Wikileaks grundare Julian Assange eftersökt för våldtäkt i Sverige

18 § När förundersökningen har kommit så långt att någon skäligen misstänks för brottet, ska den misstänkte, då han eller hon hörs, underrättas om misstanken. Den misstänkte och hans eller hennes försvarare har rätt att fortlöpande, i den mån det kan ske utan men för utredningen, ta del av det som har förekommit vid undersökningen. De har vidare rätt att ange den utredning som de anser är önskvärd och i övrigt anföra det som de anser är nödvändigt. Underrättelse om detta ska lämnas eller sändas till den misstänkte och hans eller hennes försvarare, varvid de ska ges skäligt rådrum. Åtal får inte beslutas innan detta har skett.

På begäran av den misstänkte eller hans eller hennes försvarare ska förhör eller annan utredning äga rum, om detta kan antas vara av betydelse för undersökningen. Om en sådan begäran avslås, ska skälen för detta anges.

Innan åklagaren beslutar i fråga om åtal, får han eller hon hålla ett särskilt sammanträde med den misstänkte eller hans eller hennes försvarare, om detta kan antas vara till fördel för åtalsbeslutet eller för sakens fortsatta handläggning i övrigt.

I fråga om rätten för den som anhålls eller häktas att ta del av det som har förekommit vid förundersökningen gäller även 24 kap. 9 a §. Lag (2014:257).

I rapporten konstateras att ingen förbättring av villkor för häktade har skett trots mångårig dialog. Sverige rekommenderas att snarast möjligt se till att restriktioner för häktade endast ska utfärdas i undantagsfall och inte gälla längre än nödvändigt.

Upprepad kritik mot utbredda restriktioner för häktade.

I dag den 17 februari offentliggjorde Europarådets kommitté mot tortyr (CPT) sin rapport från sitt senaste inspektionsbesök i Sverige i maj 2015.
I rapporten riktar kommittén kritik mot Sverige på flera punkter.
Kommittén beklagar att den trots 24 års dialog med svenska myndigheter inte ser några framsteg i fråga om den utbredda användningen av restriktioner för häktade i Sverige.
Kommittén rekommenderar Sverige att snarast se till att restriktioner för häktade bara används i undantagsfall och inte längre än absolut nödvändigt. Kommittén uppmanar också Sverige att radikalt förbättra de häktades möjligheter till aktiviteter.
Kommittén skriver i sin rapport att proceduren för att undersöka anhållna personer, i syfte att förebygga övergrepp från polisen, lämnar mycket att önska. Kommittén framhåller att Sverige måste se till att de frihetsberövade blir noga och systematiskt undersökta av kvalificerad sjukvårdspersonal när de kommer till polisarresten.
Kommittén är också bekymrad över att Sverige inte har gjort något för att genomföra de rekommendationer som den gjorde efter sitt besök i Sverige 2009. Det gäller frihetsberövades rätt att informera en utomstående om sin situation samt deras rätt till advokat och läkare.

A person deprived of his or her personal liberty is to be regarded as a ‘political prisoner’:
a. if the detention has been imposed in violation of one of the fundamental guarantees set out in the European Convention on Human Rights and its Protocols (ECHR), in particular freedom of thought, conscience and religion, freedom of expression and information, freedom of assembly and association;

b. if the detention has been imposed for purely political reasons without connection to any offence;

c. if, for political motives, the length of the detention or its conditions are clearly out of proportion to the offence the person has been found guilty of or is suspected of;

d. if, for political motives, he or she is detained in a discriminatory manner as compared to other persons; or,

e. if the detention is the result of proceedings which were clearly unfair and this appears to be connected with political motives of the authorities.” (SG/Inf(2001)34, paragraph 10).