen gäller vet ingen.
Då är frågan... Ska vi gå och vänta på att SD ev någon gång i framtiden kanske kan få egen majoritet (eller gehör) för sin försvarssatsning?
Många som gapar sig hesa emot NATO säger att vi istället ska ha ett eget starkt försvar. Istället? Varför inte både och? Och vad gör vi under tiden?
Även om SD plötsligt skulle kunna genomföra sina ökade försvarsanslag (vilket inte lär vara inom snar framtid) så tar det 5-10 minst att bygga upp vårt försvar igen.
Vad gör vi under tiden? Hoppa spå att inga konflikter i vårt närområde uppstår?
Nej, som läget är nu är NATO det enda rätta.
En enkel liknelse:
Vi bestämmer att vi ska vara självförsörjande och stoppar omedelbart all import av livsmedel. Problemet är bara att det tar några år innan vi verkligen är självförsörjande. Ska vi då svälta under tiden?
Tydligen är det vad NATO-motståndarna vill.