Jonas Andersson, ungdomspedagog i Skellefteå, skriver i SvD:
Citat:
När Rädda Barnens generalsekreterare Elisabeth Dahlin står i direktsänd debatt i Aktuellt och argumenterar för att problem med vuxna som hamnar på HVB-boenden för barn och ungdomar är en ”råttan i pizzan”-historia så måste jag få reagera.
Jag har under mina 12 år i det direkta arbetet med ensamkommande stött på många som varit uppenbart vuxna, i både fysisk och social mognad. Flera har även i efterhand bekräftat att så var fallet.
Citat:
Som en skärpt asylsökande tjej på ett boende informerade mig om: ”När personal är närvarande gäller era regler, när ni inte syns gäller prison rules”.
Citat:
I Norge anser man liksom i de flesta övriga europeiska länder att medicinska åldersbedömningar gör processen mer rättssäker, och ses som en garant för att asylsökande barn, ungdomar respektive vuxna hamnar i rätt boendeform under asylprocessen.
Av det totala antalet ensamkommande till Norge 2015 (2 696 personer) så utgör andelen som testats 32,5 procent (877 personer). Andelen av totalen som skrivits upp i ålder är 11 procent (298 personer).
Skulle man översätta siffrorna rakt av till Sverige så skulle det innebära att upp till 4 000 av de som under 2015 passerar som barn, i själva verket skulle bo på vuxenförläggning. Den godtyckliga åldersbedömning som görs i dag – när barnläkarföreningen märkligt nog aktivt motarbetar ökad rättssäkerhet – innebär dessutom ingen skillnad för HVB-boenden.
Citat:
Incitamenten för att hålla ner sin ålder är förutom en betydligt mycket mer komfortabel boendeform att en större andel minderåriga får permanenta uppehållstillstånd och att familjeåterföreningar är lättare att ordna.
Så ungefär en tredjedel av dem som tas ut till medicinsk åldersbedömning i Norge konstateras vara vuxna. Förmodligen är det fler, eftersom bedömningarna använder marginaler. I Sverige är det förmodligen ännu fler, eftersom det är så opportunismen fungerar; i brist på kontroller så skapas det kanaler för fripassagerare, bedragare.