Citat:
Ursprungligen postat av
ttsp
Jag förstår inte hur du har tänkt. För det första räknar du inte med ett fackverk vad jag kan se, arken byggdes med "rum" och "våningar", dessa har förmodligen byggts som ett fackverk för stärka konstruktionen.
Jag har redan förklarat för dig att det vid böjning inte spelar någon större roll hur det inre ser ut. Det är i ytterändarna som den största påkänningen finns. Och, det är bättre, hållfasthetsmässigt, om en konstruktion får böja sig. Om den görs stelare än vad som är naturligt så blir det en ytterligare koncentration av krafter där de inte förekommer naturligt. Och, för trä är det så att just koncentration av krafter är problematiskt, vilket en av länkarna jag gav dig tydligt visar. I träkonstruktioner vill man
absolut inte ha punktvisa kraftkoncentrationer.
Citat:
Ursprungligen postat av
ttsp
För det andra så handlar det om "metal profiles" i den andra uträkningen, varför blandar du in metall i det hela?
Jo, jag vet att du inte fattar något alls om konstruktionsberäkningar, så jag kanske skulle ha förklarat att det står "metal profiles" eftersom det ju praktiskt taget uteslutande är metall som används idag. Dessa formler fungerar däremot oavsett material. Det kan lika gärna vara plast eller trä. Det är det som E-modulen är till för. Det är en materialbaserad konstant som man beräknat genom testning av materialet och den anges material för material i olika tabeller. Olika träslag har något varierande värde för E-modulen. Jag valde det högsta värdet jag hittade.
Citat:
Ursprungligen postat av
ttsp
Och för det fjärde räknar du inte med vattnets motkraft, du använder beräkningen av belastningen på en träbalk som sitter på två punkter, men det står ingenting om att arken var tvungen att rida på en våg, så att det blir en sådan hård belastning.
Är det därför du menar att arken skulle brytas sönder? Då förstår jag. Men det står ingenting om att dom var tvungna att klara av hög sjögång, regnet och vattnet från "vidsträckta djupets källor" lyfte arken upp under 40 dagar, det visar att det skedde långsamt och försiktigt. Detsamma när vattnet sjönk undan, ingenting visar att det fanns höga vågor.
Vid hållfasthetsberäkningar så struntar man i de mest gynnsamma situationerna. De är ointressanta. Det man vill veta är om det skulle hålla när det är som värst. Och att arken kommer att behöva rida på vågor är oundvikligt, vilket du skulle ha förstått om du hängt med i insjödebatten häromdagen. Vågor orsakas av strömningar i vatten och/eller som ett resultat av att vind blåser och en annan typ av våg orsakas genom månens och solens tyngdkraft (tidvattenvåg). Både vattenströmningar och vindar orsakas i sin tur av temperaturförändringar, och det kan omöjligt vara så att det är samma temperatur över hela jorden. Följaktligen måste det finnas vågor på ett öppet hav.
Dessutom så skulle det vara så i detta specialfall att det inte kommer att finnas någon landmassa som stoppar vare sig vågor eller vindar, så vågorna skulle alltså bli större än på Nordsjön.
Och, så har vi det ytterligare problemet att arken dessutom kommer att vara ordentligt lastad, med betydligt större tyngd än enbart det trä som den byggts av. Sannolikt tre eller fyra gånger så stor vikt kommer att läggas till i last.
Och, jag har hittills helt ignorerat den värsta situationen då fartyget går snett in i vågorna. Då uppstår det förutom böjkrafter även vridningskrafter, vilket gör att krafterna inte längre förekommer enbart i längdriktningen, utan även i den betydligt svagare sidoriktningen.
Jag anser däremot att det räcker bra så här långt. Beräkningsfallet med kombinerad böjning och vridning är betydligt mer komplicerat och jag har inte hittat någon beräkningssimulator för det fallet. (Och jag tänker inte lägga ner ett par veckor på att rita upp arken i ett CAD-program för att kunna köra mer komplicerade beräkningsmodeller.)
Mina förenklingar hittills har avsiktligt gjorts bättre än i verkligheten i och med att jag utgått ifrån en homogen konstruktion och angett mycket tjocka väggar och dessutom beräknat för en tom farkost (dessutom med vikten för torrt trä).