Nordiska motståndsrörelsen tråden, allt om NMR

Förvisso är jag inte medlem men enmansdemonstrationer från den typen av tomtar är nog snarare något som gynnar NMR.

NMR anser sig vara en motståndsrörelse. Frågan är vilket motstånd de utgör?

Det ska dock säga att deras hemsida har en hel del informativa texter rörande judefrågan.

Om du menar vad kampen återspeglas i rent praktiskt är det väl främst opinionsbildning, spridande av budskapet som är i fokus just nu, vad jag fått uppfattningen av i vart fall.

Om du menar vad motståndsrörelsen gör motstånd mot så besvaras de under artikeln
"Vanliga frågor".

"Vad gör ni motstånd mot?

En sådan här fråga skulle egentligen behöva ett mycket långt svar, men vi fattar oss kort: Vi bekämpar allt som skadar vårt folk. Vi utgör en motståndsrörelse som befinner sig i kamp mot de krafter som medvetet eller omedvetet strävar efter att förinta vår ras och den västerländska civilisation och kultur denna har skapat. Vi gör motstånd mot en regim som förkastat alla folkliga nationella och rasliga ideal, som endast tjänar materialismen, Mammon och kortsiktigheten. Vi gör motstånd mot en regim som lyder under sionismens tentakler. Vi gör motstånd mot den antikultur som sprids, främst från USA, som ett led i det sionistiska kapitalistiska angreppet på världens olika kulturer."

Efter åratal på åskådarläktaren kan jag slutligen konstatera att Svenska/Nordiska motståndsrörelsen är det enda bestående ljuset i det totala mörkret. Vad resten av den nationella rörelsen håller på med är högst oklart: Sverigedemokrater som inkvoterar khazariska judar, identitärer som gör en grej av att marknadsföra sionistiska författare och opinionsbildare och listan fortsätter. Begriper man inte judefrågan (ideologiskt och geopolitiskt) gör man en mycket klen och bräcklig politisk analys. Tacka vet jag Nordfronts kontinuerligt stenhårda hållning i frågan. Äntligen konsekvent politik!

Ja, klart nackdelarna överväger. Det är ju absurt att gå in på Nordfront och läsa om en rad tyska krigshjältar och olika hyllningar till Hitler. Det finns ju en anledning att man säger "Hitlerkortet".
Det finns gott om Svenska förebilder som inte är besudlade, dessa kan man visserligen skriva om men även här hamnar man lustigt ofta hos personer som själva hyllade Hitler. Det blir bara en sekt.

Det finns olika åsikter om hur man ska se på Hitler. Vi kan väl direkt konstatera att det främst är anti-nationella som spelar ut Hitlerkortet i tid och otid. Och det oavsett om någon är NS eller inte utan det räcker om man är nationell. Personligen tycker jag att man åtminstone bör ta del av alternativ historieskrivning och jämföra med den som segrarna skrivit. Jag är själv historierevisionist kan jag tillägga. Däremot finns det väl ingen anledning att tjata om Hitler stup i kvarten.

Vilka svenska förebilder borde man skriva mer om enligt dig?

Orka bry sig. Ja, hemlagat/lokalproducerat är såklart alltid bättre. Den eller de som anordnade middagen hann väl bara laga själva middagen men hade inte tid att göra någon egentillagad efterrätt, och då är det väl bättre med köpt kladdkaka än ingen efterrätt. Det är knappast något att haka upp sig på.

Ja, jag dömer inte ut Hitler, vi måste diskutera honom historiskt neutralt på den plats i den tid han verkade utan att ha segermakternas syn som grund, det är ju dock mer för de/oss som är intresserade men man kan ju aldrig bygga en folkrörelse som ska ta plats idag ur upplevd Hitlerdyrkan. Eller gammalnazikrigshjältedyrkan. Det är omöjligt. Jag kan dock mer och mer vara lite sorgsen över att det gick som det gick för tredje riket, det hade naturligtvis varit bättre om Tyskland på något sätt stått pall och fortsatt utgjort en sann världsmakt, jag blir ju idag mobbad när jag säger blod och jord... Lantbrukare verkar vara såpass liberala att de skulle spruta kvicksilver över jorden om det gav mest penningar... (Vilket det väl snart gör i Sverige.)

