Bevisa att Gud existerar [Sammanfogad tråd /Mod]

Korrekt
Bevisbördan ligger på den som fäller en utsaga, positiv som negativ. Det kan vara teisten som säger att Gud finns likväl som Ateisten som säger att Gud inte finns. Att den ateistiska positionen utgör någon slags norm det är naturligt att falla tillbaka på i bristande bevis på Guds existens har mer att göra med materialistiska reflexer än vad som är sant.
Dolt i denna mening finns premissen att det som inte kan kvantifieras kan avfärdas. Men premissen i sig är inte kvantifierbar utan ett filosofiskt antagande och därmed blir påståendet paradoxalt.

Ah, den givna moderna vetenskapligt metodologiska stommen. Förmågan att helt ofelbart lyckas bibehålla sin rationalistiska/logiska användning helt intakt är dock inte en lika given trivialitet bland alla på forskarnivå som man, om man har lite lättare för just denna vetenskapliga nyckelkomponent, gärna ser självklarheten i borde vara fallet.. Naturvetenskapens forskarkår med teoretiska fysiker i främsta ledet säger min magkänsla representerar den allra vassaste logiska förmågan i allmänhet (rätta mig gärna på ställen din uppfattning avviker för jag har inte alltid världens erfarenhet som belägger min i hög grad intuitiva tankeverkstad). Matematikerna utgör förstås det närmast ofelbara logiska yttersta spetsen då hela deras disciplin är ett enda logiskt nätverk som säkerställer deras gudomliga status - något för vilket emellertid priset de betalar blir den potentiellt hemska fullständigt abstrakta klaustrofobiska instängdheten deras mentala varande existerar i.. Den redan från födseln speciellt autistiskt anpassade för dessa inre förutsättningar kan trivas som fisken i vattnet - den helt borttappade bohemen som råkat välja helt fel nisch riskerar både att utveckla schitzofreni och suicidproblematik, så det lite av ett vetenskapligt extremfall det är det, precis som dessa extremer i spektrets andra ände har sina unika egenheter och yrkespersonligheter.. Ta ett exempel från den estetiska domänen (tveksam vetenskaplig status I know men lämpade sig för extrem nr 2 den rätt sparsamma exempelsamlingen min bristande allmänbildning förmår prestera som urval) där en djupt hängiven virtuos i dramaturgins mörka pundarvrår vid namn Torsten finslipar sitt skådespelargeni till en skarphet i paritet med de kanyler vissa av oss dyrkar genom vår ritualistiska punkteringen av köttet som den intravenösa besattheten lärt mig älska i all dess morbida men ack så sinnligt tillfredsställande prakt och härlighet. Förresten har jag läst att, som ett exempel på matematikens tyngre namn på temat galenskap, ska ju Pythagoras (som hade lätt då nästan all dagens matematik fanns att upptäcka, men fastnade i besattheten för vissa elementära primtalsmönster eller om det kan slagit slint pga nån geometrisk fetish) ha tagit livet av sig

