Horrorween 2: Return of the Leftovers
I Saw the Devil (2010)
När en seriemördare dödar en hemlig agents flickvän, tillika en pensionerad polischefs dotter, slår hans egen ondska tillbaka mot honom. Jägaren blir jaktbyte i en sadistisk katt-och-råtta-lek.
Man brukar säga det man inte ser är läskigare än det man ser. Få filmer lyckas vara effektfulla trots att de visar allting, men det finns de få filmer som gör ett exempel och tar åt sig allt våld och blod och gör det till en av huvudpersonerna i en film. De filmer som oftast brukar lyckas med detta är koreanska filmer, och I Saw the Devil är i samma liga.
Vad som gör en skräckfilm läskig och effektfull kan jag inte besvara då det är upp till var och en som ser på en film vad de finner läskigt. Jag säger inte att jag satt och var bokstavligen talad rädd för denna filmen. Men vad jag säger är att den verkligen var effektfull och kommer ligga kvar i minnet ett väldigt bra tag.
I sin grund är det egentligen en hämnd film. Där mannen är ute efter mördaren för hämnd över vad han gjorde mot hans fru. Men twisten är att mördaren inte ska komma iväg så lätt.
Huvudpersonen hitta honom lite under en timme in i filmen. Redan där och då kan han döda honom, men han vet om att det inte är det rätta. Han vet om att det rätta straffet för mördaren är tortyr, där han ska få smaka av sin egen medicin.
Det är också här man börjar ifrågasätta moralen bakom mannen vars fru blev mördad. Gör han det rätta? Vad han man själv gjort i en situation som denna. Mördaren förtjänar straff, till och med död. Men förtjänar han det så lätt när alla de andra offren led och bad om nåd?
Det är varför jag älskar denna filmen. Den tar ett grundkoncept och utökar det till sitt eget och bara kör med det och ifrågasätter ens egen moraliska sida.
Det hjälper också enormt att skådespelarnas insatser är helt fenomenala.
Byung-hun Lee som jag bara sett i halvdana Hollywood rullar briljerar här verkligen som maken vars fru blev mördad. Att han hade talanger för en huvudroll visste jag inte, och han gör det verkligen med bravur. Scenen där han bryter ut i gråt är en av de mest kraftfulla scenerna jag sett. Han pratar inte så mycket, utan visar allting genom ansiktsuttryck. Och man förstår genast hur han känner och vad han tänker.
Enda problemet är att han kanske överskuggas utav en av de bästa asiatiska skådespelarna någonsin, Min-sik Choi. Han spelar mördaren och detta är verkligen en av de bästa insatserna jag sett någon porträtta en seriemördare. Ja jag sa det. Han spelar en seriemördare. Han jagar kvinnor som byte, slår dem halvdöda innan de vaknar upp i hans hemliga ställe där han åter igen brutaliserar dem på olika sätt att mörda dem på. Han är en seriemördare, och en av de bästa som 2000-talet har att erbjuda. För han är en psykopat och det är inget läskigare än en galen psykopat som mördar folk för sitt eget nöje. Det är den riktiga skräcken för de existerar i verkligheten.
Det är också av den anledningen detta räknas som en skräckfilm och inget typisk psykologisk thriller bullshit som de drar med "The Silence of the Lambs".
Som jag skrev tidigare så är detta en väldigt ohygglig och obehaglig film att se på. Där är en del naket i den, framför allt på kvinnor. Där är en scen där en man ser på porr och vi ser klippet från porrfilmen spelas. Däremot är alla asiatisk porr pixlat så man ser inte själva penetrationen, men det är ändå en grov scen för att vara en så pass mainstream film. Även en sexscen med Min-sik Choi och en kvinna kändes väldigt realistisk.
Men vad som verkligen sticker ut är mängden blod och hur filmen aldrig riktigt klipper iväg under tortyr scenerna. an kan göra argumentet filmen är ännu en typisk Saw wannabe med sina tortyr scener. Men till skillnad från Saw och Hostel som gör det enbart för att publiken ska säga "fy vad äckligt och sjukt". Så hedrar nästan "I Saw the Devil" sina scener. Som jag skrev så blir detta delvis av filmens huvudperson, tortyren och blodet. För filmen skiner inte iväg för att visa hur realistisk den känns. Publiken ska känna sig obehagliga när de tittar på medan Min-sik Choi slår en tjej med ett järnrör. Vi blir vittnen och kan inte kolla bort.
Det är också fantastiska praktiska effekter filmen använder. Inget datagjort överhuvudtaget och det älskar jag något ofantligt mycket.
I sin helhet är I Saw the Devil en modern skräckfilms mästerverk som verkligen förtjänar sin titel och ingå i skräckgenren. Den tar en simpel handling och utvecklar den till något större och ifrågasätter tittarens moraliska fråga själv också, vad hade man själv gjort i en sådan här situation? Skulle mördaren få det lindriga straffet eller inte?
Men det är skådespelarnas insatser som gör filmen så pass bra som den är. Både Byung-hun Lee och Min-sik Choi gör nog deras bästa insatser i deras karriär. Jag skulle nog ändå säga att Min-sik Choi insats här är något bättre än hans insats i Oldboy.
Men det är också de grova våldsscenerna och blodet filmen inte skyggar iväg från. Man blir som ett vittne till dessa hemska mord och man kan inte annat än att se på hjälplöst.
En effektfull film som kommer elva kvar i mitt minne resten av mitt liv.
5 av 5!
http://www.imdb.com/title/tt1588170/?ref_=nv_sr_2
Trailer:
https://www.youtube.com/watch?v=xwWgp1bqVwE
I Saw the Devil (2010)
När en seriemördare dödar en hemlig agents flickvän, tillika en pensionerad polischefs dotter, slår hans egen ondska tillbaka mot honom. Jägaren blir jaktbyte i en sadistisk katt-och-råtta-lek.
