Torium, den "nya" energikällan?

Vad/hur menar du med att man "tappar bland annat en barriär för att förhindra att radioaktiva ämnen tar sig ut"?

En grundprincip i reaktorsäkerhet är "defense in depth", dvs att ifall något fallerar finns det fler system som förhindrar att omvärlden blir påverkad. I en normal reaktor befinner sig de radioaktiva ämnena i bränslestavarna (förutsatt att härden inte smälter), blir det en läcka i primärloopen är det därför så gott som rent vatten som läcker ut. Händer samma sak i en smältsaltsreaktor så är det kraftigt radioaktiv sörja och gaser som läcker ut istället.

Ok, då förstår jag. LFTR går alltså inte ut på att göra vatten till ånga som driver turbinen som i en kokvattenreaktor? Hur drivs turbinerna då?

(Hoppas ni har förståelse för min inkompetens i ämnet )

Ok, så det är mycket svårare att få fram rent Torium än dagens bränsle då antar jag?

Fördel: att bearbeta kärnbränslet/avfallet i samma anläggning minskar riskerna vid transport, etc och gör det enklare att göra sig av med de transuraner som bildas. Säkerheten vid hantering av klyvbara ämnen bör snarast bli förbättrad om allt sker i en anläggning, även dagens kärnbränsle som innehåller Pu skickas ju vida omkring. Å andra sidan, vilket du påpekar, är det faktiskt jävligt svår kemi/fysik, även på papperet. Ett mycket stort antal isotoper och grundämnen, de flesta extremt radioaktiva, ska separeras ifrån en varm smälta.

Mitt förslag (dock osannolikt att världens energiindustrier skulle lyssna på en glad amatör), vore att man löper linan ut och faktiskt satsar på en dylik reaktor, dock bör man av praktiska skäl istället för åtskilliga mindre isåfall bygga färre, men mycket stora anläggningar.

Transportsektorproblemet tycker jag man löser med biogas. Om en kärnreaktor används tillsammans med ex. S/I metoden (40% effektiv) för att framställa väte, så blir energiinnehållet i denna vätgas ungefär lika stor som mängden elektricitet man kan få ut (också ca 40%). Vätgas är ett helvete att hantera, därför skulle jag satsa på att använda denna in situ för att uppgradera biomassa.

Ex. biogas framställs idag genom att organiska ämnen bryts ned av bakterier, grovt förenklat:
2CH2O (cellulosa)---->CH4 + CO2
Med vätgas så kan man köra CO2 +4H2 ---> 2H2O + CH4, vilket är en exoterm effekt som bör ha en mycket hög effektgrad, sett till energinnehållet i vätgasen. Poängen är alltså att minska uttaget av biomassa vilket annars är en begränsande faktor. Jag gillar även att metanframställning är en brutal process som inte kräver mycket finlir som ex. framställning av kolvätekedjor med bestämd längd.

Apropå biomassa så har jag fler somrar sett hundratusentals ton helt gratis sådan som kan nyttjas utan minsta lilla miljöpåverkan. Den kallas algblomning och förstör badupplevelsen för miljontals människor så bara upp med möget och hydrogenera till något användbart!

--

Problemet med natriumkylda reaktorer är natrium och i ännu högre grad natrium-kaliumeutektikumet NaK:s stora kärlek till alla elektronegativa ämnen, ex. luftens syre. Eldfängda reaktorer är ingen roande tanke.

Har med åren blivit mer och mer skeptisk till alla såna där syntetbränsleprojekt.

Om vi inte lyckas bygga förbannat billiga reaktorer kommer det tills vidare att vara svårt att konkurrera med att borra hål i backen och pumpa upp olja. Problem är att vi är lite för många om att dela på dropparna.

Den lyckligaste lösningen är att lyfta ur det vardagliga kortsträckeåkandet i bil och köra det på batteri. Energitätheten i befintliga batterier i våra mobiltelefoner och laptops räcker till 200 km + körning i ett välbyggt fordon som gjorts som batterifordon från grunden med 300 kg batteriklump i bottenplattan. Finns inget som kan konkurrera med den lösningen effektivitetsmässigt. Ett lijon batteri kan lämna ifrån sig > 90 % av den energi det laddades med. En modern kärnreaktor med 17-1800 MW effekt kan kräka ur sig uppåt 12 tWh per år. Även om vi räknar en hög elförbrukning på 3 kWh milen blir det 4 miljoner körmil per år. En miljon bilar som kör 4000 mil per år. Klart snyggaste lösningen effektivitetsmässigt.

Men priserna och pålitligheten måste förbättras.

Jag tror den Tesla model S som lanseras i år kommer att bevisa att en elbil räcker för de flestas behov av vardagsåka till jobbet och till affärn. Det är i de flesta fall körsträckor på mindre än 150 km vi pratar om.

Och det händer bra saker med batterier nära nog varenda vecka. Det mesta kommer inte att nå butikshyllorna men det räcker med att en liten del gör det för att utsikterna att vi ska kunna köpa vettiga batteribilar ska bli drastiskt mycket bättre.

Batterier för en elbil ligger idag runt 100 Wh/kg och 2500-7000 kr/kWh (enligt olika källor). Med en bil som drar runt 200 Wh/km så blir det både dyrt och tungt. De flesta elbilar har därför en begränsad körsträcka på 10-20 mil mellan laddningarna. Har man ett eluttag på 10 A så är laddningen begränsad till 2,3 kW. Har då bilen ett batteripaket på 25 kWh så tar det runt 11 timmar att ladda upp. Bor man i villa så kan man ladda med 400V trefas (med 16A så är ex. maximalt 11 kW möjligt) men detta innebär ytterligare en merkostnad och alla har inte ens tillgång till el vid sin parkeringsplats. Många motorvärmaruttag är för övrigt begränsade till 230V 6A.

När det gäller batteritekniken så har man inte tagit några jättekliv de senaste åren även om kostnaderna sjunkit något. Utvecklingstakten när det gäller energitäthet ökar med ett fåtal procent per år. När det gäller litium jon så ska man också komma ihåg att det finns ett teoretiskt maximum precis som för alla batterikemier, större kliv brukar därför bara ske då en ny batterikemi introduceras.

Innan någon påpekar att det finns batterier som prestar betydligt mer än 100 Wh/kg så vill jag påpeka att detta syftar på ett batteripaket med hänsyn till kostnad, säkerhet och livslängd. För att ta ett praktiskt exempel så kan jag nämna att Chevrolet Volt har ett batteripaket på 200 kg innehållande 10,4 kWh, dvs 52 Wh/kg. Full kapacitet är 16 kWh, dvs 80 Wh/kg, men för att få en lång hållbarhet så utnyttjar man inte hela kapaciteten. Batteriet i Leaf ligger på 24 kWh och 300 kg, dvs 80 Wh/kg, något som ger 8-17 mil körsträcka enligt Nissan.

Någon som har sett denna TED-föreläsning om toriumkraftverk? Låter ju väldigt lovande!

http://www.youtube.com/watch?feature=player_embedded&v=N2vzotsvvkw#!

det verkar verkligen vara en intressant lösning på energibehovet i framtiden.