Citat:
Jag hller mer eller mindre med dig helt. Med det sagt ska jag frska utveckla mitt instmmande lite. Inledningsvis br framhllas att jag snart har gjort ett r av notarietjnstgringen, tingsrtt.JackSm1ths inlgg om den gedigna promemorian (grattis frresten och vila lite nu!) fr mig att reflektera ver hur juristutbildningen str sig gentemot arbetslivet. Mer specifikt gllande vergngen frn juridikstudier till praktisk juridik.
Den dr vergngen gick smidigt fr mig och, svitt jag vet, fr alla mina juristkompisar, men jag har noterat fljande:
- Sprket som man lr sig p juristutbildningen hr inte hemma i det praktiska yrkeslivet. Inom svl den statliga som den privata sektorn r ledstjrnan att gra sig frstdd. En ambition som ppnar upp fr intressanta frgor med hnsyn till att lsningen ibland blir den att inte redovisa det juridiska resonemanget, utan endast slutsatsen, och ofta kraftigt frenklad. Den som frfattar juridisk litteratur vet dremot att lsarna r jurister eller aspirerande jurister och kan ta ut svngarna p ett annat stt.
- Under juristutbildningen hade man all tid i vrlden! Pstendet r inte helt sant, men flertalet nyexade jurister gr till byr- respektive domstolsvrlden, och riskerar att f uppleva hur det knns nr tiden inte rcker till p riktigt. Det r en konstig knsla att efter utbildningen, som tog all ens tid i ansprk, nu verraskande inse att man hade mer tid till sitt frfogande (som ts upp av jobbet).
- Det r en enorm skillnad p juristjobb och juristjobb, vilket egentligen inte r konstigt, men i ngon mn lmnade man universitetet och ansg sig vara del av ett skr, nr sanningen snarare r den att man r del av en nischad samhllsvetenskaplig disciplin och kommer specialisera sig ytterligare. Frgan r om den dr mytomspunna juridiska metoden r en tillrcklig gemensam nmnare? En jurist r en jurist r en jurist. Nej.
Ngon annan som r i vergngsfasen frn nyexad till icke-nyexad med liknande reflektioner?
Den dr vergngen gick smidigt fr mig och, svitt jag vet, fr alla mina juristkompisar, men jag har noterat fljande:
- Sprket som man lr sig p juristutbildningen hr inte hemma i det praktiska yrkeslivet. Inom svl den statliga som den privata sektorn r ledstjrnan att gra sig frstdd. En ambition som ppnar upp fr intressanta frgor med hnsyn till att lsningen ibland blir den att inte redovisa det juridiska resonemanget, utan endast slutsatsen, och ofta kraftigt frenklad. Den som frfattar juridisk litteratur vet dremot att lsarna r jurister eller aspirerande jurister och kan ta ut svngarna p ett annat stt.
- Under juristutbildningen hade man all tid i vrlden! Pstendet r inte helt sant, men flertalet nyexade jurister gr till byr- respektive domstolsvrlden, och riskerar att f uppleva hur det knns nr tiden inte rcker till p riktigt. Det r en konstig knsla att efter utbildningen, som tog all ens tid i ansprk, nu verraskande inse att man hade mer tid till sitt frfogande (som ts upp av jobbet).
- Det r en enorm skillnad p juristjobb och juristjobb, vilket egentligen inte r konstigt, men i ngon mn lmnade man universitetet och ansg sig vara del av ett skr, nr sanningen snarare r den att man r del av en nischad samhllsvetenskaplig disciplin och kommer specialisera sig ytterligare. Frgan r om den dr mytomspunna juridiska metoden r en tillrcklig gemensam nmnare? En jurist r en jurist r en jurist. Nej.
Ngon annan som r i vergngsfasen frn nyexad till icke-nyexad med liknande reflektioner?
- Vad gller sprket r det ngot av ett friskt uppvaknande att lmna universitetet. P utbildningen gjorde det ingenting om man slngde sig med en del lderdomliga uttryck utan det sgs nstan som ett stt att visa att man tillgodogjort sig materialet. I domstol fr man emellertid snabbt klart fr sig att man i mycket hg utstrckning kan och br erstta lderstigna ord mot mer moderna. Detta r emellertid ingenting jag upplever ser som negativt utan det r tvrtom en positiv verraskning. Det r inte en persons frmga att anvnda arkaiska ord, hrstammande frn kanslisvenskans mrkaste rtionden som gr en person till en god jurist. Istllet r en god jurist ngon som kan kan frst frhllandevis komplicerade begrepp och frlopp och drefter ge uttryck fr sin uppfattning p ett tydligt och lttfrsteligt stt.
- Angende tiden som str till frfogande i yrkeslivet mste jag instmma helt. Efter avdrag fr trning och matlagning r det inte mnga kvllar i veckan som bjuder p ngra mer exotiska aktiviteter fr undertecknad.
- Vad gller tid till frfogande kan jag ocks inflika att det var ett mer bryskt uppvaknande nr jag insg hur lite tid som str till en jurists frfogande i domstol. Dr handlar det ofta om att ta snabba beslut och att frfatta avgranden under tidspress. ven komplicerade sak- och rttsfrhllanden mste tillgodogras i ett snabbt tempo.
- I allt fler stunder vacklar jag i tilltron till den s.k. juridiska metoden existens. Vad r detta fr mytomspunnen metod? Hur tar den sig uttryck? Nr har man tillgodogjort sig den och nr har man det inte? Fenomenet erbjuder lngt fler frgor n svar. En annan sak r att man i yrkeslivet stter p bde hgt och lgt i form av ombud. Vissa ombud r briljanta och tycks snabba som kobror i sinnet. Andra ombud verkar ha missat bde en och tv terminer under utbildningens gng.