Man brukar säga det man inte ser är läskigare än det man ser. Få filmer lyckas vara effektfulla trots att de visar allting, men det finns de få filmer som gör ett exempel och tar åt sig allt våld och blod och gör det till en av huvudpersonerna i en film. De filmer som oftast brukar lyckas med detta är koreanska filmer, och I Saw the Devil är i samma liga.
Vad som gör en skräckfilm läskig och effektfull kan jag inte besvara då det är upp till var och en som ser på en film vad de finner läskigt. Jag säger inte att jag satt och var bokstavligen talad rädd för denna filmen. Men vad jag säger är att den verkligen var effektfull och kommer ligga kvar i minnet ett väldigt bra tag.
I sin grund är det egentligen en hämnd film. Där mannen är ute efter mördaren för hämnd över vad han gjorde mot hans fru. Men twisten är att mördaren inte ska komma iväg så lätt.
Huvudpersonen hitta honom lite under en timme in i filmen. Redan där och då kan han döda honom, men han vet om att det inte är det rätta. Han vet om att det rätta straffet för mördaren är tortyr, där han ska få smaka av sin egen medicin.
Det är också här man börjar ifrågasätta moralen bakom mannen vars fru blev mördad. Gör han det rätta? Vad han man själv gjort i en situation som denna. Mördaren förtjänar straff, till och med död. Men förtjänar han det så lätt när alla de andra offren led och bad om nåd?
Det är varför jag älskar denna filmen. Den tar ett grundkoncept och utökar det till sitt eget och bara kör med det och ifrågasätter ens egen moraliska sida.
Det hjälper också enormt att skådespelarnas insatser är helt fenomenala.
Byung-hun Lee som jag bara sett i halvdana Hollywood rullar briljerar här verkligen som maken vars fru blev mördad. Att han hade talanger för en huvudroll visste jag inte, och han gör det verkligen med bravur. Scenen där han bryter ut i gråt är en av de mest kraftfulla scenerna jag sett. Han pratar inte så mycket, utan visar allting genom ansiktsuttryck. Och man förstår genast hur han känner och vad han tänker.
Enda problemet är att han kanske överskuggas utav en av de bästa asiatiska skådespelarna någonsin, Min-sik Choi. Han spelar mördaren och detta är verkligen en av de bästa insatserna jag sett någon porträtta en seriemördare. Ja jag sa det. Han spelar en seriemördare. Han jagar kvinnor som byte, slår dem halvdöda innan de vaknar upp i hans hemliga ställe där han åter igen brutaliserar dem på olika sätt att mörda dem på. Han är en seriemördare, och en av de bästa som 2000-talet har att erbjuda. För han är en psykopat och det är inget läskigare än en galen psykopat som mördar folk för sitt eget nöje. Det är den riktiga skräcken för de existerar i verkligheten.
Det är också av den anledningen detta räknas som en skräckfilm och inget typisk psykologisk thriller bullshit som de drar med "The Silence of the Lambs".
Som jag skrev tidigare så är detta en väldigt ohygglig och obehaglig film att se på. Där är en del naket i den, framför allt på kvinnor. Där är en scen där en man ser på porr och vi ser klippet från porrfilmen spelas. Däremot är alla asiatisk porr pixlat så man ser inte själva penetrationen, men det är ändå en grov scen för att vara en så pass mainstream film. Även en sexscen med Min-sik Choi och en kvinna kändes väldigt realistisk.
Men vad som verkligen sticker ut är mängden blod och hur filmen aldrig riktigt klipper iväg under tortyr scenerna. an kan göra argumentet filmen är ännu en typisk Saw wannabe med sina tortyr scener. Men till skillnad från Saw och Hostel som gör det enbart för att publiken ska säga "fy vad äckligt och sjukt". Så hedrar nästan "I Saw the Devil" sina scener. Som jag skrev så blir detta delvis av filmens huvudperson, tortyren och blodet. För filmen skiner inte iväg för att visa hur realistisk den känns. Publiken ska känna sig obehagliga när de tittar på medan Min-sik Choi slår en tjej med ett järnrör. Vi blir vittnen och kan inte kolla bort.
Det är också fantastiska praktiska effekter filmen använder. Inget datagjort överhuvudtaget och det älskar jag något ofantligt mycket.
I sin helhet är I Saw the Devil en modern skräckfilms mästerverk som verkligen förtjänar sin titel och ingå i skräckgenren. Den tar en simpel handling och utvecklar den till något större och ifrågasätter tittarens moraliska fråga själv också, vad hade man själv gjort i en sådan här situation? Skulle mördaren få det lindriga straffet eller inte?
Men det är skådespelarnas insatser som gör filmen så pass bra som den är. Både Byung-hun Lee och Min-sik Choi gör nog deras bästa insatser i deras karriär. Jag skulle nog ändå säga att Min-sik Choi insats här är något bättre än hans insats i Oldboy.
Men det är också de grova våldsscenerna och blodet filmen inte skyggar iväg från. Man blir som ett vittne till dessa hemska mord och man kan inte annat än att se på hjälplöst.
En effektfull film som kommer elva kvar i mitt minne resten av mitt liv.
5 av 5!
http://www.imdb.com/title/tt1588170/?ref_=nv_sr_2
Trailer:
https://www.youtube.com/watch?v=xwWgp1bqVwE
__________________
Senast redigerad av Lotso 2015-10-27 kl. 21:03.
Senast redigerad av Lotso 2015-10-27 kl. 21:03.
Creature feature, två ord som säger allt om en film.
