Som vanligt inte svårt att lista ut vilka som är asymmetriskt belånade och livrädda, rättfärdigat eller ej.
http://cdn2.cdnme.se/cdn/6-1/2111206/images/2010/struts_115525333.jpg
Två andra klassiska fenomen är nära till hands. Det ena är förstås "lätt fånget, lätt förgånget" - därav den intuitiva rädslan. Har ens "stabila" ekonomi tilldelats av bland annat farbror statens klåfingrar med andras pengar - snarare än någon form av egen produktiv kraft - är rädslan mänsklig, svår att sätta fingret på, och naturlig.
En annan typiskt mänsklig psykologisk effekt är att hata, mer än det mesta annat, att något kan vara på väg att tas ifrån en, oavsett om man behöver det, förtjänar det eller kanske överhuvudtaget egentligen hade det. Att säga att barnet inte längre får äta sina morötter kan fungera på just barn, men själva effekten försvinner inte med ålder. Vilket också är en del i att bostadsmarknader kraschar långsamt (det är psykologiskt fruktansvärt att göra sig av med tanken på en rikedom, oavsett hur orealiserad eller kanske rent av hypotetisk den var, givet att den vid någon punkt accepterats som verklig).