2016-04-10, 15:42
  #37
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av Daggerskrack
Ursäkta?

Binomialsatsen ingår visserligen i Matte 5 (sista kursen) så att göra härledningen för det enklaste fallet (x^n) går att förstå för en gymnasieelev, men i allmänhet vet jag att man man endast visar att reglerna gäller med hjälp av exempel. De övriga reglerna man lär sig härleds inte formellt.

Men ja, om det du menar med att "förstå derivata" är att memorera deriveringsreglerna och kunna tillämpa dom på problem så är det snarare du som inte förstått.

Nej, att förstå derivata är att förstå själva konceptet. D.v.s. att man kan bilda en linje mellan två punkter på en kontinuerlig funktion. Dra dessa punkter oändligt nära varandra så har du funktionens tangent i godtycklig punkt, dvs derivatan. Detta är allt och endast det derivatan är, resten kan härledas från detta enkla förhållande (Alla deriveringsregler). Det är primärt detta koncept man lär ut. Deriveringsreglerna, som är härledda från detta, nöter man i lång tid för att det ska sitta i skallen.

Jag förstår inte varför du drar in binomialsatsen i detta.

Analysen bygger självklart på ofantliga mängder matematik som inte ens PhD. i Matte på egen hand kan fullständigt härleda och bevisa in i minsta detalj. Men själva koncepten kan enkelt förstås och resoneras kring. Det är detta som är poängen.

Din position faller hursomhelst på att du menar att reglera inte kan härledas från derivatans definition utan måste memoreras. Detta är helt enkelt inte fallet. Definitionen används till att härleda deriveringsreglerna, och det görs i gymnasiet. Jag minns det som igår trots att det var många år sedan. Det finns även i läroplanen. Om du saknade detta i gymnasiet, kontakta skolan och framför dina klagomål.
Citera
2016-04-10, 15:58
  #38
Medlem
AmaiLius avatar
Så sant men i vilken ålder börjar de lära sig genusvetenskap ? I Sverige börjar man med detta redan på dagis så kineserna ligger inte före med allt.
Citera
2016-04-10, 16:10
  #39
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av Whateva
Nej, att förstå derivata är att förstå själva konceptet. D.v.s. att man kan bilda en linje mellan två punkter på en kontinuerlig funktion. Dra dessa punkter oändligt nära varandra så har du funktionens tangent i godtycklig punkt, dvs derivatan. Detta är allt och endast det derivatan är, resten kan härledas från detta enkla förhållande (Alla deriveringsregler). Det är primärt detta koncept man lär ut. Deriveringsreglerna, som är härledda från detta, nöter man i lång tid för att det ska sitta i skallen.

Håller inte riktigt med, Jag tror också att jag kan de mest grundläggande koncepten inom kvantmekanik men skulle aldrig i mitt liv vilja påstå att jag förstår det. Det är faktiskt stor skillnad.

Citat:
Ursprungligen postat av Whateva

Din position faller hursomhelst på att du menar att reglera inte kan härledas från derivatans definition utan måste memoreras. Detta är helt enkelt inte fallet. Definitionen används till att härleda deriveringsreglerna, och det görs i gymnasiet. Jag minns det som igår trots att det var många år sedan. Det finns även i läroplanen. Om du saknade detta i gymnasiet, kontakta skolan och framför dina klagomål.

Läs mitt inlägg igen. Jag nämnde binomialsatsen eftersom den bl.a kan användas för att förbinda derivatans definition med deriveringsreglerna genom just binomialutveckling. Detta ingår inte i gymnasiematematiken just nu, det är jag helt säker på. Jag har gått gy11 och tittat igenom böcker från lp94 tiden och ingenstans finns detta med. Men du kanske gick i skolan på 70-talet när nivån på gymnasiet var betydligt högre. Vad vet jag.
__________________
Senast redigerad av Daggerskrack 2016-04-10 kl. 16:27.
Citera
2016-04-10, 16:29
  #40
Medlem
Om man nu lär sig derivera i fjärde klass, vad ska man använda den kunskapen till?

Personligen är jag av åsikten att det inte kan kallas tillräckligt grundläggande matematik för att inhysas i grundskolans allmänbildande uppdrag. Och i gymnasiet, skulle det på något sätt vara relevant att på helt egen hand utan någon form av tabell kunna härleda den primitiva funktionen till en godtycklig ekvation?

Det som är viktigt (enligt mig) är att förstå vad en derivata är, vad den representerar och hur den används på olika sätt inom exempelvis fysiken. Den rent matematiska definitionen kan man gott lämna till hardcore-mattenördarna.
Citera
2016-04-10, 16:32
  #41
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av BrilliantBaboon
Är det därför dom är så smarta? Varför kan inte vi göra det? Vad skulle vi förlora på om vi lärde ut fysik och derivata i fjärde klass?
Vi lär väl ut massor med saker i skolan. Däremot är väl viljan och motivationen att lära sig något svag. Och det kan nog snarare vara det som avgör.

Tittar man i följande länk som handlar om det digitala testet som gjordes i samband med PISA.
http://www.svd.se/pisarapport-nytt-bakslag-for-svenska-skolan

Så hittar man följande data:
Citat:
Detta inkluderade läsförståelse med 18 frågor och dessutom 41 matematikuppgifter.

