Håller genusforskningens fundament på att vittra sönder?

I min värld är afrikanen svart - en typiskt stereotyp bild - men inte ska du slå i mig att det är en social konstruktion... Afrikanen är svart av rent biologisk skäl och hade så varit även om vi saknat hjärnor.
Stereotyper är snarare en beskrivning av en normalfördelning av observationer. De är sällan gripna ur luften eller hjärnspöken.
Att romer stjäl är en stereotyp bild - men om man tittar på hur det verkligen förhåller sig så är det kopiöst överrepresenterade bland folk som stjäl. Återigen visar sig stereotypen stämma, och då uppstår frågan- vad kom först... Stjäl romer för att de förväntas göra det, i så fall en social konstruktion. Eller förväntar vi oss att de ska stjäla för att de faktisk gör det i en väldigt mycket större utsträckning än vi?
/

Jo, han hade faktiskt till och med en forskartjänst och har skrivit en bok om genusforskning, som läromedel:
Här har du hans CV

Frågar man en vetenskapsman så får man ett svar baserat på fakta och vad som går att bevisa.

Frågar man en feminist/genusvetare/feministisk litteraturvetare så får man ett svar som totalt bortser från fakta. Det är det som är problemet.

men han är ingen genusvetare. Fatta.

Genusvetenskap är en tvärvetenskaplig disciplin, du har forskning som rör genus som pågår inom snart sagt varenda område i samhället, denna forskning behöver inte bedrivas av en genusvetare.
I detta fall har du en litt. vetare som verkar forska på manlighet inom litteraturen. Är ju skitintressant, och definitivt något som kan ingå i ex. genusvetares läromedel, precis som bibeln kan ingå som ref. litt. Men alltså inget som gör att han sen går att kalla för genusvetare, eller att hans bok eller bibeln går att kalla för "genusvettenskapliga" böcker.

Man ser ju av CV att han haft en professur vid institutionen för gender research vid Oslo Uni i 11 år ändå. Han har alltså 11 år av postgrad inom ämnet, men han är inte en genusvetare för han inte har undergrad? Nej det är klart, vill man hänga upp sig på det så.

Att ha en professur vid en institution är inte detsamma som att ha en professur inom ämnet. Han förvandlas inte plötsligt till genusvetare för att han arbetar på institutionen för genusvetenskap, utan förblir litteraturvetare.

Japp och där forskas det på genus eller hur?

Där kan alltså genusvetare och andra som vill forska på genus och som har någon form av expertis samlas och jobba. hans expertis är litt. vetenskap.

Svårt?

jämför med andra liknande ämnen ex. historia.

Du har läst historia på universitet och kan därför titulera dig "historiker"
Sen vill du börja forska inom något ämne ex. Birka och kan då hamna någonstans där alla möjliga andra även finns och jobbar ex. arkeologer, antropologer, konservatorer, konsthistoriker, teologer kanske t.o.m en genusvetare som fokuserar på den biten.

Detta gör inte att genusvetaren plötsligt kan titulera sig "historiker" eller hur?

Men titta här. Om vi kallar tidpunkten för införandet av en akademisk disciplin för T, så är det så att från tidernas begynnelse till T + tiden för utbildningen så finns det inga med den akademiska titeln.

Innebär att de som jobbar med att utbilda och examinera de som senare ska erhålla titeln ifråga inte är kompetenta att göra det, för att de inte innehar titeln som ännu inte finns?

Jo men min poäng är att vem utbildar den första genusvetaren? Det är ju inte en genusvetare på pappret, så frågan är om det är en genusvetare i praktiken ändå?

Och T != 2002.

I de fall när det saknas tidigare verksamma inom ett område så faller det vanligtvis på en vetenskaplig kommité att tillsätta en sådan. Detta är för all del inte helt ovanligt, även inom mer etablerade fält, och det skulle ju också kunna hända Lorentzen, men bara det faktum att han varit verksam vid en institution avslöjar ju inte att han skulle ha förvärvat en professorstitel just inom det ämnet.

Jag är ingen fan av hänvisning till auktoritet, men eftersom det är typ fokus för den här specifika diskussionen så.

Givet att man har två personer, vems ord väger tyngst när det kommer till frågor om genusvetenskap?

Person A: Genusvetare, diplom från Södertörn i övrigt inga akademiska meriter

Person B: Doktorstitel i litteraturvetenskap, specialitet könsgestaltningar i litteraturen. Utöver det 11 års forskningstjänst tillika professur vid institutionen för gender research vid Oslo universitet. där personen ifråga även arbetat som lektor.

Ja, om han inte är professor eller har en examen inom ämnet så är han ju en väldigt tveksam representant för det. Som professor har han emellertid en viss vetenskaplig auktoritet oberoende av vilket ämne han uttalar sig om, men jag vet inte om jag skulle argumentera för att den överskrider en examen på basnivå inom det specifika ämnet. Oavsett vilket så är han som sagt en tveksam representant för genusvetenskapen som fält.