Håller genusforskningens fundament på att vittra sönder?

Frågan var specifikt vilken av dem två som är den bästa representaten. Den som innehar en undergratuate-titel eller den som arbetat sida vid sida med forskare med postgrad i ämnet i 11 år.

Men eftersom du nämner examen som kriterie så antar jag att din ståndpunkt är att man kan genusvetenskap bättre efter 3 års förberedande studier än efter 11 års forskning.

Nu blir jag bara ledsen Merapi och Disciplina.
Kan vi åtminstone hålla de här diskussionerna på en någorlunda grundnivå?

Eller är det synonymt med hela den "tvärvetenskapliga klick genusvetare" att så fort man hänger upp en fix punkt, så ska man flytta fokus från det och börja i en annan ända, pga orsaker?

Karln var genusvetare. En av Norges främsta dessutom, okej?
Det var därför man frågade honom.

Vem utbildade den förste genetikern?

ja han kan vara en genus"vetare" i praktiken jepp. Han har ju valt att forska på ämnet genus, men inom sitt expertisområde (som alltså inte är genusvetenskap utan litteratur.)
Men! grejen här är han plockas för att representera "genusvetarna" i en dokumentär och han får frågor som han definitivt inte har någon foremell utbildning för (kring biologi) och sen tar man hans svar för att slå i huvudet på genusvetenskapen.

Ska vi köra en liten liknelse här så alla hänger med hur dumt detta blir…
Någon vill göra en dokumentär i akt och mening att nedgöra vetenskapen historia.
Man suger tag i en stackars musiker, som visserligen jobbar inom fältet historia, för hen forskar inom låt säga minuetter från 1700-talet (superhett område) och sitter på ett projekt där hen har nära samarbete med historiker. Sen frågar man hen om den ekonomiska historien under 1800-talets senare hälft och förväntar sig få ett "historiskt" korrekt svar. När man inte får det så ahhh!!!! titta vad var det vi sa!

Det var inte ett så bra exempel eftersom man kan anta att frågorna syftade till att påvisa att det är bra att veta något om biologi om man sysslar med genusfrågor. Det är alltså fullt relevant att fråga sig hur man kan syssla med genusvetenskap utan att ha en hälsosam dos av biologikunskap under bältet. Hur kan man avgöra om något beror på arv eller miljö om man inte studerat arv? Det känns som det kan föreligga en risk att man graviterar mot förklaringar som man faktiskt förstår.

Förstår du?

fast inte direkt nödvändigt om man forskar på manlig gestaltning och manlighetens utformning inom litteratur. Då har man ett starkt intresse för genusfrågor och en expertkunskap som går att applicera kring sitt intresse av genus och dess utformning.
Du behöver faktiskt inte kunna mycket om biologi där.

Mycket mer korrekt individ hade alltså varit ex. en biolog, genetiker eller naturvetare som har motsvarande intresse för genus och biologisk kön ex. Finns nog ett sådant gäng någonstans i någon korridor man kunde ha hoppat på.
Eller ännu bättre en genusvetare som kanske har specialiserat sig på just denna aspekt av frågan.

men självklart inget kul ha med en sådan person i en dokumentär där man vill framställa genus"vetare" som idioter.

Skulle jag vilja göra en "slagkraftig" dokumentär om ex antifeministers kvinnohat och dra en fet linje under hur "äckligt" blåsta och fördomsfulla denna åsiktsgrupp är, hade jag ju självklart tagit reda på identiteten på div. nötter som häckar på FB och kört en intervjuv med den minst utbildade, IQ-fiskmås och charm–träbit individen jag kunde hitta. Sen hade jag manglat vederbörande i hans syn på falskanmälda våldtäkter ex. Sen klippt ihop honom med en gruppvåldtagen 14-åring.

Smaskigt!

(jag borde bli TV-producent)

Men det hade ju definitivt adderat några dimensioner om en sådan person kände till biologiska skillnader mellan kvinnor och män som influerar beteenden och gestaltningar av beteenden.

Det bästa vore om genusvetenskapen tar och skickar fram sitt toppade a-lag, så startar vi en kickstarter för en ny dokumentär.

