Kvinnors konstanta behov av bekräftelse

Funderar över ifall det alltid har varit så ? Känns som att de flesta kvinnor har dåligt självförtroende idag, jag tror mycket att det har att göra med att idag är fokuset för mycket på utseendet hos tjejer. Man ska försöka se ut som idealet. Lite görs åt personligheten och självutveckling.

Ifall man drar tillbaka tiden till då kvinnor var hemmafruar och gjorde och var bättre på saker som inte mannen kunde (tex laga mat, städa och ta hand om barnen), kan det vara så att tjejer kände sig mer behövda och därmed fick bättre självförtroende och inte sökte lika mycket bekräftelse.
Känns bara som att i denna tid så får kvinnor för mycket bekräftelse för utseende än för personlighet, och att se bra ut idag är definitivt inget ovanligt, och dessutom så brukar inte utseendet hålla i sig så värst länge om man jämför med en bra personlighet. Även i förhållande så är det inte ovanligt att ifall man inte sagt att man älskar sin partner på två månader så tror hon att man inte gör det längre.

Vad tror ni?

Ligger nog mycket i det du skriver. Men även män behöver väl bekräftelse om än av en annan sort än kvinnor?

Att bekräfta sin kärlek bör nog ske oftare än varannan månad, om det nu finns kärlek kvar. Hur ska du annars förstå att hon älskar dig? Genom att hon städar o lagar mat? Har du själv erfarenhet av långa förhållanden där månader förflutit utan någon kärleksbekräftelse?

Om man tror att ens partner slutat älska en bara för att han eller hon inte gett någon kärleksförklaring på ett tag, så är man nog väldigt osäker som person och dåligt självförtroende i grund och botten. Förutsatt att förhållandet fungerar och är som det brukar. Hade varit annat om det bara är bråk hela tiden och det kommer aldrig en kärleksförklaring, då är det annat.

Du har inte haft ett längre förhållanden va?

De flesta människor mår bäst av att då och då få bekräftelse på att de är uppskattade och omtyckta. Människor är flockdjur, anpassade att leva i flockar med sociala hierarkier. Det är alltså ett medfött behov som i stort sett alla normalt konstruerade mänskliga individer har, även om hur stort behovet är varierar och det kan förstås vara osunt stort. De flesta normala behov, äta, knulla och så vidare kan ju övergå i ett osunt stort sug, ett missbruk.

Man kan leva utan bekräftelse, men upplever med all sannolikhet en lägre livskvalitet och tillfredsställelse då, än om man ibland får bekräftelse (som inte måste vara verbal) på att man är uppskattad, omtyckt, skulle saknas om man en dag försvann etc.

På den fetmarkerade punkten har männen mycket svårare skulle jag vilja säa. Tjejer har totalt sett mycket bättre liv i alla anseenden här i Sverige. De har lättare att få 2:a hands hyreskontrakt, jobb, knull, folk som bryr sig om de om de mkt mer osv. Kolla exempelvis det här med att det gnälls om att feta kvinnor aldrig blir accepterade osv, men har feta män lättare på den punkten? Nej, feta kvinnor kan kamma hem någon som är 2-3 poäng högre för ONS, relationer osv. Män har mkt värre och svårare ideal att se upp till rent utseendemässigt. Män begår 3/4 av självmorden osv.

Nej, förklaringen ligger i att det ligger i kvinnornas natur att konstant söka bekräftelse osv.

Onormalt högt bekräftelsebehov upplever jag också att alltför många kvinnor har. Jag tror som du skriver att det har att göra med att man inte är behövd för särskilda uppgifter längre och att det istället blir utseende.

Kvinnor har väl alltid velat vara vackra. Män har alltid tyckt om vackra kvinnor. Så naturligt det kan bli?

Men nu mot för förr så blir det förvirrat tror jag. Båda könen ska arbeta och dra in pengar, helst ett fint jobb, samt sköta hushåll och barn,och så sjukt mycket som det ska levas upp till med fritidsaktiviteter, resor, prylar, fint hem. Det funkar inte bra för väldigt många kan man lugnt konstatera.

Att kvinnor nu gör mer än att städa, laga mat och ta hand om barn lär knappast ha sänkt deras självförtroende. Däremot så verkar världen överlag ha blivit ytligare, och sociala mediers intåg har nog stor del i det.

