Citat:
Ursprungligen postat av
526
Alla ni i religonstrådarna bör vara bekanta med begreppet "scientismen".
Det är i korthet en blandning av stark ateism och övertro på naturvetenskapen – så pass mycket att det kan liknas med en religiös tro. Dvs de tror att naturvetenskapen inte bara är en metod för att skapa vetenskaplig "funktion", utan de tror även att vetenskapen indirekt besvarar existentiella- och metafysiska frågor.
https://sv.wikipedia.org/wiki/Scientism
Definition från WP:
Scientism är en filosofisk riktning, som innebär tron på den naturvetenskapliga metodikens exklusiva existensberättigande inom alla vetenskapliga fält – även de humanistiska.
Scientismen har kritiserats för att ha en övertro på naturvetenskapen.
Det där är väldigt vanligt här på flashback, det startas trådar varje vecka om "hur vi ska ersätta religion med vetenskap".
Bra länk.
Citat:
Ursprungligen postat av
nerdnerd
Att tid är det som mäts med klockor ligger till grund för ALL fysik. Men att man var noga med detta blev speciellt viktigt i Einsteins relativitetsteori, redan fr o m den speciella 1905 men inte mindre viktigt i den allmänna 1915. Dvs allting om tidsdilatation osv handlar om vad som skulle uppmätas med riktiga klockor. Och i den mån man har lyckats testa det experimentellt så har klockor uppfört sig precis som teorin förutsäger. Viktigt t ex för att GPS ska fungera.
Notera att trots att Einstein förstås också höll sig till denna definition, så ansåg han att tiden är en sorts illusion. Varför? Det har att göra med att i relativitetsteorin så är rumtiden ett centralt begrepp, och denna innehåller allt som har hänt och som kommer hända, utan något "nu". Rumtiden bara ÄR, den är inte något som händer. Att vi ändå upplever ett "nu" är iaf svårförklarligt i teoretisk fysik. Så finns verkligen nuet? Dvs finns tiden?
Ev relevans till topic? Hmm.. Kanske är så att för många är upplevelsen av Gud lika konkret som upplevelsen av nuet, och ändå så jämrans svårgreppbar och svårbevisad. Nåt sånt?
Köpenhamnstolkningen handlar om kvantfysik!
Köpenhamnstolkningen är en tolkning av kvantmekanik som grundar sig på att varje kvantmekaniskt system - i det typiska fallet en enskild elementarpartikel - beskrivs fullständigt av sin vågfunktion, och att enmätning eller observation innebär att vågfunktionen kollapsar till en klassisk partikel.
https://sv.wikipedia.org/wiki/K%C3%B6penhamnstolkningen
Visst används tidsbegreppet även där, men det är INTE det som Köpenhamnstolkningen är känd för. LÄS PÅ.
Nej, jag tänker inte skicka dig mitt diplom eller så. Men testa mig gärna med någon fråga i fysikforumet eller astronomiforumet. Eller kolla om du får ut något av mina gamla inlägg där.
Vad jag tänker angående frågan om tidens existens relaterat till Guds existens är att jag tror att det finns en koppling mellan goda gärningar och en slags evighet. En belöning på ett eller annat sätt, andligt här och nu, eller på annat sätt.
Detta innebär inte att det finns en "Gud" som är ditten och datten, men om man undersöker religionerna så handlar de ju just om att göra det goda för det godas egen skull, och att den som strävar efter att göra gott kommer bli belönad.
Kanske att godheten faktiskt kan "förflytta berg", det är så jag menar.
Jag har läst på lite om tidsaspekten i kvantmekaniken, vari anses att tiden egentligen inte rör sig A--->B utan snarare A<--->B om jag förstår de senaste undersökningarna inom
Delayed choice quantum eraser där en partikels väg påverkas av den mätningsmetod som den
senare utsattes för, på ett ännu oförklarligt sätt.
Detta skulle på ett underbart sätt förklara omnipresensproblemet, hur "Gud" kan vara medveten om allt men att vi ändå har ett fritt val.
Detta innebär inte att "den som tror på Jesus kommer till himlen" eller att man behöver vara kristen eller liknande religiösa egenheter men kanske att det finns en kärleksdimension som vi kan välja, eller som vi kan avsäga oss.
Vetenskapliga studier har visat att människor faktiskt kanske kan förutsäga framtida händelser upp till 10 sekunder innan de händer:
Citat:
Many studies have shown that physical responses including heart rate, pupil dilation and brain activity change between one and 10 seconds before people see a scary image (like a slithering snake). In most of these experiments, frightening pictures were randomly interspersed with more-neutral ones, so that in theory participants didn't have any clues about which photo would pop up next.
They still found a "presentiment" effect, in which measures of physiological excitement changed seconds before an event. The finding suggests that people's bodies subconsciously sense the future when something important is about to happen, even if the people don't know it.
The paper doesn't claim that people are psychic or have supernatural or paranormal powers. Instead, the authors believe presentiment is a real, physical effect that obeys natural laws — just ones that nobody understands.
http://www.livescience.com/24479-bodies-predict-the-future.html
Iom detta visas att Gud teoretiskt kan ge oss glimtar av "framtiden". Om nu ens framtiden existerar på det sätt som vanligt folk tänker sig. Tiden kan ju gå åt olika håll, enligt fysiken, eller hur?
Samtidigt har vi ett fritt val att reagera på glimtarna eller avstå. Och allt detta skulle kunna vara ett teoretisk kunskapsområde -- inom ett område vi ännu vet lite om.
Det viktiga tycker jag är möjligheten av att vi människor är ihopkopplade med något större som ligger bortom tid och rum.
Detta är inte "en gubbe med skägg" som ateisterna brukar tänka sig det... Inte den mordiske Jahve, eller Fadern som offrade Sonen eller Allah som kräver 5 dagliga böner.
Framtida studier kanske ännu starkare kan påvisa kopplingen mellan goda gärningar och ett högre belöningssystem som kan påverka sådant som kan tyckas fysiskt omöjligt.
Med de vetenskapliga testmodeller vi har är det förstås svårt att bevisa att något hände före EFTERSOM något hände efteråt. Detta skulle kallas magiskt tänkande liknande hur barn ser på världen. Men i fysiken finns inte
ett dugg som bevisar att tiden faktiskt rör sig
framåt.
