Spontanhockeyn dör - hur vända trenden?

kids spelar inte landhockey längre. Det är MMA och våld som gäller.


Miljön och isarna förändras, isarna smälter, det är för varmt.

Lägg därtill att befolkningen ökar, vilket är inte gynnsamt för en sport som hockey.

Den passar bättre i stora länder, med mellanstor befiolkningstäthet.

Ser inte så ljust ut, när man dessutom inte satsar på att lägga isar.

Det behövs drastiska åtgärder.

Man skulle behöva tillverka nya budgethallar, hallar designade enbart för att lira lite.

Det finns för få hallar, och allmänhetens åkning med bl.a. klubba är inte tillåtet i alla hallar, eller så är klubba tillåtet under vissa tider. Det är oftast tider när kidsen går i skolan. Sporten är dyr, kanske inte i början men det är för få klubbars hockeyskolor som kan tillhandahålla en komplett utrustning för utlåning, under en begränsad period så att kidsen får prova på.

Ishockey är en fantastisk sport, så mycket mer än bara just spel på is. Kamratskap, respekt, disciplin, att stå på egna ben och bli självständig. Ju äldre grabbarna blir (även tjejer finns numera i pojklag) desto tajtare blir gruppen/laget.

Det finns en viktig sak som måste ändras och det är elitsatsning på barn i låg ålder. Det finns klubbar som inte tar emot barn när de fyllt 8-9 år med resonemanget att det är för sent, och detta är så fel. För ser man till den kritiska åldern 15-16 år där flest grabbar slutar så finns det en orsak. Ishockey är inte kul. Kidsen har inte roligt. Det är A och O att barnen har kul, att man som klubb tänker långsiktig hur man ska lyckas behålla intressent för sporten kvar hos barnen.

Det börjar redan i hockeyskolan, det ska vara kul och bör vara så ända upp till U15. Elitsatsningen bör komma kring U16 för är man kvar då, och känner motivation för att ta dom extra skären som krävs har man ett genuint intresse. Man tycker det är kul. Föräldrar till barn som utövar sporten behöver tagga ner och låta barnen ha kul och inte sätta en sådan förbannad press. Se på tvillingarna Lundqvist, deras föräldrar satt tysta på läktaren. Dom fanns där som stöd både när det gick bra och dåligt. Det är inte alls ovanligt att föräldrar idag pressar barnen, bråkar med tränare och beter sig allmänt förjävligt vid sidan om rinken. Återigen låt barnen ha kul, det är ett framgångsrecept, nyckel till att få dom att fortsätta utöva sporten.

Sist men inte minst, vilka är det som utövar sporten. Oftast är det svenska barn. Klubbarna måste börja tänka utanför ramarna. Vill man få fler utövare bör man även börja locka barn med invandrarbakgrund att prova på. Det är alldeles för få barn med just invandrarbakgrund inom svensk ishockey och det är synd. För någonstans där ute i förorterna har vi nästa Foppa.

Intressant ämne, jag älskar ishockey och skulle gärna se att fler barn utövade denna fantastiska sport.

// Leif

PS: Ber om ursäkt för ev stavfel, skriver från mobilen hög på hostmedicin, och väldigt ont i lungorna ( lunginflammation).

Är det bara jag som märkt, att ju trängre vi bor, desto mer populärt blir kampsporter och våld?

Är det för att vi känner oss trängda på vårat behov av utrymme och privat rum?

Följer väl liberaliseringen av samhället i stort, att sånt som räknats som osocialt beteende numera är OK.


Spontanidrott öht är väl ovanligt numer. Spelar kidsen tennis mot garageporten? Spelar man badminton på gatan? Åker man och simmar i havet eller sjön sommartid, eller doppar man sig bara? Åker man BMX eller mountainbike i skogen?

Det enda jag tror blivit jävligt mycket vanligare bland fysiska aktiviteter är studsmatta. Inget som direkt leder till organiserad idrottsutövande i framtiden, eller vad säger ni?

Mera skärmtid och mindre sociala barn tror jag är orsakerna.