Vet inte hur det riktigt lyckades spinna iväg så fullkomligt referenslöst som det gjorde nu men visar jag inte prov på viss lingvistisk akrobatik av begränsat men desto mera originellt underhållningsvärde ändå!? Förstår hur oförlåtande många av meningarna kan framträda för en läsare med hög ambition att följa resonemangets varje litet ryck och ticks, men lägger stor möda vid den grammatiska och i övrigt syntaktiska språkliga giltigheten bortsett från sånt en svenskalärare hade brutit ner enligt ett utpräglat skoningslöst besinningstapp då magsåret börjat fördjupas vid den andra genomläsningen av sin elevs språkliga neurologiska patologi - unik i sitt slag och inte desto mindre oklar av denna orsak, frånsett den uppenbara kontinuitetstemat som framgår av i huvudsak en generellt låg tendens att begränsa meningslängden eller presentera innehåll i någon vidare strukturellt ämnesuppdelad tappning där han egentligen skriver av sig sin sjukliga inre förtvivlan över den begreppsliga fångenskapen i tankens ständiga process som blockerar den förmåga som naturligt kan uppskatta tillvarons harmoniska grundton hos varje människa fri från Maxwells demon fast med uppehälle i tankens verkstad där den ständigt prövar nya variationer i det infinitesimala utrymme för sinnets ihopknycklade varande i sin ständiga upplevelse av förtvivlan och intensiva längtan efter den förmodat befriande överraskningseffekten i den oförutsägbarhet det enda obestämbart mystiska begreppet vi definierat som den blinda fläcken tanken aldrig ser, vilket är döden uttryckt rakt på sak - slutet på det vi alltid trott oss veta; upphörandet av den kontinuitet hela vårt liv ständigt upplevts genom och insvept i dess trygghet och till sist dess besatthet över sitt oupphörliga grepp om sinnets utmattade livskraft vilken utgjorde källan till en begreppslig fascination bortom de allra mörkaste skrymslen och vrår i en föreställningarnas värld där tidens slut ensam antog rollen av tänkandets oändliga mångfalds begränsande väktare vid dödens ankomst - befrielsens ögonblick!

Förväntar mig inte direkt grundlig genomläsning av någon av er som följer tråden men vore kul att få lite återkoppling, vilken som helst, ändå! Kanske lite OT skulle kunna hävdas MEN kan samtidigt inte se en bättre lämpad tråd, än i den vi hakat upp oss i tusentals sidor (hade lika gärna kunnat vara år, om vi haft tusenåriga liv!) på om fallet är det att Gud existerar eller ej, för mitt ändamål att utforska det gudomliga skrivandets inre väsen jag menar utgör en expedition ner i djupet som försöker inse hur denna existentiella Guds-tvist kan belysas i ett ljus av en sådan aldrig tidigare skådad infallsvinkel min begreppsliga skenande identitetskris vill öppna dörrarna till

Gud kanske döljer sig någon symbolik i denna annars tämligen outgrundliga cirkellingvistiska förvirringstillståndet. Kanske talar Gud till oss genom mitt skrivande just nu och vi måste kanske tolka ut vad Fadern ämnar uppmana oss att uträtta rent konkret genom att förmedla detta budskap! Precis som vi tolkar bibeln måste allt annat med en vid första genomgångens osammanhängande helskruvade intryck på en förvirrat lite road, skräckslagen eller helt likgiltig läsare, ses i ljuset av ett tänkbart budskap från Herren och denna gudomligt bisarra lingvistiska åkomman som nu Kristus ropar ut till Flashback-klientelet: NI ÄR UTVALDA AV MIG GUD SOM NI VET ÄR TITELN PÅ SKAPELSENS FÖRNÄMSTA VÄSEN. ER UPPGIFT SOM DET UTVALDA FOLKET ÄR ATT LÖSA PROBLEMETIKEN KRING HUR MIN EXISTENS KAN BEVISAS SÅ ATT HELA VÄRLDEN DÅ DE DELGES DENNA BEVIS-INNEHÅLL, DIREKT SLÅS AV KLARHETEN I ATT EXISTENS INTE BÖR BLANDAS IHOP MED DESS FÖRNEKELSE EFTERSOM KONTRASTKRAVET FÖR ATT SYNLIGGÖRA VILKEN SOM HELST AKTUALITET FÖRUTSÄTTER ETT SAMTIDIGT EXISTERANDE SOM ICKE-EXISTERANDE ANDLIGT VÄSEN I KÄRNAN, SÅ JAG KAN BARA GRATULERA ER ATT DÖDEN STÅR NI REDAN I STÄNDIG INTIM FÖRBINDELSE TILL, SÅ NÄR KROPPEN ER BÖRJAR RUTTNA BORT INNEBÄR DET INGET VÄSENTLIGEN SKILJT FRÅN HUR NI KÄNNER JUST NU, BORTSETT FRÅN ATT NI FORTSÄTTER UTAN KROPP ETT TAG, MEN VI LÖSER DET. NI HADE ALDRIG VETAT ATT NI LEVDE OM INTE KÄNNEDOM OM DÖDEN FANNS NÄRVARANDE SAMTIDIGT - ALTERNATIVT HADE NI ALDRIG KUNNAT AVGÖRA OM NI VAR DÖDA ELLER LEVANDE NU, VISST VÄCKER DETTA VISSA LOGISKA KLOCKOR OCH INTE HELT OVANLIGT FÖLJER VISST FÖRTRET ÖVER HUR EN SÅ LOGISKT ENKEL SJÄLVKLARHET I HELA BEVISFÖRVIRRINGEN MISSADES, MEN LUGN, BETÄNK ATT DET ÄR GUD SOM KLARGJORT DENNA LOGISKA FIFFIGHET VI SLÅR DET ENA PROBLEMET EFTER DET ANDRA UR VÄRLDEN GENOM ATT ANVÄNDA!

