Citat:
Uppenbarligen har ju Flyckt alibi eftersom hans fru också sagt att hon ringde till honom 23.30... eller har jag missat något?
Du brukar ha rätt i sak men i detta fall håller jag inte riktigt med. Så här står det i Grk:
"– Enligt anteckning i en av förhörsledaren upprättad promemoria var
polisman G:s skägg och mustasch vid förhörstillfället ”inte längre än att
det kanske kunde ha odlats fram från och med morddagen”."
Vidare om misstankarna mot Flyckt:
Det finns ett flertal tips som gäller polisman G. De första inkom samma
dag som fantombilden offentliggjordes, dvs. den 6 mars 1986. De
utgick just från polisman G:s likhet med fantombilden, men innefattade
också uppgifter om vapenintresse och en personlighet som skulle kunna
vara förenlig med en gärningsmans. På ett av spaningsuppslagen finns
en handanteckning: ”OBS! Kompis med (namnet på polisman L)”. I
april 1986 lämnade en officer vid ett regemente där G tjänstgjort
detaljerade uppgifter om denne. G var mycket lik fantombilden och var
i övrigt en mycket sannolik gärningsman, bl.a. mot bakgrund av hans
skicklighet med vapen och hans attityd.
I ett underuppslag från mars 1992 finns ett samtal med en läkare
antecknat. Läkaren ringde till tipsmottagningen i mars 1992 och
berättade att han den 31 oktober 1988 hade berättat för PU om en
patient som hade betett sig avvikande och gjort märkliga uttalanden.
Patienten var polisman G. Denne hade vid tre tillfällen under 1988
vårdats på en narkomanvårdsavdelning, där personer tas in för
korttidsbehandling och avgiftning. Läkaren förde vidare uppgifter från
personalen vid avdelningen. Polisman G hade varit medicinberoende.
Beroendet skulle, uppgav läkaren, enligt polisman G:s egna uppgifter
ha uppkommit 1985 sedan han återkommit från Främlingslegionen.
Polisman G skulle ha gjort ett antal anmärkningsvärda uttalanden, som
hade väckt personalens uppmärksamhet.
Han skulle bl.a. ha sagt: ”Skjuta någon på en meters avstånd är som att använda
knark. Man vill göra om det”. Han hade uttryckt ett allmänt kommunisthat.
Han hade sagt sig känna 33-åringen, att han förekom i dennes anteckningsbok,
att han förhörts i Palmeutredningen, att han skyddades av polisbefäl, att
han ständigt gick beväpnad med minst två knivar och en pistol samt att han
ibland sov med sitt tjänstevapen under huvudkudden.
Det överenskoms vid det tillfället att polis skulle besöka (läkaren) på hans
arbetsplats, för att erhålla mer fullständiga uppgifter. I nära anslutning till
detta samtal kom utredningen om mordet på Olof Palme att koncentreras
till den tidigare misstänkte Christer P, varför något besök av polis ej blev
aktuellt eller i vart fall skjutet på framtiden.
I april 1994 inkom ett nytt tips från sjukvården, denna gång från en
psykolog som arbetade vid samma sjukhus som den nämnde läkaren.
Uppgiftslämnaren ansåg att polisman G hade en personlighetsprofil
som passade in på en gärningsmans och ställde en från den utgångspunkten
relativt detaljerad ”diagnos” på G. Strax dessförinnan finns
registrerat ett tips om polisman G som hänför sig till dennes likhet med
fantombilden. Bilder på G bifogades. I september 1996 inkom ett tips
från en polis som träffat polisman G i USA. Det grundade sig på att G
var allmänt avvikande och på att uppgiftslämnaren hört talas om en
polis som skulle ha varit aktuell i utredningen av mordet. Uppslaget
angående polisman G avslutas av en kort promemoria där det framgår
att G numera var anställd vid citypolisen, men att han sedan ett drygt år
var tjänstledig för studier i USA. Promemorian är daterad i september
1996.
Utredningen angående polisman G inleddes omgående. Säkerhetspolisen
höll ett ingående och till synes bryskt förhör i polisman G:s
hem på eftermiddagen samma dag som de första tipsen kom in (se
vidare om G:s JO-anmälan nedan). Det konstaterades att polisman G
bar mustasch och helskägg. På fråga uppgav han att han sett ut så sedan
en månad tillbaka. Han fick vidare redogöra för vad han gjort på morddagen
och kvällen. Han uppgav att han på kvällen varit tillsammans
med sin sambo hos hennes bror i en stockholmsförort för att hjälpa till
med en flytt. Han hade emellertid mått dåligt och åkt hem med taxi vid
21-tiden. Han hade gått och lagt sig omkring kl 23. Ungefär 23.30 hade
hans sambo ringt och frågat hur han mådde. – Polisman G medverkade
till att hans sambo, som kom hem under förhöret, kunde höras vid
samma tillfälle utan att de dessförinnan fått tillfälle att samråda.
Sambon bekräftade bl.a. att hon ringt hem vid 23-23.30 på mordkvällen
och att polisman G då svarat. – Dagen efter fotograferades polisman G
av personalen från säkerhetspolisen för att dokumentera skäggväxten.
– Enligt anteckning i en av förhörsledaren upprättad promemoria var
polisman G:s skägg och mustasch vid förhörstillfället ”inte längre än att
det kanske kunde ha odlats fram från och med morddagen”. ---
Edit, att han blev synad ordentligt i jämförelse med Östling och Åkebring håller jag dock med om.