Sex Differences in Mathematics and Science Achievement: A Meta-Analysis of National Assessment of Educational Progress Assessments (2014)

Results show that there were small but stable mean sex differences favoring males in mathematics and science across the past 2 decades, with an effect size of d =.10 and .13, respectively, for students in 12th grade. Furthermore, there were large sex differences in high achievers, with males being overrepresented by a factor of over 2:1 at the upper right of the ability distribution for both mathematics and science.

Despite societal changes in the roles of men and women ( Auster & Ohm, 2000 ), this has not translated into diminishing sex differences over time as predicted by social and psychobiosocial perspectives.

These findings make the claim that sex differences in quantitative reasoning have been eliminated in modern samples somewhat premature

Sex differences in the right tail of cognitive abilities: A 30 year examination (2010)

The present study provides male – female ability ratios from over 1.6 million 7th grade students in the right tail across 30 years (1981 – 2010) using multiple measures of math, verbal, and writing ability and science reasoning from the SAT and ACT. Male – female ratios in mathematical reasoning are substantially lower than 30 years ago, but have been stable over the last 20 years and still favor males.

In addition, since our findings on both the SAT-M and ACT-M are quite similar, roughly 4 to 1 and 3 to 1, respectively, at the top 0.01% level… it is remarkable that we find a male advantage in the extreme right tail on this measure and that among all perf ect scorers, 18 have been males and only one has been a female.

Författarna konstaterar en ganska intressant sak:
"There have been periodic reports that this ratio has declined to around 3 to 1 (e.g., Spelke, 2005a ), which along with research appearing in Science underscoring the lack of male – female differences at the mean ( Hyde & Linn, 2006; Hyde et al., 2008 ), and anecdotal accounts of women winning the Nobel Prizes in STEM, has led to the impression that sex differences in math ability in the extreme right tail no longer exist or at least are no longer meaningful. This perception has developed despite the fact that no large empirical dataset has been examined in contemporary times confirming commensurate representation in math ability at the extreme right tail."

Ja, undra hur det kommer sig att genusfeminister drar den typen av slutsatser utan data... Av samma anledning som Merpi och Desciplina kanske?

Från de två största intelligensmätningar som gjorts: Sex Differences in Variability in General Intelligence: A New Look at the Old Question (2008)

In this article, we reviewed the history of the hypothesis that general intelligence is more biologically variable in males than in females and presented data from two samples consisting of almost entire populations that test this hypothesis. These data, which in many ways are the most complete that have ever been compiled, substantially support the hypothesis [that there is] greater variability among males at the high ends of the overall distributions of general intelligence… at the highest levels of general intelligence in the SMS data, the ratios of males to females were about 2:1.

Här har vi något intressant.

Gissningsvis av ideologiska skäl görs ofta dessa intelligensmätningar på barn då man vet att kvinnor mognar tidigare än män mentalt, då får man "finare" och mer jämställda siffror.

Det ser annorlunda ut när mätningarna utförs på vuxna människor. Då hamnar helt plötsligt män 5 poäng IQ över kvinnor.

http://www.iqcomparisonsite.com/sexdifferences.aspx

Om man ska stryka genusforskning från vetenskap lär manpå samma premisser även stryka historia, arkeologi, ekonomi, samhällsvetenskap osv. Många års diskuterande och teoribildande som försvinner pga att det inte går att testa experimentellt. Låter det vettigt och rimligt? Nej.

Hur vore det om man överlät kvalitetsbedömningen till den vetenskapliga metoden istället för poltiskt färgade känsloargument på facebook. Det vetenskapliga världssamfundet är ju trots allt bättre på att bedöma vad som är vetenskap än anonyma skribenter på flashback.

Det finns mycket bra trådar kring detta ämne på vetenskap och folkbildnings facebookgrupp. Kolla in det TS.

Utan att diskutera själva utformningen av intelligenstest så visar i stort sett all intelligenstestning att män har en något högre andel i toppen samt en högre andel i botten. Kvinnor har uppvisat mer jämn prestation. Det är större variation inom könet än mellan könen.