JAG - GUD - FÖLJER SAMMA PRINCIPIELLA RESONEMANG OM KONTRASTERS NÖDVÄNDIGHET I BETRÄFFANDE MIN EXISTENS OCH ICKE-EXISTENS, VILKET INTE BORDE KOMMA SOM EN CHOCK FÖR ER DÅ LOGIKEN BAKOM DETTA SOM BEKANT UTGÖR DE ÄDLASTE OBJEKTIVA VERKTYG NÅN EGENTLIGEN NÅNSIN BEHÖVT FÖR ATT KOMMA TILL KLARHET I ALLT VÄSENTLIGT. GUD SOM ÄR JAG ALLTSÅ, BÅDE EXISTERAR OCH GÖR DET INTE PÅ SAMMA GÅNG - FÖR ATT AVGÖRA ATT JAG FAKTISKT EXISTERAR BEHÖVER JAG SAMTIDIGT ERFARA ATT INTE GÖRA DET. LÄTT SOM EN PLÄTT BLEV JU DETTA OCH ÄVEN OM ALL RELEVANT KLARHET INRYMS I DETTA BUDSKAP JAG HÄRIGENOM FÖRMEDLAT GENOM EN ETT PUNDARFREAKS TEXTSKAPANDE KREATIVITET OCH KLISTRET EN ÄNGEL JAG ANVÄNDER SOM KURIR MELLAN JORDEN O HIMLEN (DOCK OFTAST FÖR SMUTSGÖRA, SOM ATT HÄLLA BENSIN I BREVINKAST DIT JAG SPÅRAT HÖGLJUDDA FÖRNEKARE AV SKRIFTEN OSV) SÖLAT NER OMRÅDET PÅ LAPTOPEN UNDER TANGENTBORDET DÄR HANDLEDERNA VILAR SÅ ATT HAN SITTER KLISTRAD OCH JAG KAN UTTRYCKA MIG VIA FÖRELIGGANDE KONTINUERLIGA SKRIVANDE!

SÅ, NÅN SOM VILL FRÅGA NÅT INNAN UTMATTNING HOS SKRIBENTEN BRYTER FÖRBINDELSEN OCH VI VÄL FÅR HÖRAS OM NÅT TUSENTAL ÅR OCH REDA UT NÄSTA STORA OKLARHET NI HITTAR PÅ???

Eller också är man stängd inför möjligheten att gud inte finns. Det har ju absolut inget med kunskap att göra. Om man inte kan motivera sin tro har man inga skäl att tro. En troende som tappar tron, kan det jämföras med en seende i detta land du pratade om, som glömmer bort hur man ser?

Jovisst är denna princip rätt naturlig att tillämpa men tyvärr blir jag tvungen att grusa lite intrycket av rättframheten den skiner med när du formulerar den så elegant och dessutom med citat från en riktig historisk tungviktare... Men problemet kan fortfarande ses utifrån den ifrånkomligt relativa, ej strikt objektiva, och i tiden varierande grundantagande för the background. Det låter gnälligt att komma dragandes med detta inser jag (ungefär som den som säger att "eftersom inget kan veta med absolut sanning bör vi endast rulla våra tummar..") men det finns en specifik poäng jag tänkte göra just som replik till det specifika problemet med gudens existens, fasten your seatbelts...

