Citat:
Ursprungligen postat av
rosebud
Du kan inte ignorera subatomära förhållanden och processer om du planerar att beräkna var och när en mutation inträffar. Om du inte kan förutse exakt när och hur ett radioaktivt sönderfall ska ske så kan du inte heller förutse om den uppkomna strålningen ska orsaka en mutation, bara för att ge ett enkelt exempel.
Är mutationer endast eller ens oftast ett resultat av radioaktivt sönderfall via strålning? Mutationer trodde jag uppstod på många sätt.
Jag funderade lite mer över det hela och insåg att det absolut går att göra förutsägelser för mutationer eftersom vi har kunskap om mutationer genom historien och vilka förutsättningar som har varit rådande. Vi vet ju att under en viss tid under vissa omständigheter så var insekterna väldigt mycket större på planeten. Vi vet ju att det berodde på atmosfärens sammansättning vid tidpunkten. Mot den bakgrunden så kan vi dra slutsatsen att om atmosfären skulle förändras till en liknande sammansättning igen så kan vi förvänta oss mutationer hos insekter som skulle utveckla dem på samma sätt, eller hur?
DNA är ju inte en stelbent molekylstruktur som bara förändras när den skadas av strålning. DNA är ju väldigt aktivt och flexibelt som jag har förstått det. Jag har länge varit av åsikten att den beskrivning som många upprepar idag, att generna styr det biologiska uttrycket, är ologisk till viss del. Genomet utgör ju en mall för en viss form men den bör snarare vara responsiv för sin omgivning och förändras i sitt uttryck för att anpassa sig snabbt till förändrade omständigheter. Det rimmar mer med evolutionen än att det baserar sig på en helt slumpmässig process där framgång är ett resultat av att ha turen nog att få den perfekta skadan på genomet för en given situation.
Jag tror att senare forskning beskriver det på ett liknande sätt. T.ex. så läste jag en studie om genuttrycket för fetma i samband med gastric bypass-operationer som gjordes på karolinska om jag inte minns fel. Genuttrycket försvann efter operationen när patienten hade blivit av med sin övervikt, vilket antyder att genomet snarare anpassar sig efter förutsättningarna istället för att diktera dem.
Rätta mig om jag har fel, men det är väl inte mycket annat än biologisk materia i universum som vi beskriver med slump som en så stor del av förloppet?
När det gäller död materia så kan vi ju göra ganska pålitliga förutsägelser med hyfsad precision utan att ta hänsyn till slumpfaktorer på subatomär nivå. Vi vet ju hur planeter förändras över tid och hur stjärnor bildas, lever och dör. Vi kan också manipulera materiens sammansättning och form med hjälp av dessa förutsägelser.
Biologisk materia består av samma beståndsdelar som död materia. Det finns inget liv eftersom allt är död materia. Vi borde kunna förutse evolution med samma verktyg som vi använder för att förutspå processer i död materia. Givetvis så är biologiska molekylstrukturer mer komplexa än granit, men det borde inte förändra det faktum att dessa molekyler är ett resultat av omständigheter och det bör finnas samband som går att använda till evolutionära förutsägelser i en given situation med bestämda förutsättningar.
Fysiken verkar ju expandera allt mer in i biologin och den är mer lämpad för att hitta de mönster som eventuellt kan finnas i hur materia beter sig i biologiska strukturer. De tankar som fysiker uttrycker kring biologi verkar mer öppna för att hitta bakomliggande mönster till de processer vi ser.