Den enda tråden om kreationistisk evolutionskritik och intelligent design[/Mod.]

[quote=Rust-Lee|54158565] Ja vi går tillbaka till det som Darwin skrev, vad tycker du om det?

Ska jag tolka det som att du anser, tror eller tramsar om att Darwin har påstått att det har funnits en fiskhund?

Nej vad har du fått det ifrån?

Jag skrev: Nu kan vi väl gå tillbaka till fiskhunden? (Alltså jag som ber dig beskriva en såkallad "övergångsform")
Du svarade: Ja vi går tillbaka till det som Darwin skrev, vad tycker du om det?

Men då svarar jag väl igen då, vad en övergångsform är, det är det som evolutionisterna tror är en förfader vad det nu var, till apor och människor, då är det övergångsformer från förfader till apor och människor. Eller hur tror du att det har gått till, eller du vet kanske hur det har gått till.

Det finns inga "övergångsformer", evolution är inte ett steg högre på stegen varje gång och hela begreppet om "arter" får man överge för att föreställa sig tidslinjen.
Menar du brytpunkterna mellan exempelvis hummer och människa, eller apa och människa, eller grävling och delfin?

Varje gång någon lägger in en övergångsform så säger ni kreationister att det bara är ytterliggare punkter som behöver en övergångsform. Från människa till homo habilis behövs en övergångsform säger kreationisterna och får då Homo Erectus, Homo Floresiensis et.c. Då behövs övergångsformer mellan alla dessa arter! Omöjlig argumentation. Artbildning har inga brytpunkter.

Men det var ju Darwin som skrev om övergångsformer. Så här skrev han, om nu arterna utvecklats ur tidigare arter genom omätligt små gradskillnader, hur kan det komma sig att vi inte ser otaliga övergångsformer överallt? Varför är inte hela naturen en enda stor förvirring utan tvärtom uppfylld av klart särpräglade arter?

Du kan ju se alla individer som någonsin existerat som en övergångsart. Varenda människa, varenda myra, varenda säl. Jag tycker att det kryllar av övergångsarter. Nu är ju bara problemet att det knappt finns någon bra definition på vad en art är, av just denna anledningen. Att kunna få fertil avkomma, två individer emellan, och då vara av samma art, är kanske en ok definition. Men då uppstår viss problematik med hur man ska se på ringarter, som även dessa evolutionsteorin förutsäger. Ser du problemet med ditt "argument"?

Skulle olika folkgrupper kunna anses vara "övergångsarter" till varandra? Dvs att dom utvecklats i olika riktning men att ingen ny artbildning ännu skapats?

Har jag tolkat det rätt?

Mja, du har nog tolkat mig fel. Iallafall missat poängen. Arter är ju ett begrepp som människan hittat på för att få lättare att klara sin vardag. För att arter öht ska kunna existera så krävs en tydlig definition av vad en art är... En definition. Det jag skrev var att varje individ kan ses som en övergångsart. Inte olika grupper av individer. Det skrev jag aldrig.


Om kreationisterna skulle se varje individ som en egen art (vilket naturligtvis är felaktigt enligt de definitioner av ordet art som jag känner till), så borde kanske det gå upp ett ljus i var deras problem i argumentet ligger. En neandertalare skulle möjligtvis kunna få fertil avkomma med en människa, en neandertalare skulle kanske även kunna få detta med en erectus. En erectus skulle däremot inte kunna få det med en människa. Rent hypotetiskt. Då skulle alltså neandertalarna tillhöra arten människa och erectus, men en erectus skulle vara en annan art än människa. Det finns alltså inga tydliga gränser mellan arter förrän splittringen gått väldigt långt och övergångar ser vi överallt eftersom alla är övergångar. Det tror jag förenklar för kreationisten att se hur dåligt argumentet är, med detta synsätt.

Men Ernst Mayr skriver: utgående från evolution som ett faktum borde fossil visa en gradvis förändring från föräldraformer till avkomma. Men det är inte det som paleontologer finner. Tvärtom dom finner klyftor i varje stamserie. Nya former uppträder ofta och plötsligt, och deras omedelbara föregångare finns inte i de föregående geologiska avlagringarna. Upptäckten av obrutna serier av arter under gradvis förändring till efterföljande arter är mycket sällsynt. Verkligheten visar avbrott i fossilserier, till synes en dokumentation av språng ( saltation) från en typ av organism till en annan typ. En förbryllande fråga uppstår: varför misslyckas det fossila materialet med att visa upp den gradvisa förändring man skulle förvänta sig av evolution?