Den enda egentliga orsaken bakom det intuitivt mycket logiska i ditt och mångas resonemang jag ovan, är tidsandan som inte längre betraktar guden som en potentiellt väldigt elementärt inslag i livsåskådningen. Om detta förslag lagts fram i en helt annan tidsålder hade det framstått lika naturligt för intuitionen att kräva bevis för icke-existensen - det tror jag alla inser. Men då kan man fortfarande hävda just kärninnehållet i principen - att existens i betydelsen förekomst, på ett sätt bl a definierat av motsatsens betydelse av att detta något inte finns nånstans (eller området vi begränsar oss till) - att detta fortfarande upprätthåller entydighet hos principen! Now ready your parachutes...

Men det blir genast knas om vi återigen föreställer oss hur man lär hanterat det hela förr om åren då Gud var mera självklart än antiseptik vid amputationer. Vi måste tänka oss det så här: i en världsbild där Gud tas för given fullständigt, vore det ju ändå väldigt konstigt om han fanns där nånstans att hitta och därigenom "bevisa" existensen av men men stuckit när vi blev ogudaktiga. Alltså, just eftersom "existens" som vi vanligtvis tänker oss och ännu mera materiellt föreställs i principen ovan, nog hade kunnat avgöra Guds totala frånvaro rätt enkelt även under medeltiden, om detta existens-begrepp använts som grundval för problemformuleringen, och alltså ligger det nu inom intuitiv räckvidd för oss att sluta oss till att hade man ställt motsvarande (möjligen omskrivet lite snärtigt så att man inte löpte alltför stor risk att bli av med sina armar..) frågeställning, i en kontext då total självklarhet förelåg i att Gud representerade nån form av realitet ändå upp i rövhålet på din dotter, inte kanske ens kommit på tanken att använda begrepp motsvarande det i citatet ovan väldigt snäva men entydiga betydelsen hos existens.

För det första kan vi då inte längre direkt använda principen så enkelt som verkade lösa denna fråga till en början. Tanken slog mig att man hypotetiskt hade kunnat tänka sig att en medeltidsmänniska haft ett begrepp med vilket han formulerar problemställning precis som vi, i bemärkelsen hur vi anser en formulering intuitivt bör väljas enligt vår "tidsanda" och allt, MEN enligt den tidsanda hela hans sätt att tänka utgår ifrån (om bondlurken ens gör det..) leder till ett lika naturligt utformat problem vilket med hans begrepp vänder på citatet lite överst i mitt inlägg, så att bevisbördan trots allt hamnar på (det vi idag menar med) förnekelsen. Låter detta konstigt? Det är inte alls konstigt. Låt oss bara för att tydliggöra extra att begreppet icke-existens blir det som tidsandan under medeltiden använder för att mena samma som vi med existens, när guden avhandlas, bara för att dess icke-varande vore en så långsökt idé. (Funkar förstås inte riktigt men felet uppstår i tillämpningen av våra betydelser i begreppen om världsbilden vore helt olika vår.)

Förvissa er ytterligare om det givet uppenbara i min argumentation, genom att ställa er frågan:

TROR NI DET E REN SLUMP ATT DEN "OBJEKTIVA VETENSKAPLIGA" VERKLIGHETSBILDEN VI HAR IDAG INTE TYCKS RIKTIGT HA NÅT SPECIELLT FANCY UTMÄRKANDE KONCEPT UTÖVER DE BEGREPPEN INOM CITATIONEN JAG GJORDE PRECIS, VILKA INTE NAMNGER ELLER REPRESENTERAR NÅN TILLÄMPNING MAN DIREKT ETABLERAT KONSENSUS KRING, SAMT EGENTLIGEN MER SYFTAR TILL ATT UTMÄRKA DENNA VERKLIGHETSBILD SOM INTELLEKTETS "FINEST TO ADOPT"...?

