Den stora tråden om The Beatles

Helter Skelter, helt ok faktiskt, men Mötley Crue gör en bättre version men helt ok.

I am the walrus, Lennon sjunger i en megafon inte så banbrytande.

While my guitar gentley weeps, intetsägande inget speciellt

Strawberry fields, också ok inte mer. Kommer inte att spela den två gånger om man säger så

Dont let me down, också helt ok, kanske en av de bättre jag hört med gruppen, visar ju att Lennon var hjärnan och maskineriet i gruppen.

Happiness i warm gun, inga kommentar egentligen jävla flum hippietext.

Förstår att det kan vara hårt att höra från en opartisk musikintresserad, men historien visar ju upp fler band som inte är dåliga, men inte värda den enorma status de fått. Som jag skrev tidigare så måste det vara Lennon som var grundpelaren rent musikaliskt. Intressant att vidga vyerna och bedöma musikhistorien.

Nej.

Får jag någonsin tag på de som röstat på Ringo blir det inte kul.

Men d-a hycklare, du är inte opartisk

Livet är fullt av möjligheter så varför hänga upp sig på omöjligheter?
Så, lalla vidare med vad du uppskattar och jag lovar vi andra gör så också.

Behöver du tjära och fjädrar har jag lite kvar

Fan alltså, började lyssna på The Beatles för någon månad sen och jag är kär... Har lyssnat lite innan och postade nog nån gång på den här tråden, men jag sket i det och gick vidare med skitmusik som spelas överallt...

Men för någon månad sen så satte jag på Sgt Peppers skivan... detta är fan magisk. Alltså jag älskar The Beatles. De är de enda jag lyssnar på (förutom lite Bob Dylan och Paul Simon för att variera lite)... Underbar musik helt enkelt. Spelat "I'm only sleeping" i lurarna fyra dagar i rad.. Lennons hemsökande underbara röst, kan inte släppa den låten. Alltså den är beroendeframkallande. Nynnar på den i över en vecka nu. Ett magiskt band, som jag är tacksam att ha upptäckt i ändå (rätt så) unga dagar.

Se humorn i det! Harrison KAN jag förstå, eller njeee inte... men Ringo är så uppenbara trollröster, som att rösta på Alfas fula rostande ständigt "småfelande" Alfetta som "världens bästa bil genom tiderna"... typ.

Stör mig mer att det finns fler Lennonister än McCartneyologer!

Det ligger faktiskt mycket i det du citerar, när en artist är stor och säljer mycket så är kritikerna alltid översvallande positiva, åtminstone de svenska kritikerna av idag.

Har faktiskt inte tänkt på det förr men nu slog det mig, när skrev en kritiker något negativt senast om en storsäljande artist?
Förr tycker jag att det kunde förekomma och att kritiker kunde framhålla mer okända musiker men idag...alla kritiker bara älskar Beyonce, Prince, Rihanna mfl.

Aldrig får man läsa en sågning nu för tiden

Med risk för att verka jobbig så tycker jag ännu inte att jag har fått ett tillfredsställande svar på min fråga.
Visst, banbrytande har flera svarat, men på vilket sätt var dom banbrytande?
Dom var ju inte först med pop eller rockmusik eller hur? Det måste ha varit på något annat sätt dom var banbrytande för att få den oerhörda status dom har.

Detta gäller visserligen många artister, ofta tex "feministiska" artister som Beyonce och Taylor Swift, men långt ifrån alla. Tex Coldplay får stå ut med många orättvisa sågningar från massmedia sedan flera år tillbaka. Detsamma gäller tex Green Day

återigen, låtarna

De var väl banbrytande i den mening att de var det första riktigt stora superbandet. De var mer än bara ett band, de blev ett fenomen. Det hade väl inte riktigt hänt på en sådan global och världsomspännande nivå tidigare? (Möjligen Elvis?)

Sen vill jag hävda att deras låtskatt är svår om än omöjlig att matcha. Svängarna de tog ut på sina album. Hur de gjorde konceptalbum, ändrade stil och image. Banbrytande helt enkelt.