Alla människor behöver och mår bra av bekräftelse. Men om man däremot känner att ens värde avgörs av antalet likes för utseendet, så blir livet förr eller senare väldigt jobbigt.

Om man ger sin partner så lite bekräftelse att den tvivlar på att den är älskad så är det en rejäl varningsklocka.Att man bekräftar varandra ofta i ett förhållande är oerhört viktigt för att det ska fortsätta vara lyckligt!

Det finns någon slags mix av sociala medier, skönhetsideal, kvinnors inställning till skönhetsideal, kvinnors krav på sig själva och materialism som skapar ett samhälle där kvinnor aldrig har mått så dåligt som just nu.

Har funderat en del på det här själv utan att komma fram till något speciellt. Tycker också man märker en större dos av detta hos 90-talisterna än när man själv var 20 år gammal. I min klass när jag gick på gymnasiet hade ingen silikonbröst t.ex. Idag har massor av tjejer i 20 årsåldern det. Man har inte pengar till att köpa en bostadsrätt men ändå 50.000 kr att investera i större bröst tydligen.

Allt detta bottnar i behov av bekräftelse såklart. Varför detta är så starkt är svårt att för mig som man att förstå. Jag har själv ett sådant behov men jag kan knappast säga att det styr mitt liv.

Vet bara att individer med väldigt stort bekräftelsebehov är totalt omöjliga att ha en sund relation med.

Det finns säkerligen ett visst samband mellan detta och den kvinnliga frigörelsen. Förr räckte det med att man såg hyfsad ut, tillräckligt för att få en ej porrskadad karl att vilja gifta sig med en, sen göra sina kvinnliga plikter.

Idag ska en kvinna vara snygg, förverkliga sig själv, ha en lång utbildning, vara lycklig, visa att man är snygg/lycklig på facebook, ha en man, kunna göra sina kvinnliga plikter, vara sexuellt frigjort samtidigt som hon inte får vara en slampa. Ja listan fortsätter.

Säger varken bu eller bä. Konstaterar bara att kraven på kvinnor, satta av dem själva i konkurrens med varandra inte är hälsosamma.

Svenska kvinnor lider inte på någon brist av bekräftelse. Det får de hela tiden.

Om vi ska hålla oss till forskning så mår män bättre. Kvinnor mår och sämre nu än vad de gjorde när de var hemmafruar.

Ja, det ligger i kvinnans natur att be om bekräftelse men om hon inte känner att hon blir bekräftad lär hon bli värre i sitt trånande efter bekräftelse.

Även om jag tror att män och kvinnor skiljer sig i sitt behov av bekräftelse så håller jag med dig i stora drag och jag har försökt nämna det tidigare. Människor lider av tristess och har det här konstanta behovet av distraktion. Det är som ett tomrum inom sig som aldrig riktigt kan täppas till och vad som sker idag med sociala medier, materialism och den teknologiska framfarten är att dessa distraktioner är väldigt snabba och lättillgängliga. Teknologin hjälper dem..på ett dåligt sätt där de tror att de kan fylla detta behov: de kan kolla facebook varje minut, blackberry hela tiden. Och problemet blir att man hela tiden är beroende av andra att göra saker för en. Att ingenting av det kommer från en själv och vid någon punkt måste man komma till insikt att tristessen i livet inte är något dåligt; Det låter dig dra ned på tempot och konfrontera dig själv.

En annan sak är den att media vill få dessa kändisar att framstå som att någon är känd för att de är som de är, men jag har erfarenhet av många av dessa och alla av dem är väldigt disciplinerade och besitter en ordentlig dos arbetsmoral.

Jag håller också med om att kraven på kvinnor är mycket högre idag, även om dessa är självorsakade. Och inte bara höga utan orealistiskt höga. Tyvärr klamrar dem fast sig själva i den här idén om att kunna vara och ha allt; en lång givande karriär, en familj tillsammans med en likvärdigt intellektuell man av eget val med mera. "Om män kan, så kan vi också!", "Vi är inga objekt" och mycket annat småskit som tyvärr används för att sälja in det här varumärket och dämpa den här oron tillfälligt. Så det handlar inte om att bekräftelsebehovet har ökat, utan om det är betydligt mer lättillgängligt och en till vis del överblåst och orealistisk syn på sig själva och sin omgivning.