Citat:
En teknik man testar idag är att 3D-printa byggnader med cement. Naturligtvis är man långt ifrån en fungerande maskin för Mars. Men tekniken skulle kunna bli mycket intressant. Det kräver naturligtvis också att man har stora mängder vatten. Stora delar av materialet skulle kunna komma från marsytan. Dock är armering fortfarande ett problem. Antar att glasfibrer skulle fungera....
Hmm vi vet ju inte vad för mineraler det finns på Mars, om det finns KalciumKarbonat, CaCO3 lätt tillgängligt, det är dock ingen lätt sak att sortera detta om det finns för mycket järnhaltiga mineraler. Är CaCO3 halten för låg så blir hållfastheten noll, det smulas bara sönder med tiden. Glasfiber fungerar bra som armering, men man kan inte förspänna glasfibern, det är därför man inte använder glasfiber så mycket här på Jorden i betong. Armeringsjärn är ju dock lätt att förspänna, Å andra sidan är hög hållfasthet faktiskt inte så högprioriterat eftersom gravitationen är lägre på Mars och därmed blir påkänningarna mindre.
Det finns dock sk eldfast cement som i vissa konstruktioner har armerats med glasfiber, vet dock inte något närmare om dessa blandningar. Jag känner till att i vissa blandningar så angrips glasfibern utav cementen och fibern försvagas, det är en kemisk korrosionsprocess, jag vet ej hur snabb den är.
Citat:
Jo, faktiskt är glas (sodaglas) ganska starkt om man tex sätter små 10 cm breda hexagonala bitar i ett fackverk av tex stål eller aluminium. Eventuellt så kan glaset lamineras om man accepterar en mindre UV-förlust. Om man först bygger en större kupol och sedan en mindre inuti så kan man ha olika tryck i dessa och därmed minska tryckbelastningen. Dessutom ger det en god säkerhetsmarginal emot tryckfall. Frågan är om det finns KiseldiOxid (sand) och soda Na2CO3 i tillräckliga mängder ? Den förmodat stora mängden Järn i Marsytan ställer till problem eftersom glaset då antingen blir brunt eller djupgrönt, och det är inte så enkelt att tillverka ren KiseldiOxid utifrån järnförorenad sådan. Kiseltetraklorid-processen är en vanlig metod. Men ack så komplicerad att driva här på Jorden, hur ska den fungera uppe på Mars ?
Vanligt sodaglas har dessutom en hyfsat låg dämpning av UV-ljus, eventuellt kan man ju laminera glaset, men ännu bättre är förstås rent kvartsglas - men det är tyvärr rätt jobbigt att bearbeta eftersom det krävs mycket högre temperatur, man brukar använda vätgas/syrgas-låga.
Men här behöver man ju veta om vilket tryck som växter klarar sig utan problem. Vattenavdunstningen ifrån vanliga växters yta är ungefär densamma hela tiden, den drivs av osmosen som i sin tur beror på bla temperaturen, och tillgången på lösliga mineraler i jorden. Osmosen är en tryckskillnad och även om omgivande tryck skulle vara lågt så skulle vatten-transporten ungefär bli densamma.
Nu är ju Mars-atmosfären i stort sett ren CO2 vilket blir olämpligt för alla normala växter, de behöver en mindre mängd O2 för att upprätthålla den nattaktiva cellandningen. Iallafall vad jag läst mig till, jag kan inte minnas att jag sett en enda artikel om växtodling i ren CO2-atmosfär, om det ens är möjligt ?
De enda "växter" som kan växa i hög CO2-halt (reducerande miljö) är typ svampar osv, men även de behöver utnyttja en energipotential för att växa, dvs både en elektron-donator och elektron-acceptor för att fungera, dvs använda sk redox-processer för att hålla igång livsprocesserna. Tex de järnbakterier som växer på Titanics stålvrak. De oxiderar metalliskt järn till Fe3+ joner och får därmed energi nog att växa. Detta sker med hjälp av löst syre i havsvattnet, Finns dock inte löst syre så kan andra bakterier istället använda sulfatjoner, det kan bli en mycket komplex kemi av detta. Så livsprocesserna är en mycket spännande och komplex väv av avancerad kemi.
Man tar helt enkelt med sig en komplex soppa utav alger och bakterier och kollar vilka som kan växa på Mars ? Sen är det bara att odla.
Dammet och sandstormarna på Mars kommer att bli ett problem för alla konstruktioner, i synnerhet växthusen
Vad gäller UV-belastningen i Mars atmosfär så kan man anta att den är högre än på Jorden men eventuell långsiktig skadlighet vet vi inget närmare om.
Jag föstår inte varför folk är sugna på att leva sina liv på ett sånt miserabelt ställe.