Bevisa att Gud existerar [Sammanfogad tråd /Mod]

Om man utgår från att gud är ekvivalent med att finnas till? Är det någon vits med det? Hur går man därifrån till att gud är en entitet med olika egenskaper och förmågor? Om vi nu bortser från a priori-postulaten, på vilket sätt kommer vi framåt genom att byta etiketter på saker och ting?

Och din självinsikt är naturligtvis vida överlägsen alla andras?

Nej, Varat har en djupare innebörd än något inomvärldsligt. Det var därför jag nämnde Sankt Thomas av Aquino och Ibn 'Arabi, två av de mest respekterade filosoferna inom sina religioner. Ingen av deras Gudssyn kan likställas med "Gud är universum" etc. Varat och verkligheten är vaga begrepp varav missförstånd lätt uppstår. Man kan snarare beskriva Gud som det Absoluta i verkligheten, som dess grund. Vill man förstå Gud bättre måste man via kontemplation lyckas diskriminera mellan det som är absolut verkligt och det som bara är verkligt på grund av sin relation med det Absoluta. Det handlar alltså om en metafysisk dualism väl förankrad i västerlandets idéhistoria och som står i kontrast mot hippie-andlighet, new age och panteism.

Jag tror mitt svar till Sir. förklarar en del. Något intressant är att existensen av ting ofta setts som "bevis" på att Gud är. Det relativa "bevisar" det Absoluta genom sin blotta existens.

När det kommer till egenskaper så finns det vissa problem. Det som är absolut kan inte likställas med något och ytterst undgår det all form av dualitet. (För att komplicera det än mer så transcenderar det Absoluta till och med Varat men det kan vi ignorera för enkelhetens skull.) Dess transcendens får som konsekvens att våra ord och tankar aldrig kan greppa det Absoluta. - "Det Tao som kan beskrivas är inte det eviga Tao." - Därav förekomsten av via negativa. Men om vi vill ge en fingervisning kan vi säga att genom sin unicitet är det Absoluta i första hand enhet, det är det Ena, det enkla. Genom att vara en utan något jämbördigt saknar det inget, den är fullkomlig, perfekt etc. Samtidigt är det i sin gränslöshet allt, då det är alla tings innersta princip. Genom att vara närvarande i allt är det allestädes närvarande. Diverse teologiska begrepp som allvetande, allgodhet m.m. speglar trots motsägelser och teologiska dilemman en djupgående metafysisk sanning.

Med all respekt för av Aquino on ibn 'Arabi så levde de för ca 800 år sedan och hade en annan världsbild och ett annat utgångsläge än vi.

Du vill tydligen säga att gud är varat utan att närmare definiera egenskaper och förmågor. Jag bortser också nu från dina a priori-postulat och konstaterar att min fråga fortfarande är: Kommer vi vidare genom att byta etikett på saker och ting? Vi finns till, visst, det är vi överens om. Och sen då? Tycker du att det är ett bevis för att gud finns (får inte glömma trådämnet helt här)? Eller tog det nu igen slut med att allt är enhet och gud är universum och universum är kärlek och det övergår vårt förstånd?

Jag vet inte hur jag ska tolka "det absoluta i verkligheten, som dess grund".

Att vara "grunden för verkligheten" låter bara som en omskrivning av "gud har skapat allt", eller?

Hur som helst så är allt detta off topic om du inte du inte är bredd att sätta igång med bevisföring för din tro.

När ... och med vilken typ av bevisföring?

Vilket bara är att flytta målstolparna..


Men dit kommer du ju aldrig ... du hänvisar bara vagt till det.

Nej. Vad är det som har ändrats menar du?
Jag gissar att du kommer säga vetenskapen, men det har inget med detta att göra.
Att saker finns visste man redan då. Det enda som naturvetenskapen tillfört är att den visat hur saker fungerar i detalj. Inte varför.
Det enda som fysiken har tillfört intellektuellt i fråga om metafysik är att den i många fall bekräftat sånt som de kom fram till genom att tänka för i tiden. Tex att världen består av små delar som styrs av energier, att allt varit ett (och fortfarande är), att allt hänger samman och påverkar varandra, etc, etc.


Det här är ju ett försök att undvika det faktum att det handlar om "mindsets". Hur vi människor betraktar och uppfattar världen. Det handlar om att komma till insikt med att varat och det absoluta är verkligt och inte bara ett ord. På samma sätt som vi förstår allt annat som är helt uppenbart för oss och som vi inte ifrågasätter. Det är först när det blir verkligt i våra huvuden som vi på riktigt förstår det.

Det filosofiska perspektivet.

Try to keep updatet.

Det som ändrats är den samlade mängden kunskap och i och med det hur vi uppfattar världen och vår plats i den. Det är inte ens hundra år sedan man trodde att Vintergatan var hela universum. Tror du att skillnaden mellan att vara alltings centrum och ett litet obetydligt dammkorn inte påverkar folks världsbild? Någonting metafysiskt finns det fortfarande inga belägg för.


Mindset är bara ett annat ord för världsåskådning. Jag är inte solipsist och accepterar att det finns en verklighet. På vilket sätt är verkligheten gud? Vilken gud? En hurudan gud? En medveten entitet? Anser du att du bevisat gud eftersom verkligheten finns?

Det har ändrat världsbilden var gäller det fysiska perspektivet, men inte det när det kommer till synen på själva varat i sig, dvs metafysiken.
Däremot har det ändrat många andra perspektiv såklart. Men i de flesta fall är det tankar som redan funnits sedan gammalt. Dvs i urläran.


Ja
Ja och det har inget med "solipsist" Det är ett uttryck som vissa drar till med när det börjar bli lite och det går utanför comfortzne.

Det är just verkligheten som varat och det absoluta handlar om.

Ja medvetenhet är en bra liknelse. Det närmar sig. Det som skiljer är att se varat som något levande och besjälat. Hur detta levande är beskaffat är en fråga i sig, men förenklat skulle jag vilja påstå att det är de två världsbilderna som står mot varandra.

Det finns inga bevis. Och "verkligheten" är verkligen mer än ett ord.