Håller genusforskningens fundament på att vittra sönder?

Ja, feminism är hypergami på steroider med staten i sin ficka, som tvingar fram ännu mer gynocentrism och hyperagency

Problemet med genusforskningen är egentligen dess förmåga att vara aktuell. Om man utgår ifrån att alla människor är ett subjekt så är uppfattningen om verkligheten, manlig och kvinnligt, sexuella preferenser och kognitiv förmåga helt uppbyggt utifrån individuella upplevelser, livsförhållanden och stimulans. Detta betyder att på individ nivå så får man i princip en helt ny kombination faktorer från fall till fall vilket gör det svårt att egentligen ge fasta och återkommande resultat om man inte styr urvalsgruppens uppfattningar. Så i princip allt dom har att gå på är grova generaliseringar.

Om man sedan går upp på makro nivå, så förändras hela tiden faktorerna beroende på senaste trenderna, samhällsutvecklingen och lokala skillnader. Kvinnor i Stockholm är helt annorlunda om man jämför med kvinnorna i Skara, även om skillnaderna är mindre markanta än om man jämför Sverige med Saudi Arabien.

Därför är det ett otroligt svårt ämne och ärligt talat har jag svårt att se relevansen i forskningen då den är otroligt dyr och blir snabbt inaktuell. Genusvetenskap är en färskvara helt enkelt där hållbarheten och kvalitén beror helt på ingredienserna(omgivning, urvalsgrupp och om samhällsutvecklingen går fort eller långsamt).

Inte nog med det så handlar genusvetenskapen mer om att finna bevis till en hypotes som redan är besvarad... dvs. att vissa människor behandlas olika på grund av faktorer som kön m.m. Varför ska man då försöka hitta bevis för en uppenbar frågeställning? Något som är typiskt för genusforskare är; Jag har svaret! Men var är frågan? Det känns lite tvärtom om man jämför med ordinära vetenskapliga discipliner. Ett annat stort problem med genusvetenskapen är bristen på tvärvetenskapligt tänkande, exempelvis biologiska skillnader, psykologi, sociologi m.m. ibland finns det inte ens ett starkt vetenskapligt underlag. Det finns ofta heller ingen undersökning med tillräckligt stark relevans att bygga resultat på, utom det slutar oftast i en lång redogörelse för andra forskares potentiella misstag eller författarens högst personliga upplevelser utav ämnet.

Även om jag faktiskt kan tycka litteratur med genusperspektiv är intressant, så skulle jag inte kalla det vetenskap ur den bemärkelsen.

Hej oLf,

jag skulle tro att orsaken man mäter på yngre är för att det är lättare att få ett stort representativt urval av unga skolelever då det råder mer eller mindre skolplikt. Dessutom gör det många elever både nationella- & internationella prov vilket till sin natur är storskaliga och ofta ger en möjlighet att jämföra resultat över tiden. Problemet är dock, precis som du säger, att flickor mognar tidigare än pojkar vilket gör det svårt att dra paralleller till den vuxna befolkningen. Vad man kan göra då är att titta på storskaliga prov likt SAT och ACT. Problemet då är i stället att de inte längre är lika representativa då det drar betydligt mer från den övre delen av distributionen. Dock ger den en ganska bra bild av just den delen av distributionen. Ett annat alternativ, som är ett mellanting mellan dessa är PIAAC som mäter matematisk-, problemlösning och läsförståelse hos vuxna människor. 166 000 människor från 33 länder genomförde detta för något år sedan. Där ser man att män presterar ca 10 poäng bättre i alla länder och det inte är någon skillnad i läsförståelse. Det skulle ju vara bra om man kunde få PIAAC att samtidigt inkludera ett intelligenstest...

Jag var tidigare ganska övertygad om att män hade högre medelintelligens men efter att ha läst ganska mycket på området är min uppfattning numera att skillnaden är negligerbar. Bland akademiker har männen högre snittintelligens men detta drivs primärt av att det finns betydligt fler riktigt intelligenta män samt att fler kvinnor läser vidare. Detta gör att man drar en större andel från den kvinnliga populationen, primärt fler från de med lägre resultat. Fler intelligenta män och fler mindre intelligenta kvinnor drar isär medelvärdet. Skulle man dock ta ett riktigt slumpmässigt urval är min uppfattning att den genomsnittliga skillnaden skulle vara negligerbar.

Det är ju för att vi oftast pratar om varför det finns fler män på ledande positioner, inom STEM och bland ekonomiskt och intellektuellt framstående i allmänhet. TS handlar ex. i det här fallet om att punktera sådant som genusvetare gillar att påstå ex. att det inte finns någon skillnad i matematisk förmåga eller intelligensspridningen.

Du har helt rätt, det finns otroligt många manliga idioter, de flesta kriminella är män, våldsbrott ink. våldtäkter görs primärt av män. Män gör otroligt mycket idiotiska saker, men de gör även otroligt mycket bra saker. Kvinnor presterar generellt bättre på olika tester av verbala förmågor, de är mer fingerfärdiga, smidiga, omvårdande. De begår generellt mindre brott. Det finns många kvinnor som är fantastiska och många kvinnor som är idioter. Kvinnor kan vara fantastiska företagsledare, politiker, forskare etc. och de skall självklart ha samma rättigheter, möjligheter och skyldigheter som män. Den dagen vi pratar om varför det finns fler män på kåken eller på särskolan så kommer jag länka till sådant.