Dessutom tyder ju en hel del på att Hitler sakta men säkert drabbades av både psykisk och fysisk sjukdom, kanske redan 1938 om jag inte missminner mig, i krigets slutskede kan han inte varit en lämplig ledare, det är också en invändning jag har mot hela ledarprincipen, om ledaren inte längre är lämpad bör han ju avgå, kanske bör hela ledarskapet bytas ut utan att man fördenskull måste hålla klassiska val mellan Bill och Bull. Det är ju väldigt svårt för oss att döma när Hitler gjort sitt men han borde ju klivit av före han blev sedd som en galning av alla, även hans nära medarbetare som varit lojala en liten stund för länge. Punkt efter punkt där hans omdöme kraftigt måste ifrågasättas finns ju, vid vilken av dessa som han borde avgått är ju svårare att säga, när var momentum perfekt för tredje rikets fortsatta blomstring? Det blir en lång diskussion som hamnar för långt från ämnet.
Kanske hade det varit bra om han mördats 1938, då hade Hitler avlidit som en stor statsman.
Nu blev han "Hitlerkortet"...

Det är svårt att säga, ni tar ju ibland upp goda förebilder som inte direkt förknippas med just Hitlerismen men likväl delar en hel del av den nationalsocialistiska ideologins positiva delar. Men vilka är idag aktuella och går de ihop med SMRs underground-gatustridstanke? Organisationen är ju något nytt nu, personligen anser jag att man bör överge gatustridstanken, se hur det gick för vänsterns krigare på Östermalmstorg, SD fick massor av nya röster och sympatisörer men jag har för mig att jag på Nordfront läste bland kommentarerna att SD borde stått och försvarat sina affischer. SD gjorde ju helt rätt som verkligen inte gjorde ett skit åt huliganernas framfart.

Det är väldigt svårt att värja sig mot all indoktrinering, därför är det också väldigt svårt att leda Motståndsrörelsen som en bredare rörelse, vem jag än tar upp så vet jag att hitlerassosiationsattacken kommer från Jossan, Johan och Smemet. Just som jag får Darré uppstoppad av ett helt gäng högutbildade resursfulla moderater när jag pekar på något som kan liknas vid jord och blod, en tanke som kom till mig som väldigt ung när TV visade ett reportage om en skånsk bonde som låtit dumpa gammalt byggavfall på åkern. Han lät sig intervjuas via telefon och skårrade att det hela var löjligt, det var minsann *hans* mark, han hade inte direkt något Mobergskt "de döda och de kommande över sig", känslan som spred sig i bröstet var obehaglig. Men jag ska fundera på vilka som är adekvata och inte självklara, som t.ex Kjellen. Han är riskabel nog idag...

Man behöver kanske inte välja mellan något så dikotomt som "Hitlerdyrkan" och "ta avstånd från Hitler". Definitivt inte om man har en historierevisionistisk syn. Man ska ju komma ihåg att Hitlerkortet spelas ut just för att försöka få dig på defensiven, och där hamnar du ofelbart om du "tar avstånd". Väl på defensiven är risken stor att det blir ett sluttande plan och rätt som det är kan man vara en Mattias Karlsson som gaggar om "anti-rasism", "fascister" och att det inte finns några raser. Då ler den evige brett. Sanningen om Hitler är nog snarare att han var alldeles för snäll och inte förmådde uppbåda den hänsynslöshet som utmärkte hans fiender. Men rent taktiskt kanske man som organisation ska förbereda ett Q&A papper som redogör för ett historierevisionistiskt synsätt för att kunna hänvisa till det och slippa en ständig diskussion om gaskammare, lampskärmar och tvålar.

Jag har på senare tiden insett att gatuaktivism är väldigt ineffektivt iallafall för det mesta, du gör dock ett annat tankefel när du fokuserar på antal för mycket, det är bättre att locka till sig 100 bra människor till en organisation än 10000 bland samhällets bottenskrap, det verkar inte heller finnas utrymme för något mer nationalistiskt parti nästa val(var tidigare osäker).

Sedan så är jag inte mycket för att påverka andra organisationer, det är bättre att göra något själv(jag personligen kan lägga en timme om dagen ungefär).
Jag har gjort en liknande slutsats om Hitler, verkar som han led av Parkinson(påverkar även kognitionen). När det gäller styrelseskick så är detta ingen enkel fråga, man kan dock genom enkla beräkningar komma fram till att det mycket sällan är lämpligt att ge all makt till en person(oftast är det bättre att låta en jury få den högsta dömande makten).

NMR förespråkar inte heller tredje rikets styrelseskick, Klas Lund hade en annan ogenomtänkt ide. Jag skall vara tydligt med att frågan om styre inte är någon detaljfråga utan är av väldigt stor vikt, även detaljer som verkar oviktiga kan få väldigt stor betydelse.

Kommer NMR någonsin publicera mer om sitt sk program?