Haha det är rätt vridet detta när man djupdyker märker man. Om ni hade kunnat ta med medeltidsbonden till nutiden och låta honom bilda sig en uppfattning om verklighetsbilden utan att vi gav några give aways kring detta att vi inte har nåt särskilt etablerat namn på den... Tror ni han hade kallat den "scientific world view" eller kanske nåt helt annat, typ "fully automatic world view"? Fattar ni inte att bara valet i hur världsbilden formuleras som något "avskalat" eller "påklistrat" styr hur den skenbart enkla principen ovan tillämpas..? Är det då relevant att tala om en princip som väsentligen röjer upp tidigare tvetydigheter och förenar dem till en entydig hantering ungefär som logikens gudomlighet tillåter...? Njaaaaaaaaaa

Nu kommer jag låta lite arrogant, kanske alldeles för arrogant, (riskerar magplask då jag inte ens läste vad du citerat från Bertrand, så lat så tidigt på morgonen.. Bortse isf helt från detta sista gärna!) men om Bertrand Russel slogs alltför hårt av förträffligheten i denna princip, specifikt i dess användning i gudsfrågan.. jag menar, kunde han inte se karaktären hos sin tidsandas relativitet precis som vem som helst idag betraktar andra tidsåldrars verklighetsåskådningar och därigenom kan börja misstänka att den egna verkar väldigt clean kanske inte bara pga att "den e så uppenbart förnuftig jue!", utan för att kontrasten till ett potentiellt ännu mera klarsynt, sofistikerat och medvetet tänkande typiskt undgår betraktaren vars tänkande i mångt och mycket är en produkt av just den egna tidens verklighetssyn - speciellt om detta fortfarande ligger på ett så primitivt plan de allra flesta tyvärr aldrig transcenderar, men det gör inget för de fattar ingenting av detta ändå, ignorance is bliss som alla vet Den utpräglat arroganta uttalandet jag dragit mig för under författandet av hela detta sista stycke känns inte längre fullt lika grundlöst (men ärligt talat jag vet om min snedvridna allmänbildning bl a så måste nog göra denna upprepande disclaimer hihi..). Here I venture out...

Undrar lite vad det egentligen var för en intellektuell fars den där Bertrand.. låter troligare att han gjorde sitt namn genom nån populistisk sida snarare, som Hans Rosling typ - känd över hela världen i princip men bara vetenskapsområdet han valt förminskar ju den intellektuella statusen till sin mediokra baseline mellanchefsnivå där f.ö. hela regeringen leker runt också.. Som jag framhöll i nåt av de tidigare inläggen jag gjorde härom dagen: det är jävligt tur att vi sett till så alla svenskar minst kan läsa och skriva (så man begriper vad de vill skriva iaf, förutsatt att de själva gör det..) och numera i allmänhet hantera en dator hyfsat obehindrat. Vi hade garanterat klappat ihop som samhälle om denna förmåga plötsligt försvann, för det verkar inte vara tack vare samtidsmänniskans tänkande som folk så smidigt tycks klara av att gå till jobbet och där uträtta nåt nödvändigt så att allt går runt, och allt verkar flyta på utan större bekymmer - inte alls verkar den intellektuella förmågan i sig självt duga till nånting annat än att öppna chipspåsen och veta när man behöver skita typ, nope.. Tror att just dessa nyckelelement av läs- o skrivkunnighet samt datorförmågan pretty much gör jobbet för de ALLRA FLESTA.

(kort forts. på föregående...)