Vad som händer är att när man människor hamnar i en miljö där de får grundläggande stimulans och tillräckligt med näring minskar effekten av miljön kraftigt och kvar blir i princip bara den genetiska skillnaden. Jämför ex. med längd. Får du tillräckligt med näring når du den längd du genetiskt har med dig och skulle du äta mer blir du bara tjock, inte längre. Ung. samma med intelligens.

Svarta i USA ökar från runt 70 till ca 85. Denna skillnad har varit konstant sedan mitten av 80-talet d.v.s. bland de som födde spå 70-talet. Tittar vi på SAT så har skillnaden varit konstant sedan 1986.

Det är därför du även få resultatet att asiater som växer upp i vita familjer generellt får högre snittintelligens än adoptivfamiljen medans det är tvärt om för svarta. När det gäller att få grundläggande stimuli handlar det verkligen om grundläggande stimuli och ett vanligt underklasshem räcker gott och väl för att tillfredsställa det kravet. Stimulans utöver detta har ingen effekt.

Såg en ny artikel som jag inte hunnit läsa ännu men är du intresserad kan du ju titta på den: The environment in raising early intelligence: A meta-analysis of the fadeout effect (2015)

We analyze 7584 participants across 39 randomized controlled trials, using a mixed-effects analysis with growth curve modeling. We confirm that after an intervention raises intelligence the effects fade away. We further show this is because children in the experimental group lose their IQ advantage and not because those in the control groups catch up.

Så här är det alltid när du diskuterar med dessa människor. Du kan fråga dem vad det skulle krävas för studie för att de skulle ändra uppfattning i en fråga. Efter de svarat ger du dem exakt en sådan studie, då flyttar de bara målstolpen ytterligare en bit. De har däremot inte ens i närheten av samma höga standard när det gäller att utvärdera forskning som stöder den egna ståndpunkten. Desciplina är ett utmärkt exempel som kan totalt vända på en femöring och vägrar tillämpa samma standard på sina egna källor som hon använder för att kritisera andras.

Det är helt klarlagt att han är en genusvetare och inte vilken genusvetare som helst utan en av Norges mest citerade och ofta tillfrågade i genusfrågor. Han uttalar sig självsäkert i frågor han inte har en aning om. Dessutom var han ingen ensam stolle utan flera kända sociologer och genusvetare uttalade sig. Var det ens en enda av dem som inte framstod som en total idiot? Man kan säg vad man vill om hur representativa de är för genusvetare i allmänhet men min uppfattning är att den uppfattning de ger uttryck för är i klar majoritet inte bara bland genusvetare utan bland sociologer och psykologer i allmänhet och bland genusfeminister i synnerhet.

Nåväl; ämnen som t.ex. filosofi, sociologi, beteendevetenskap och psykologi, klassas som vetenskapliga. Genusvetenskap tar sig an dessa ämnen, men frågeställningarna blir givetvis annorlunda. Det är inte ovanligt att forskare inom genusvetenskap har en bakgrund inom något av dessa ämnen, samt en idé om hur ett vetenskapligt arbete ska vara, hur tvärvetenskapligt tänkande ska tillämpas etc. Om premisser och metoderna inom ett genusvetenskapligt arbete verkar bristfälliga, borde kritiken riktas mot arbetet ifråga, inte mot hela ämnet.
(Det genusvetenskapen gör, är att utgå ifrån att män och kvinnor inte behandlas jämställt. Det handlar om att hitta olika sätt på hur man kan lösa problemet. Men för att kunna göra detta, måste man bl.a. identifiera tydliga premisser som man kan referera till.)

Angående biologiska skillnader, psykologiska och sociologiska faktorer etc., råder det även stora diskussioner och meningsskillnader hos genusvetare sinsemellan. Detta kan sägas om alla vetenskapliga discipliner, vare sig det är inom ekonomin, psykologin, fysiken, lingvistik, eller något annat valfritt ämne. Det är just sådana diskussioner som främjar utvecklingen av nya teser och teorier.
(Exempelvis är det inte alla genusvetare och feminister som anser att män och kvinnor är identiska rent mentalt. Men rättfärdigar dessa olikheter att 50% av befolkningen betraktas som mindervärdiga? Nej.)

Genusvetenskapen är visserligen ett nytt ämne som står inför stora och komplexa problem, men det har också ett stort potential. En av de saker som krävs, är folk som genuint tror på att framsteg inom genusvetenskapen kan förbättra världen.

Kort och gott, genusvetare är inte smartare än så och med denna bevisning borde ärendet vara avhandlat?

Jag gissar dock att Disciplina och Merapi, när de fått hämta sig har mer ont blod att förspilla.

Jag tror att det här enbart är en källa för mer skepsis bland skeptiska. Precis som jag upplever är fallet med teologi (konfessionell teologi då), där man utgår från en tro och försöker hitta 'vetenskapliga' förklaringar och belägg för tron.

Jag tycker absolut man ska ha en hälsosam skepsis inför sådana verksamheter, och det gäller inte minst om man verkar inom dem själv.

Fin ursäkt, får väl tacka för den.
Dock har vi den senaste tiden inte diskuterat detta du säger ovan, utan varför vi har patriarkat från början.
Så då borde väl ditt konstanta biologiska citerande försöka förklara detta fenomen eller hur?

Oantastlig. Du är kungen bland kungar! Intressant ämne.

Det är en intressant liknelse, hur ser det ut inom genusforsknings-området, råder det lika stora meningsskiljaktigheter mellan forskare på det området som det gör inom de discipliner du nämner?