Det är en process att gå från en del av etablissemanget med flyktingvurm och "nej till rasism".
Många håller ut så länge de kan. De
vill inte vända sig till den andra sidan. För... tänk om.... hatarna har en poäng i frågan.... kommer man börja bli en flashback-hatare...? Hänga på avpixlat och hatsidor...? Eller .... rösta SD...? (hemska tanke)
Klart att de som de senaste åren så starkt kämpat för "alla likas värde" finner det mycket svårt att nu vända riktning. Att acceptera att man haft fel. Att det faktiskt inte varit bra att trycka på folk runt om i landet denna mångkultur med alla problem det inneburit.
Många kommer att hålla ut till slutet, definitivt. Vi ser dock att de invandringspositiva fanatikerna börjar tappa luft rejält. Jag tror att Arnstad debatten kanske var början till slutet för intelligensian.
Kvinnornas ömmande hjärtan var kanske orsaken att det började vurmas för massinvandring. Nu är det kvinnor som är oroliga för sina barns välmående som kanske vänder skutan. De har inte samma principer av att "gå i döden för sin tro" som vissa män kan ha. Har man barn på 10-15 år vill man ju inte ha ett boende för ensamkommande skäggbarn bredvid.
För att inte tala om tomtvärdet... Hihihi.

Vem vill bo granne med en flyktingförläggning? Snyggt jobb hipsters.
Kanske detta blir droppen som orsakar att bostadsbubblan spricker?
Fanatiker har den egenskapen att när vettiga argument tar slut börjar de göra pseudoargument, vilket vi kunnat se av t.ex. Fredrik Virtanen och andra godhetsivrare. De mer intelligenta godhetsivrarna har däremot tystnat något.
Vi som suttit på flashback länge har inte behövt hyckla. Vi står stabilt i våra ståndpunkter och kan se oss som goda människor ÄVEN om vi är emot massinvandring. Det är denna psykologiska process som nu göteborgarna på mötet måste genomgå. Man KAN tycka att invandringspolitiken är för jävlig och ÄNDÅ tycka att alla har lika värde.