Allra bäst resultat i läsförståelsen uppnådde Singapore med 566 poäng, därefter Sydkorea (555) och Hongkong (550)

Sverige fick 498 poäng, i mittenskiktet av deltagande nationer, före till exempel Danmark (495) men efter Norge (500) och Estland (523).

Även i matematikdelen var Singapore allra bäst med 567 poäng, därefter Shanghai (Kina) med 562.

Sverige hade 490 poäng – klart under OECD-snittet.

Pisa-mätningen från 2012 visade att svenska elevers resultat försämrats kraftigt i matematik, naturvetenskap och läsning jämfört med Pisa 2009.
Så ordningen av de som nämns i artikeln map läsförståelse är:
1) Singapore 566
2) Sydkorea 555
3) Hongkong 550
4) Estland 523
5) Norge 500
6) Sverige 498
7) Danmark 495

(Och snarlikt för matematiktestet).

Och det lite intressanta är att ordning är omvänt proportionell mot de ländernas offentligt finansierad välfärd.

I Singapore som inte har några minimilöner alls och där staten är mycket sparsam med bidrag hamnar man i täten. Och tvärtom för Danmark.

En trolig förklaring är att det i de nyliberala länderna i toppen så får man det bättre om man kan leverera. Därför är det intressant för eleverna att arbeta och lära sig så de får en bättre levnadsstandard. Levnadsstandarden blir proportionell mot det värde man kan leverera.

Medan i Danmark och Sverige så spelar det ingen större roll. Man kan skita i skolan. Det spelar inte så stor roll om man kan leverera eller inte. Antingen så plundrar staten de som kan leverera och delar ut i bidrag om man blir arbetslös eller så har man ett jobb man kan sitta av.
Att anstränga sig leder bara till att överheten plundrar mer (och snikna egoister på Flashback skriver hatiska inlägg om hur hemsk man är som har hög inkomst eller tillgångar).

Och då är det inte konstig kanske att listan ovan också sammanfaller med hur mycket BNP/Capita ökar i länderna. Danmark står still och i toppen så ökar levnadsstandarden rejält.
Citera
2016-04-10, 16:39
  #42
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av 666ten

En bekant som arbetar på ett toppuniversitet (utbildar blivande diplomater och dylikt) i Kina upptäckte att ett antal elever lämnat exakt samma svar o
Det är naturligtvis inte heller omöjligt att köpa sig till godkända resultat, precis som man kan köpa allt annat i Kina. Money talks.

Låter rätt likt vårt HP där 51 st blivit avstängda pga samma svar.
Citera
2016-04-10, 16:47
  #43
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av grabb1948
Låter rätt likt vårt HP där 51 st blivit avstängda pga samma svar.
Haha, ja, fast ganska markant skillnad i vad som hände när fusket uppdagades.
Citera
2016-04-10, 16:59
  #44
Medlem
Inse att vi daltat bort generationer av våra barn.
I realiteten så håller våra studenter på med övningar som är löjligt enkla i andra högpresterande kulturer.

Men nej, vi försämrar skolan ännu mera för att anpassa oss för våra nya importer.
Citera
2016-04-10, 17:11
  #45
Medlem
Germangestalts avatar
Citat:
Ursprungligen postat av Germangestalt
Östasiaters medelresultat i IQ-mätningar ligger relativt högt. De har anlag för detta på grund av deras relativt välutvecklade hjärnor. Utöver det så har de väldigt få kaosblattar som skapar kaos och oreda i deras klassrum. Så lyckligt lottade är inte vi.

Citat:
Race differences in average IQ are largely genetic
Race differences in brain size are present at birth. By adulthood, East Asians average 1 cubic inch more cranial capacity than Whites who average 5 cubic inches more than Blacks.
http://www.news-medical.net/news/2005/04/26/Race-differences-in-average-IQ-are-largely-genetic.aspx
Ha! Så mycket var det med den "jämlikheten". När ska dessa människoapor lära sig...
Citera
2016-04-10, 17:31
  #46
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av Ingenjör
Inse att vi daltat bort generationer av våra barn.
I realiteten så håller våra studenter på med övningar som är löjligt enkla i andra högpresterande kulturer.

Men nej, vi försämrar skolan ännu mera för att anpassa oss för våra nya importer.

Då antar jag att Herr Ingenjör inte skulle ha något problem med den första mattetentan med "löjligt enkla" övningar från ett Ingenjörsprogram?
Citera
2016-04-10, 17:51
  #47
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av kmpa
Då antar jag att Herr Ingenjör inte skulle ha något problem med den första mattetentan med "löjligt enkla" övningar från ett Ingenjörsprogram?

Vilken "första" tenta ska vi ta? El och våg? Logik? Linjär Algebra?
Du får specificera bättre än så.
Citera
2016-04-10, 17:53
  #48
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av Ingenjör
Vilken "första" tenta ska vi ta? El och våg? Logik? Linjär Algebra?
Du får specificera bättre än så.

Första mattetentan från ett Ingenjörsprogram sa jag. El och våg är mig veterligt inget matteämne.
Citera

Skapa ett konto eller logga in för att kommentera

Du måste vara medlem för att kunna kommentera

Skapa ett konto

Det är enkelt att registrera ett nytt konto

Bli medlem

Logga in

Har du redan ett konto? Logga in här

Logga in