Vi bor inte lika glest i storxtäderna t.ex . ingen plats att spela landbany/landhockey, fotboll, tennis (som jag minns att några spelade på gatan). befolkningsökning = ökad befolkningstäthet i storstäderna.

Är det fler som delar denna deppresivitet med mig?
Politikerna vill ställa sig in, och uppmuntrar MMA, slagsmål och kampsport, så länge det är ett klubbmärke på en tröjja någonstans. Fotboll är det enda som överlever.

Det är bara att inse att hockey och landhockey inte riktigt gått hem med invandrarkidsen.

Det ser väl exakt likadant ut i villakvarteren nu som 1986? En liten gata och några hus, en vändplan, en parkeringsplats, en öde skolgård om helgerna, några timmar med dagsljus efter att skolan är slut för dagen osv. Fast det kanske inte säljs gamla fina träklubbor på Stadium eller Intersport 2016? Åks det inlines förresten?

Tror själv att det kommer spelas någon form av lekfull hockey (inne och ute) i de kommuner som satsar på sporten i en del av sin egen marknadsföring (=ambitioner att klättra i seriesystemet). I övriga landet kommer det vara torrlagt dessvärre.

Som några nämt redan innan, en lokal klubb som vågar satsa och en kommun som ställer upp är grundförutsättningar för att få hyffsat med istider söder om Stockholm (kanske längre norr ut, som t.ex Gävle) där tillgången på uterinkar med is är sporadisk. Finns det istider så finns det förutsättningar, men det krävs lite mer en så, det behövs närhet till ishallar så byggs alla ishallar i samma område i en stad så kommer övriga stadsdelar inte kunna spontant ha tillgång till dem för yngre personer utan tillgång till transportmedel.

Men sen finns det nog ett problem i dagens barn, de är lite mer vana vid att få saker organiserade för sig samt att det finns många andra tidsfördriv som lockar. Växte själv upp på landet i södra sverige och med jobbande föräldrar som inte hade tid/pengar att köra mig till någon ishall (4 mil bort) så tog man givetvis alla möjligheter att spela hockey när det gick, vilket innebar att hitta en sjö där isen var tillräckligt tjock, samla ihop kompisar som ville spela, skotta snö och allt inom de få ljusa timmarna på dygnet utanför skolan. T.o.m. hände en gång att vi (11-12 åringar) lånande en traktor (MF135 har jag för mig) för att skotta bort 15-20cm snö från isen för att spela hockey. Jag har inte sett någon 5:e klassare komma cyklande med hockey-klubba i handen och snöskovel fastspänd på pakethållaren de senaste 20 åren, något som var självklart för 30 år sedan. Eller en förälder som tycker sina 10-åriga barn kan gott cykla några kilometer till närmaste sjö för att spela hockey.

Det kallas "innebandy". Fast på gatan. Det man kallade "landhockey" förr.

Ungarna gör faktiskt det. Spelar på skolgården på rasten. Med innebandyklubba och boll.

Men att ta det därifrån till hockey - det kräver isar som inte folk kan stå för själva längre pga vädret/klimatet och då krävs det insatser från samhället.

Alla dagar eller bara vissa? Där jag bor är det klubbförbud på vissa dagar bara.

Ett annat problem är ju också att isen (ute-rinkar) inte riktigt tas hand om så att det går knappt att åka på vissa isar.

Orsaken till att allt är utdött här vart jag bor är för att A-laget storsatsar & köper in värdelösa lirare som tar all istid samt lägger allmänhetens åkning mellan 06:00 till 09:00 på mornarna, där 07:00 till 09:00 är utan klubba för balettdamerna blir nervösa av skotten. 1 jävla timma för grabben som är tokig i hockey & som vill dribbla, bedrövligt.

När jag var ung så fick man åka när man ville.

Foppa, Sudden och Börje betalar för nya isar:

http://www.svt.se/nyheter/lokalt/sto...rar-hockeyisar

Tummen upp! Hoppas på många nya isar i Stockholmsområdet i framtiden.