"– Enligt anteckning i en av förhörsledaren upprättad promemoria var
polisman G:s skägg och mustasch vid förhörstillfället ”inte längre än att
det kanske kunde ha odlats fram från och med morddagen”."
Vidare om misstankarna mot Flyckt:
Det finns ett flertal tips som gäller polisman G. De första inkom samma
dag som fantombilden offentliggjordes, dvs. den 6 mars 1986. De
utgick just från polisman G:s likhet med fantombilden, men innefattade
också uppgifter om vapenintresse och en personlighet som skulle kunna
vara förenlig med en gärningsmans. På ett av spaningsuppslagen finns
en handanteckning: ”OBS! Kompis med (namnet på polisman L)”. I
april 1986 lämnade en officer vid ett regemente där G tjänstgjort
detaljerade uppgifter om denne. G var mycket lik fantombilden och var
i övrigt en mycket sannolik gärningsman, bl.a. mot bakgrund av hans
skicklighet med vapen och hans attityd.
I ett underuppslag från mars 1992 finns ett samtal med en läkare
antecknat. Läkaren ringde till tipsmottagningen i mars 1992 och
berättade att han den 31 oktober 1988 hade berättat för PU om en
patient som hade betett sig avvikande och gjort märkliga uttalanden.
Patienten var polisman G. Denne hade vid tre tillfällen under 1988
vårdats på en narkomanvårdsavdelning, där personer tas in för
korttidsbehandling och avgiftning. Läkaren förde vidare uppgifter från
personalen vid avdelningen. Polisman G hade varit medicinberoende.
Beroendet skulle, uppgav läkaren, enligt polisman G:s egna uppgifter
ha uppkommit 1985 sedan han återkommit från Främlingslegionen.
Polisman G skulle ha gjort ett antal anmärkningsvärda uttalanden, som
hade väckt personalens uppmärksamhet.
Han skulle bl.a. ha sagt: ”Skjuta någon på en meters avstånd är som att använda
knark. Man vill göra om det”. Han hade uttryckt ett allmänt kommunisthat.
Han hade sagt sig känna 33-åringen, att han förekom i dennes anteckningsbok,
att han förhörts i Palmeutredningen, att han skyddades av polisbefäl, att
han ständigt gick beväpnad med minst två knivar och en pistol samt att han
ibland sov med sitt tjänstevapen under huvudkudden.
Det överenskoms vid det tillfället att polis skulle besöka (läkaren) på hans
arbetsplats, för att erhålla mer fullständiga uppgifter. I nära anslutning till
detta samtal kom utredningen om mordet på Olof Palme att koncentreras
till den tidigare misstänkte Christer P, varför något besök av polis ej blev
aktuellt eller i vart fall skjutet på framtiden.
I april 1994 inkom ett nytt tips från sjukvården, denna gång från en
psykolog som arbetade vid samma sjukhus som den nämnde läkaren.
Uppgiftslämnaren ansåg att polisman G hade en personlighetsprofil
som passade in på en gärningsmans och ställde en från den utgångspunkten
relativt detaljerad ”diagnos” på G. Strax dessförinnan finns
registrerat ett tips om polisman G som hänför sig till dennes likhet med
fantombilden. Bilder på G bifogades. I september 1996 inkom ett tips
från en polis som träffat polisman G i USA. Det grundade sig på att G
var allmänt avvikande och på att uppgiftslämnaren hört talas om en
polis som skulle ha varit aktuell i utredningen av mordet. Uppslaget
angående polisman G avslutas av en kort promemoria där det framgår
att G numera var anställd vid citypolisen, men att han sedan ett drygt år
var tjänstledig för studier i USA. Promemorian är daterad i september
1996.
Utredningen angående polisman G inleddes omgående. Säkerhetspolisen
höll ett ingående och till synes bryskt förhör i polisman G:s
hem på eftermiddagen samma dag som de första tipsen kom in (se
vidare om G:s JO-anmälan nedan). Det konstaterades att polisman G
bar mustasch och helskägg. På fråga uppgav han att han sett ut så sedan
en månad tillbaka. Han fick vidare redogöra för vad han gjort på morddagen
och kvällen. Han uppgav att han på kvällen varit tillsammans
med sin sambo hos hennes bror i en stockholmsförort för att hjälpa till
med en flytt. Han hade emellertid mått dåligt och åkt hem med taxi vid
21-tiden. Han hade gått och lagt sig omkring kl 23. Ungefär 23.30 hade
hans sambo ringt och frågat hur han mådde. – Polisman G medverkade
till att hans sambo, som kom hem under förhöret, kunde höras vid
samma tillfälle utan att de dessförinnan fått tillfälle att samråda.
Sambon bekräftade bl.a. att hon ringt hem vid 23-23.30 på mordkvällen
och att polisman G då svarat. – Dagen efter fotograferades polisman G
av personalen från säkerhetspolisen för att dokumentera skäggväxten.
– Enligt anteckning i en av förhörsledaren upprättad promemoria var
polisman G:s skägg och mustasch vid förhörstillfället ”inte längre än att
det kanske kunde ha odlats fram från och med morddagen”. ---
Edit, att han blev synad ordentligt i jämförelse med Östling och Åkebring håller jag dock med om.
