Citat:
Ursprungligen postat av
andersaanderssona
Det finns en aspekt i denna diskussionen som det inte skrivits så mycket om. Om det har någon relevans i sammanhanget låter jag er avgöra.
Holmer nämner i sin bok angående Ebbe, Olof Palme Är Skjuten. Sid. 103.
Hans känsla för väsentligheter är medfödd, hans minne kan vara besvärande för andra.
En man som kunde ses liggandes i Palmes soffa, samtidigt som han tidigare var Geijers och Lidboms pressansvariga, visste nog en del om sossarnas inre liv. Där det samtidigt framkommit att man gärna lyssnade på hans skvaller om andra sossar.
Alltså pratar vi om en man som visste mer än man ville att han skulle veta.
Den dagen Palme kastade ut honom kunde han inte kasta ut hans minnen. Minnen som senare eventuellt kunde användas i hans egna syften.
Kom ihåg att EC en tid bodde ihop med Leijons blivande man i Göteborg. Alltså var kontakten med samma Leijon senare personlig när hon skrev sitt berömda introduktionsbrev.
En person som sitter inne med strikt personliga kunskaper om andra, sitter också med en informell maktposition. I synnerhet om man dessutom har kunskaper om partiets inre liv och deltagit i dess mörkande av sanningen i diverse affärer. Man behöver inte ens nämna orden utpressning eller tacksamhetsskuld för att förstå vad det handlar om.
Funderar man på Ebbe finns det mycket som är märkligt. Han finns på plats med HH redan i mordets inledning.
Ebbe var sekreterare, förläggare och redaktör. Och som sådan får han i uppdrag att resa omkring och hantera underrättelseuppgifter om det största brottet i Sveriges historia.
I vilken ställning står man i i den världen, när en till synes bokförläggare, får ha oerhört känslig unerrättelseverksamhet, baserat på ETT BREV SOM HAN SJÄLV SKREV!
Det är högst noterbart. Han agerar agent på ett rekommendationsbrev som han själv har skrivit.
A-GL hävdar att det blev så pga att hon inte hade tid att skriva det själv. Hur låter det?
Landets JM har inte tid att skriva ett litet brev när en person ska insamla uppgifter för Sveriges regerings räkning i det mest angelägna fallet i landets historia?
I vilken organisation, och vem har makten att, till sig själv, skriva ett sådant uppdrag?
Och på vilken nivå måste man vara för att kunna stoppa det?
JM räckte tydligen inte?
Det här går långt bortom den officiella förklaringen.