Jag menar, Roland anländer på sin arbetsplats kvart i nio tisdag morgon... Han uträttar sitt arbete stegvis där han går från det ena till det andra - hela tiden använder han läsförmågan till att leda honom rätt och veta nästa steg, vad som behöver göras etc, och på detta sätt är min uppfattning att de flesta människor idag går på högre autopilot med all text, iphone osv. som drivrutiner ungefär, än vi föreställer oss. Men systemet är väldigt robust för Roland kraschar inte vid varje logiskt fel hans arbetsdag utsätter honom för, eftersom just finessen med apsläktet är dess funktionella men samtidigt otroligt enkla kognition (vi gör den gärna komplicerad men detta är mer för att vi frenetiskt söker upp de mest hopplösa utgångslägen vi kan hitta för att lösa sånt vi inte riktigt förstår, har nog mer med självuppfyllande behov att göra) vilket i sin standardmodell hos samtidsmänniskan inte ens riktigt fattar innebörden i logik, så logiska fel överbelastar inte i första skedet direkt, utan apmänniskans kognitiva robusthet fungerar så finurligt, vilket ni säkert förstått för länge sen, att eftersom dumheten förhindrar att logiska fel utgör någon i allmänhet utpräglad stressfaktor kommer många av dessa fel att tolereras (vilket är absolut nödvändigt, eftersom han utsätts av andra lika slarviga apmänniskor för ett bombardemang av förvirring) men väldigt ofta kommer hans arbete inte ske utifrån den logiska förmåga vilken hade förhindrat typiska fall av underchefers blödande magsår (många varav säkert uppvisar viss begåvning och duglighet, men då de går in i en ny miljö med för hög ambitionsnivå och konfronterar den fullständiga förvirring de fått ansvaret för... då resonerar den delvis missanpassade - hon med mindre adaptiv läggning som annars hade sänkt ambitionsnivån - som så att "ojdå, jävlar vad mycket av allt arbete bland mina underställda som uppkommer pga bristande systematik osv. detta ska jag minsann ta itu med! Sen kraschar hon fullständigt nån månad senare. Hon såg inte tillräckligt klart att hennes underställda personal var en apflock som lärt sig läsa, skriva och använda datorn. Hennes "människosyn" kanske inte lät henne se detta, vilket som en parallell till tidigare diskussion jag förde om verklighetsbilder är ett tydligt exempel på när vår samtida verklighetsbild tillika samtidsanda som fastän verkar så naturlig, intuitiv, "logisk" och helt uppenbart OPTIMAL filtrerar ut än det ena än det andra. Denna chef t ex var trots sitt lite förnämare intellekt än flocken direkt under, ett riktigt jävla flockdjur hon också så när hennes kollega förklarade att vissa är dummare än andra helt enkelt och man måste hantera detta på ett sätt man slipper bli vansinnig för att man saknar flexibilitet på alla nivåer.. då utbrast denna otroligt naiva individ i typ: Va!? Är du rasist!!!??? Men hon fick smaka på sin egna idioti när hennes psyke föll som ett korthus en månad efter första dagen på den nya arbetsplatsen! HAHA)

Fan vad mycket skitsnack jag hade att ge er sista tiden känner jag, som alla bör lusläsa för det visar hur vi inte kan nåt annat än skitsnack och det är bra att se tydligt så man kan lära sig leva med detta, istället för att låtsas hela livet och ändå fucka ur förr eller senare utan att man fattar varför. Gud har gått och lagt sig.

Trådrubriken är "Bevisa att Gud existerar" men debatten är rent snömos

Utan konkret anknytning till ämnet har diskussionen handlat om verifierande av bevis vilket tyder på svårigheter med ämnesanalys.

Det enda presenterade indicium som talar för guds existens är att han omnämns i bibeln och koranen och då handlar det om cirkelresonemang.

I bibelns GT nämns en krävande och partisk gud som gärna terroriserar alla som inte tror på honom.

I bibelns NT nämns att gud hade en son som förmänskligades och offrades för att sona människors synder.

I koranen nämns en gud som utser en 600-tals-arabisk brutal krigsherre till sitt sista sändebud till alla människor i alla tider i alla länder men budskapet kan bara tolkas av experter på 600-talsarabiska.

Får jag i stället rekommendera http://www.venganza.org där den enda helt fredsbejakande guden presenteras.

Ramen!

gud skapade bergen, haven bla bla. alla mirakel som står i bibeln har ju i princip överbevisats nu. religion uppfanns ju för att förklara en massa saker man inte begrep sig på förr i tiden. tex: vad händer när man dör. nej din själ kommer inte bäras av en ängel till himlen, din hjärna kommer stanna sen är det precis som det var innan du föddes, dvs inget medvetande.

jag respekterar att folk tror på gud precis som småbarn tror på jultomten sålänge dom inte försöker tvinga på mig sin religion eller begår brott i guds namn (muslimer)

jag tror på det som kan bevisas eller har en trolig teori (vetenskap) och inte nåt som står dikterat i en bok som nån stolle skrev för tusentals år sen och som har ändrats lite si och så genom åren...

Nja, jag tänker mest att det finns inget behov att människan från början skulle skapa en gud. Naturfenomen exempelvis som tidigare inte haft - har fått - sina förklaringar. 'Russells tekanna' tål alltid att tryckas på.
Alla är ateister tills dess att barnet pekar mot himlen och föräldern säger - där är gud.

Haha - det är sant.

Sedan så är den vetenskapliga metoden den bästa - eller kanske minst sämsta (om man vill vara "fyndig) - metoden vi har.

Hur svårt kan det va eg.. Det svåra är i första hand att alla tänker oklart och är väldigt dumma helt enkelt, men uppenbarligen pga detta väldigt lättmanipulerade och detta e bra för att uppnå ordning om ledarskapet finns. Men sen har vi alla inte bara dumma, utan HÖGLJUTT dumma, med vilket jag menar att de inte bara saknar intellekt utan i sin totala brist på insikt i hur utpräglad bristfälligheten strålar bland folk där denna bristfällighet inte finns eller iaf inte är fullt lika grav, så tar de samma plats eller större och för oväsen, skapar konflikter genom att endera representera gardet av åsiktspoliser (jag spyr galla över f.ö., tills en ny tidsålder påbörjas och jag kan spara magsaften och istället utdela käftsmällar), som vet att de har rätt alltid! Detta eftersom de anpassat sig perfekt till hur man ska tycka i allt, hur man ska bete sig, vilka ideal, osv osv. Extremfallet var en brud jag kände tidigare som var av åsiktspolismaterial skulle man kunna säga, så inställsam i allt att man äcklades mer eller mindre. Men det extrema jag syftar på var att hon gick steget längre och bytte ut sin fb-profilbild mot en av henne och den kolmörka unge hon lyckats pressa fram, vilket får ses utgöra något av det mest extrema politiskt korrekta handlingen i vårt samhälle idag hehe.

Vi har fler knepiga apmänniskosorter förstås, de vars intellekt ökar men i varierande grad sitter fastnitad vid vår samtidsanda, människovärden osv. De kan ofta argumentera hjälpligt men går aldrig att ge rätt uppfattning för deras reflex är ofta att inte följa det som avviker från åsiktskorridoren osv.

Skulle man kunna reinkarnera Gudstron i lite större skala i samhället idag tror ni, och på detta sätt få lite ordning, lite grann hade räckt till en början..?

(råkade bli dubbelt, börjar se dubbelt också kanske borde ta en paus)

Naturligvis inte på dina pseudo-epistemiska premisser ... som du tydligt har demonstrerat du inte kan legitimera. Så du predikar bara om dom istället.

Hahaha måste bara kommentera sista meningen du skrev!

Jo, visst är den vetenskapliga metoden den allra bästa for sure

Det är den eftersom det är VI som har metoden

Eller vänta.. fel av mig, det är för att det är vår metod, som vi.. jag menar DEN är bäst.

Människor i alla tider har alltid haft det bästa - vi har det bästa nu, för 300 år sen hade man de allra bästa också och kommer ha framöver, rätt skönt va!